Denna uppsats tar upp ämnet social konflikt i samband med Nordirlandskonflikten. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida social konflikt kan verka främjande för samhället, samt att titta på de orsaker som gör att konflikten på Nordirland vidmakthålls. Detta har utförts genom en litteraturstudie av teorier utvecklade av Coser, Simmel och Merton.Slutsatser jag har dragit utifrån denna studie är bland annat att social konflikt i detta fall, parallellt med de nedbrytande faktorerna, också kan verka för en gynnande samhällsutveckling på vissa områden..

Is social media becoming a new form of interview? This is a quantitative study about the use of quotations from social media in Swedish newspapers. We chose the online editions of two of Sweden?s biggest newspapers for this, namely aftonbladet.se and dn.se.Although we noticed a big difference between the more serious dn.se and the more scandal-oriented aftonbladet.se both newspaper still frequently used quotations from social media.The thing that we found most troublesome about this phenomenon was the fact that we found that journalists very rarely contacted the person whose quotations they used. That meant that the interviewee had a very slim chance of correcting any misunderstandings.It also opened up the opportunity for certain people to use the media to spread their own agendas without getting questioned.We used the social institutionalizing theory and the social responsibility theory to verify our findings.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete..

Internet har gett människan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nätet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nätkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i själva kontakten människor emellan.Denna studie undersöker om betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, utifrån en teori om att detta är möjligt, och om dessa nätrelationer leder till en förskjutning i nätanvändarens sociala umgänge. Studien bygger på en enkät som gjorts på nätet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett självselektivt urval. Enkäten är huvudsakligen kvalitativ, då det är de berättande svaren på de öppna frågorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet är inte representativt för nätanvändare i stort utan enbart som exempel på hur nätanvändare kan använda nätet för social relationsreproduktion.

Tonåren är en turbulent tid med många förändringar. Det är under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonårsflickor ser på sex, hälsa och sambandet däremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonårsåldern först enskilt, sedan i grupp.

Tonåren är en turbulent tid med många förändringar. Det är under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonårsflickor ser på sex, hälsa och sambandet däremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonårsåldern först enskilt, sedan i grupp.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för företagsbloggar och dess användningsområden. Vi vill även ge företag konkreta råd för framtagandet av en strategi inför skapandet av en företagsblogg. Vi har använt oss av en abduktiv ansats med kvalitativ metod för att angripa uppsatsens ämne. Vår teoretiska referensram består av litteratur, tidningsartiklar och vetenskapliga artiklar om bloggar och sociala medier. Vi har även använt oss av ett fåtal internetkällor. Vi har använt oss av primärkällor i form av intervjuer samt sekundärdata i form av ett seminarium.  Baserat på vår analys har vi formulerat råd som vi anser vara användbara för företag som är intresserade av att starta en företagsblogg. Råden fungerar bra som grund för att forma en strategi för bloggande..

Abstract Det finns en medvetenhet om hur normbrytare bestraffas i grupper på arbetet eller i sina sociala nätverk. Tidigare forskning visar på att normbrytare bestraffas för att gruppen ska återfå sin ställning men även för att individer ska få behålla sin sociala identitet. Denna undersökning tar grupper och normbrytning in i onlinespelvärlden, där det visar sig att normbrytare inom spelgrupper bestraffas aggressivt genom konflikter men också på ett milt vis genom tillsägningar. Undersökningen visar också på att en normbrytare i gruppen inte påverkar gruppens möjlighet att prestera..

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Fransson, Pernilla & Fäldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur och om utomhuspedagogiken används ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den används i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda på genom intervjuer med förskollärare. Vårt arbete har utgått från följande frågeställningar Hur utnyttjar pedagogerna på förskolan utemiljön, för barns lärande? Hur arbetar pedagogerna på förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara på barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp är: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lärande.

Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser är viktigt att tänka på i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svårigheter. Vi avser även att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar på syftet samt våra frågeställningar: Vad anser specialpedagoger är viktigt att tänka på i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med föräldrarna till är av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsättningar för eleverna.

Vad innebär dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppväxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrån studenters syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien är 200 enkäter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens är beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppväxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande är väl förankrade i arbets- och familjeliv.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen var att undersöka chefers syn på personalarbetet och vikten av de sociala relationerna på arbetsplatsen. Genom att använda oss av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi studerat hur de arbetar och motiverar medarbetarna samt hur de skapar och bevarar goda relationer. Empirin har samlats in genom tematiskt öppna intervjuer och totalt intervjuades tio stycken chefer inom kunskapsintensiva företag, begränsat till den privata sektorn. I enlighet med den fenomenologiska ansatsen är det chefernas egna tankar och upplevelser som har utgjort fokus i vår analys. Vidare har vi även kopplat det empiriska materialet till den tidigare forskningen och de teoretiska begreppen.