Syftet med uppsatsen Àr att beskriva det amerikanska begreppet ?Fourth Generation Warfare? ochanalysera dess trovÀrdighet och legitimitet för att generellt utreda vilken förmÄga begreppet/teorinhar att beskriva och prediktera dagens och framtida krigs karaktÀr. Författaren har i huvudsak anvÀntdeduktiv metod för uppsatsens genomförande. UtifrÄn teorin om fjÀrde generationens krigföringhar en hypotes formulerats som prövas genom tvÄ fallstudier, Afghanistan 2001-2002 ochIrak 2003. Hypotesen formulerades pÄ följande sÀtt:Begreppet fjÀrde generationens krigföring Àr sÄ vid i sin ansats att kontexten förloras varvid dennÀstan blir universell i sin tillÀmpning och dÀrmed förlorar sin förklaringskraft och prediktionsförmÄgaavseende nutida och framtida krigs karaktÀr.För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen har krigets karaktÀr och framgÄngskriterier för deolika aktörerna analyserats för att dÀrefter vÀrdera resultatet mot fyra slutsatser frÄn teorin samtandra förklaringsfaktorer.

SammanfattningI dagens mÄngkulturella samhÀlle blir det vÀsentligt att förstÄ mÀnniskors olika bakgrund. Skolan Àr en plats som prÀglas av kulturell mÄngfald och dÀrmed Àr behovet av förstÄelse för mÀnniskors olikheter sÀrskilt betydelsefull dÀr. NÀr en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet Àr en viktig del i det som sker nÀr en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det hÀr arbetet Àr tudelat och fokuserar dels pÄ att undersöka hur elever med utlÀndsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lÀrare resonerar angÄende dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjÀlp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och tvÄ lÀrare.

SamhÀllet i Sverige och Europa stÄr inför en stor utmaning nÀr det gÀller den Äldrande befolkningen, medellivslÀngden ökar och allt fler blir allt Àldre och friskare. För att möta upp dessa utmaningar Àr det av stor vikt att skapa ett synsÀtt dÀr man ser att mÄlgruppen Àldre Àr en investering och att det Àr viktigt att skapa förutsÀttningar för ett gott Äldrande. Detta arbete kan göras med hÀlsofrÀmjande arenor och förebyggande insatser i samhÀllet. En sÄdan plats i samhÀllet kan vara ett trygghetsboende som bÄde kan inbringa en trygghet och stimulera till socialt deltagande med andra. Syftet med studien var att undersöka sociala faktorers betydelse för Àldres hÀlsa pÄ ett trygghetsboende.

Denna studie undersöker hur mÀnniskor engagerar sig med och pÄ elektroniska sociala nÀtverk (OSN). Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt som personligheten pÄverkar hur vi anvÀnder OSN. Data frÄn sextio deltagare insamlades genom ett webb-baserat formulÀr baserat pÄ femfaktormodellen (?Big Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas aktivitet pÄ Facebook uppskattades genom frÄgor utformade för denna studie.

Att enskilda politiker och partier vÀljer att anvÀnda sig av sociala medier i valsammanhang blir allt vanligare. I denna uppsats granskades de svenska riksdagspartiernas twitteranvÀndning inför det svenska riksdagsvalet 2010. Genom en social- och innehÄllsmÀssig analys kring twitteranvÀndandet kunde enskilda partiers kommunikationsmönster anas. Den sociala analysen baserades pÄ relationen mellan en anvÀndares följare och följande, den innehÄllsmÀssiga pÄ de taggar nÀtverkets mikroblogginlÀgg mÀrkts med.Bland annat identifierades tvÄ partier med en ren tvÄvÀgskommunikation, och ett parti med en klar envÀgskommunikation. TvÄ av de undersökta partierna hade Àven tendenser till att rikta sin kommunikation mot en inre grupp av politiska twittrare.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lÀrande genom en dramalek och metoden som anvÀnts har varit videoobservationer. Av studiens resultat gÄr det att avlÀsa att barn lÀr genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling pÄ att börja förstÄ och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen gÄr inte att sÀkerstÀlla men det finns faktorer i resultatet som pekar pÄ att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling nÀr det handlar om att förstÄ lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Demokrati och demokratiseringsprocesser uppkommer inte bara ur tomma intet. Bakom varje förÀndringsprocess ligger ett antal faktorer eller orsaker som ger upphov till förÀndringen. Syftet med denna uppsats var att analysera den folkliga organiseringens pÄverkan pÄ initieringen av demokratiseringsprocesserna i Jemen och Liberia, med anledning av 2011 Ärs tilldelning av Nobels fredspris. Problemet som skulle utredas var, hur denna folkliga organisering och pÄverkan teoretiskt kunde förklaras. Kunde initieringen av processerna förklaras utifrÄn den traditionella demokratiseringsteorin, kunde fallen snarare förklaras utifrÄn begreppet sociala rörelsers kollektiva handlande, eller var det i sjÀlva verket sÄ att det var kvinnornas specifika roll som kunde förklara processerna.

Syftet med den hÀr studien Àr att genom kvalitativa intervjuer öka förstÄelsen för sociala faktorer som föreligger nÀr man lÀmnar en religiös församling. VÄrt frÀmsta fokus har varit att se vad kÀnslan av tillhörighet har för betydelse i en utgÄngsprocess. Men vi berör Àven andra sociala faktorer som spelar in nÀr tvivel uppstÄr hos medlemmen och som sedan resulterat i att hon velat lÀmna församlingen. Vi har intervjuat personer som har varit medlemmar i Jehovas Vittnen och Livets Ord. I syfte att öka förstÄelsen för den problematik som en utgÄngsprocess kan innebÀra har vi i vÄr analys anvÀnt oss av Vanessa Mays (2013) teori om tillhörighet, Eric Fromms (1994) teori om flykt och Scheffs (1994) begreppspar Skam-stolthet. Med en deltagande observation och 8 halvstrukturerade intervjuer har vi nÀrmat oss ett kÀnsligt Àmne och studerat sociala faktorer som pÄverkar att man vill lÀmna en religiös församling. Resultatet visar bland annat att tillhörighet och organisatoriska faktorer av social karaktÀr har stor betydelse i en utgÄngsprocess.

VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vilka marknadsföringsstrategier och marknadsföringsmodeller som föreskrivs i teorin, som RE/MAX anvÀnder sig av i Sverige i dagslÀget samt att komma fram till vilka marknadsföringsverktyg som de kan utveckla för att vinna större marknadsandelar..

Syftet med uppsatsen var att studera de trender som finns inom mötesindustrin idag för att skapa en konceptutveckling genom anvÀndandet av verktyget omvÀrldsanalys samt teorier frÄn upplevelseproduktion. Vi har dÀrefter applicerat denna konceptutveckling pÄ Nordkalotten hotell och konferens. Vi har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats, ett induktivt arbetssÀtt med kvalitativ datainsamling inom berört omrÄde. Genom omvÀrldsanalys har trender som kan appliceras inom konferensvÀrlden analyserats för att sedan appliceras i den konceptutveckling som föreslagits till Nordkalotten hotell och konferens.Resultatet av vÄr studie rekommenderar anvÀndandet av sociala medier som ett relationsbyggande kommunikationsverktyg för företag och organisationer inom konferensindustrin..

Uppsatsen handlar om hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ och tydliggöra hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan samt vilka kunskaper och fÀrdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar, hur talar förÀldrar om lÀrandet i förskolan? Vilka kunskaper/fÀrdigheter lyfter förÀldrar fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan? PÄverkar förÀldrars habitus talet om lÀrandet i förskolan? Vi har intervjuat sex förÀldrar för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄr teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohĂ€lsa. Tidigare forskning har visat att denna ohĂ€lsa beror pĂ„ att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad anvĂ€ndning av sociala media. Orsakssambanden Ă€r emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkĂ€tstudie pĂ„ gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen anvĂ€ndes tvĂ„ frĂ„geformulĂ€r bestĂ„ende av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulĂ€r, samt frĂ„gor angĂ„ende sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 Ă„r, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hĂ€lften av eleverna (49 %) ansĂ„g sig sova signifikant kortare tid Ă€n vad de önskade (p<0.0001).

Problem: NÀr ett nytt arbetssÀtt införs inom ett företag eller myndighet Àr det viktigt att efter ett tag stanna upp och fundera pÄ om det blev som det var tÀnkt och genom det; se vad som fungerar bra och vad som kan förbÀttras. Vi tyckte dÀrför att det var intressant att undersöka hur resultatet blev i och med att ett nytt arbetssÀtt genomförts, i detta fall, det teambaserade arbetssÀttet. Vi avgrÀnsade Àmnet team genom att vÀlja ut faktorerna: teamens stöd frÄn företaget ? mÄlsÀttning och information, teamens ledare, teamens sammansÀttning samt teamens sociala miljö.Syfte: VÄrt syfte var att genom en fallstudie av Kronofogdemyndighetens enhet Summarisk process i Uddevalla identifiera vad som fungerar bra och mindre bra med deras teambaserade arbetssÀtt. Vi ville dessutom klargöra om det teambaserade arbetssÀttet Àr ett lÀmpligt arbetssÀtt för den berörda enheten.Metod: VÄr undersökning byggde frÀmst pÄ den kvalitativa metoden.

 FrÄgestÀllning: Vilka nyckelaktiviteter anvÀnder sig företag av för att skapa vÀrde tillsammansmed sina kunder i sociala interaktioner?Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka aktiviteter respondentföretagen utför i sinvÀrdeskapande process tillsammans med sina kunder och anvÀndare i sociala interaktioner meddessa.Metod: En kvalitativ undersöknings design dÀr semistrukturerade intervjuer utfördes medmÄlstyrt urval av 7 respondenter frÄn olika företag i olika branscher.Slutsats: Studien visar att de företagen som undersökts Àgnar sig Ät olika typer avnyckelaktiviteter i den vÀrdeskapande processen med kund i sociala interaktioner. Det finns vissanyckelaktiviteter som Àr gemensamma för de olika företagen och vissa anvÀnds mer flitigt ellerframgÄngsrikt Àn andra. Oavsett vilka aktiviteter som utförs och oavsett företag sÄ visar studienatt det finns en grundlÀggande process. Denna bestÄr av att företaget skickar ut nÄgon form avoutput som nÄr kunden och engagerar denna.