Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Uppsatsens syfte är att utifrån det sociala kapitalet belysa individuella och sociala aspekter av en omvändelse och anslutning till en religiös organisation, i mitt fall församlingen Fristaden i Uddevalla, från ett tidigare ickereligiöst liv. På samma gång omfattar syftet att ge en inblick i hur kristna i en församling som tillhör trosrörelsen ser på sin omvändelse, anslutning och på samhället. Mitt syfte bryter jag ned i tre frågeställningar som jag söker svar på. Dessa är: 1. Hur upplevde individen sin tillvaro runt omvändelsen? 2.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste åren ökat och statistik visar att målgruppen fortsätter att växa. Att bosätta sig i ett nytt land innebär en förändringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon måste således aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ensamkommande ungdomar är delaktiga i identitetsförändrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras på fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta på olika orter i Sverige.

Detta examensarbete är en c-uppsats och en avslutande del i lärarutbildningen. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elevvårdande personal talar om sina pedagogiska och sociala strategier gentemot barn med socioemotionella problem.Genom intervjuer, tidigare forskning och teorier visar resultatet på att barn med socioemotionella problem behöver struktur, tydlighet och realistiska krav och förväntningar där fokus bör ligga på barnets styrkor.Genom uppmuntran och beröm kan barnets självkänsla och självförtroende stärkas vilket bidrar till att barnet kan fungera bättre socialt men också nå kunskapsmålen.För detta krävs det att personalen kring barn med socioemotionella problem har kunskap kring arbetssätt och förhållningssätt..

Barns utveckling och välmående kan påverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte är att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. Utifrån detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. Utifrån tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan påverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts även fram om språkets betydelse i sociala samspel med andra.

Byggandet måste bli mera hållbart. Bostadssektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen och energianvändningen. Kemikalieanvändningen i byggbranschen är omfattande. Det har inte alltid varit så. Dessa förändringar har skett huvudsakligen under 1900-talet.

Undersökningens syfte är att undersöka hur styrdokumenten ställer sig till läsning av hela böcker och om det finns ett krav på elever att läsa minst en hel skönlitterär bok för att bli godkända i ämnet svenska på gymnasiet. För att undersöka detta har jag analyserat ämnesplanen för svenska samt kursplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 på gymnasiet. I analysen kommer jag fram till att något krav på läsning av hela skönlitterära verk för att bli godkänd inte finns men att styrdokumenten framhåller skönlitteraturens status framför de andra typer av texter som nämns samt att varje enskild lärares tolkning av styrdokumenten styr undervisningens utformning och ifall läsning av hela skönlitterära verk är ett krav eller inte..

Sociala medier har fått en allt större betydelse i samhället och växer snabbt. Problem som uppstår vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt råder i ett anställningsförhållande. Privatanställda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gäller gentemot det allmänna, vilket betyder att offentligt anställda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad från privatanställda. Inom privata anställningar är lojalitetsplikten långtgående och uppstår när ett anställningsavtal ingås.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Titel: Vad fort det går! ? en studie av offentliga verksamheters inställning och lärande av krishantering i sociala medierFörfattare: Jesper Franke och Johanna LyngarthUppdragsgivare: Bengt Johansson, JMGKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias A. FärdighSidantal: 43Antal ord: 12 163 (exl. abstract, executive summary och bilagor)Syfte: Att undersöka svenska, offentliga verksamheters inställning till socialamedier samt vad de har lärt sig av att ha hanterat kris i dem.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av respondentkaraktär.Material: Tio respondentintervjuer med representanter från sex olika offentliga verksamheter.Huvudresultat: Resultatet visar att de intervjuade offentliga verksamheterna har registrerade konton i sociala medier, men att kvalificerad närvaro där kräver resurser. De verksamheter som avsatt mindre resurseranvänder plattformarna som envägskanaler, där man inte kan utnyttja deras interaktiva fördelar.

Kritik är ett begrepp som inte har fått lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den här studien visar på dess betydelse för relationer mellan lärare på en gymnasieskola. Utifrån teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krävs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den här studien hittat en del saker som är relevanta när det gäller hur personer förhåller sig till kritik, exempelvis på vilket sätt den bör framföras och tas emot.

I denna rapport behandlas frågor som rör extern validering och datorstöd (CASE) för detta. Rapporten redogör för en undersökning vars syfte är att ta reda på vilka krav som tekniker för extern validering ställer på CASE-verktyg och hur verktygen svarar upp till dessa krav. Olika metoder finns för att skapa ett informationssystem och varje metod har sina beskrivningstekniker som underlag för extern validering.De beskrivningstekniker som föreskrivs i en metod är ofta mycket detaljerade. En metods notationen ställer därför stora krav på CASE-verktyg som uttalar stöd för denna metod.Arbetet som beskrivs i denna rapport identifierar krav på datorstöd utifrån en viss metods beskrivningstekniker samt ytterligare valideringstekniker som beskrivs i litteraturen. Därefter undersöks CASE-verktygs förmåga att svara upp till dessa krav.Själva undersökningen av verktygen genomförs via ett testförfarande där samtliga utvalda verktyg implementerar två olika testfall.Resultatet från genomförandet av tester visar att det existerar stora skillnader mellan verktygens påstådda stöd för en viss metod och vad de faktiskt klarar av.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlägga hur unga vuxna frånkristna minoritetsförsamlingar i Västerbotten och Norrbotten upplever religiösa kränkningarpå sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och två fokusgruppsintervjuer. Till hjälp under intervjuerna har memesanvänds som material. Resultatet av intervjuerna har framställts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar på att dessa unga kristna upplever religiösa kränkningar online, mensällan gör något åt det.

Syftet med denna studie är att studera varför några lärarstudenter vill bli lärare och att undersöka om de är beredda på de olika krav som ställs på lärare idag. Studien inleds med en litteraturgenomgång där olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förväntningar som finns på lärare idag, presenteras. Därefter följer en redovisning av åtta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lärarutbildningen i Linköping. I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. - Varför väljer studenter att studera på lärarutbildningen och vilka förväntningar har de på den? - Vad tror studenterna att det innebär att vara lärare? - Överensstämmer studenternas förväntningar på läraryrket med de krav från samhälle och föräldrar som ställs på lärare idag?I det avslutande kapitlet går att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien.