Titel: Private equity-ägande och dess ekonomiska konsekvenser hos portföljbolagBakgrund: Det finns omstridda resultat inom den akademiska världen när det gäller vilka ekonomiska konsekvenser private equity-ägande leder till. Olika studier har kommit fram till att private equity-ägda portföljbolag både över- och underpresterar gentemot jämförbara företag. Skillnaderna i studiernas resultat tycks påverkas av vilken marknad som studien är utförd på. Detta då studier som är gjorda på marknader med spridd ägarkoncentration tenderar att visa på att private equity-ägande leder till positiva ekonomiska konsekvenser och tvärtom på marknader med koncentrerat ägande. Tidigare studier har också valt att fokusera på att studera private equity-ägda portföljbolag under högkonjunktur eller under både hög- och lågkonjunktur, det finns således till vår kännedom ingen tidigare studie som isolerar sin studie till att endast inkludera lågkonjunktur, vilket understryker relevansen av denna studie.Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk analys avgöra om och vilka ekonomiska konsekvenser PE-ägande får hos portföljbolag under en lågkonjunktur på den svenska marknaden som präglas av hög ägarkoncentration.Metod: Denna studie har en deduktiv ansats där fokus ligger på teorier som berör private equity-bolags applicering av strategiska och organisatoriska förändringar hos portföljbolag.

 Företagsetik är ett ämnesområde som fått allt större uppmärksamhet under senare år. Med företagsetik menas studier av företags aktiviteter, beslut och situationer där frågor om rätt och fel behandlas. Sådana frågor brukar ofta indelas i miljöfrågor, sociala frågor och ekonomiska frågor.Detta är en studie med både en kvalitativ och en kvantitativ ansats som tar sikte på hur kommunikationen av företagsetiska frågor utvecklats under åren 1999-2008. För att ta reda på detta gör vi innehållsanalyser av årsredovisningar och separata etiska rapporter för de tio största börsbolagen i Sverige. Vi låter dessa publikationer representera företagens totala etiska kommunikation.

Problemformulering: Hur och varför arbetar Sveriges fyra storbanker med sin jämställdhetsplan som en del av bankens verksamhetsstyrning? Vilka motiv har de med sin jämställdhetsplan och vilka interna och externa effekter har den på deras verksamhet?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur Sveriges fyra storbanker arbetar och integrerar sin jämställdhetsplan som en del av bankens verksamhetsstyrning. Ett delsyfte är att identifiera vilka motiv banken har med sitt jämställdhetsarbete samt vilka interna och externa effekter planen uppfattas ha på verksamheten.Metod: I vår studie har vi använt oss av telefonintervjuer för att få fram det empiriska materialet. Respondenterna är personer som är involverade i arbetet med jämställdhetsplanen, men även verksamhetsplanen eftersom att vi gör kopplingar mellan dessa två.                Slutsats: Vår slutsats är att det inte är arbetet med att framställa planen i sig som leder till bättre jämställdhet utan att det är arbetet för att uppnå målen i planen som bidrar till utvecklingen. Däremot tror vi att planen är ett bra verktyg för att ge en ?lägstanivå? i jämställdhetsarbetet.

Den här uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. Internetanvändningen har fått en större betydelse. Fler människor är aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, använda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för många.

Skolan är en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller då naturligt att denna kommer ha en stor inverkan på ungdomars liv. Denna självdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer är det som påverkar en individs brottslighet, är det de sociala banden till skolan eller är det deras livsstilsrisk? Om båda är av betydelse, vilken av faktorerna är då avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att både livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.

I den här uppsatsen diskuteras lärarens motiv till läromedelsval i svenska, läromedlens innehåll samt vad läraren fokuserar på när det kommer till läsning. De frågeställningar vi utgick ifrån var vad lärarna har för motiv till läromedelsval när det kommer till läsutveckling, hur innehållet ser ut i läromedlen utifrån fyra aspekter som behandlar läsning och vilken aspekt som dominerar i lärarnas svenskundervisning enligt dem själva. Svaren på våra frågeställningar fick vi reda på genom att intervjua två lärare i mellanåren och analysera läromedel som används i deras undervisning. Det undersökta materialet består av två lärarintervjuer samt analyser av de två läromedel som användes av dessa lärare. Vi analyserade de två intervjuerna samt de två läromedlen utifrån fyra olika aspekter som behandlar skriftspråkliga förmågor för läsande.

Studiens syfte är att undersöka hur integrering av elevers fritidsintressen i bildundervisningen uppfattas av lärare och elever, hur det påverkar motivationen för ämnet bild samt hur denna integrering kan gå till. Årskurs 9 på en mindre högstadieskola i södra Sverige valdes ut som informanter till denna studie. Studien genomfördes med hjäp av en observation, en intervju med enfokusgrupp samt en intervju med elevernas lärare. Studiens resultat visar att eleverna uppfattarintegrering av deras fritidsintressen som viktigt eftersom de upplever att läraren då bejakar derasintressen och uppmärksammar dem som individer. De upplever inte att de alltid måste arbeta medmetoder eller motiv som ligger innanför deras intresseramar för att uppnå motivation, utan ansertvärtom att ett fritidsintresse kan förlora sin charm om den integreras för mycket i undervisningen.Lärarens åsikter stämmer väl överens med elevernas.

Åldrandet medför sociala förändringar för äldre människor. Förluster av roller och viktiga personer i den äldres liv samt fysiska förändringar inverkar på hur den äldre upplever sin sociala tillvaro. Samhället har en skyldighet att erbjuda den äldre de verktyg som behövs för att uppnå välbefinnande i åldrandet. För den äldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjänsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som påverkar den äldres upplevelser kring det sociala åldrandet inte innefattar några kollektiva upplevelser.

Detta arbete behandlar främst bedrägeribrott och om denna brottslighet ökat till följd av att tillgången till internet och att internetanvändandet ökat i samhället. Syftet med denna studie är att ge en bild och förståelse av hur ett ökat internetanvändande kan påverka ett bedrägligt beteende, det vill säga om ett ökat internetanvändande eller tillgången till internet påverkar hur antalet bedrägeribrott förändras. Frågeställningarna i detta arbete är: Finns det ett samband mellan internetanvändande och tillgång till internet hos befolkningen och antalet anmälda fall av bedrägerier? Kan detta eventuella samband förstås mot bakgrund av teorier rörande rationella val, samt sociala och ekonomiska faktorers påverkan på brottslighet? För att kunna besvara frågeställningen och syftet för studien har undersökningen baserats på en kvantitativ metod där officiell kriminalstatistik från Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten använts. Vidare har viss statistik rörande sociala och ekonomiska faktorer inhämtats från Statistiska centralbyrån.

Jag har utforskat hur en beteendeförändring kan genomföras med hjälp av existerande teoretiska modeller och centrala metoder inom interaktionsdesign och tjänstedesign. För att specificera mig har jag samarbetat med banken SEB och inriktat mig på kvinnors ekonomiska beteende och hur man kan få dem att öka sitt intresse för det privata sparandet. Den litteratur som jag har granskat berör till största del kvinnors ekonomiska beteende och hur en förändringsprocess av ett beteende kan gå till. Mina egna empiriska undersökningar har varierat mellan olika typer av intervjuer och observationer där jag främst har granskat vad kvinnor finner motiverande, både ur ett generellt och ett ekonomiskt perspektiv. Genom en designprocess har mitt arbete resulterat i ett koncept på en banktjänst som innefattar de beståndsdelar som en sådan, enligt min undersökning, bör ha för att få kvinnor att bli motiverade till att spara pengar.

Bortom mytomspunna drömvinster, och den lättillgängliga arena som idag finns för spel, döljer sig även spelets baksida. För en del leder spelet till ett beroende. Spelberoende kan förstås som ett dolt samhällsproblem då det varken luktar eller syns. I likhet med andra beroenden kan det innebära svåra ekonomiska problem, trasiga sociala relationer samt en psykisk ohälsa. Syftet med studien har varit att från ett inifrånperspektiv belysa hur individen introduceras till spel, hur det utvecklas samt hur möjliga vägar ur ett spelberoende kan se ut.

Vilka faktorer är av vikt för att uppnå ekonomisk tillväxt? Kring denna fråga har det ständigt debatterats. Det är viktigt för ett land hur dess ekonomiska tillväxt fungerar, hur de uppnår detta kan ske på olika sätt och vad som påverkar den ekonomiska tillväxten finns det blandade meningar om. Syftet med uppsatsen är att undersöka samt förklara vilka faktorer som skapar denna ekonomiska tillväxt, vi kommer undersöka detta genom att titta på den grupp som kallas för utvecklingsländer.Det finns tidigare studier inom detta område men de vi har sett till har delade meningar, vilken om någon specifik faktor som bidrar till ekonomisk tillväxt mer än någon annan. Däremot så finns det gott om tillväxtteorier som försökt förklara vilka faktorer som påverkar tillväxten, vilka vi har använt oss av för att förklara resultatet av analysen.Vi har använt oss av en linjär regressionsmodell, där den beroende variabeln ekonomisk tillväxt är representerad av förändringen i bruttonationalprodukten per capita.

Frågeställningen som denna uppsats är avsedd att besvara är ifall offentlig sektor är tillväxthämmande för en stat, samt om en inkomstgaranti för individerna i en stat är tillväxthämmande. Denna frågeställning besvaras genom konstruerandet av en tillväxtmodell. Det nya elementet, som huvudsakligen är avsett för att klargöra effekterna av de studerade fenomenen, är införlivandet av en variabel som representerar interaktionsfrekvensen hos agenterna i ekonomin. Interaktionsfrekvensen är i sin tur ett resultat av dekommunikationsmedel som står agenterna till buds och hur mycket marknaden är reglerad. Den primära slutsatsen att dra från modellens dynamik är att en offentlig sektor har en negativinverkan på en stats ekonomiska tillväxt, om än validiteten i slutsatsen begränsas på grund av arbetets teoretiska karaktär..

Generellt sett tog det storskaliga miljöarbete sin början på 1970-talet. För ridsportens del startades ett klimatprojekt 2010 av flera stora branschorganisationer, med en klimatpolicy som följd året efter. Då ridsportföretags miljöarbete skiljer sig väsentligt åt mellan olika företag, syftar den här uppsatsen till att undersöka vilka drivkrafter och barriärer som kan identifieras utifrån ridsportföretagares uppfattningar kring miljöarbete. I studien har verksamheter som har, respektive saknar ett dokumenterat miljöarbete intervjuats och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorier kring drivkrafter och barriärer. De slutsatser som kan dras är att främst de sociala och de marknadsbaserade drivkrafterna ligger till grund för företagens miljöarbete.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.