Denna uppsats kommer att handla om hur man kan utveckla turism på landsbygden, uppsatsen ska ge läsaren en inblick i vilka utmaningar man kan stöta på när man utvecklar turism på landsbygden.Jag har valt att fokusera på en destination/attraktion, Harplinge Väderkvarn som ligger ca 16 km från Halmstad.Läsaren kommer att få ta del av olika teorier som jag tagit fram med hjälp av den tidigare forskning som jag hittat. I dagsläget är den tidigare forskning om väderkvarnar som turistattraktioner i Sverige nästan obefintligt och det kommer därför att bli intressant att undersöka detta..

I denna uppsats ville vi undersöka hur den samiska kulturen representeras inom turism I Sverige. Vi utgick från fyra relevanta teman; dessa var autenticitet, identitet, makt och turism. Frågeställningarna var: Hur framställs den samiska kulturen i turismsammanhang i Sápmi? Hur påverkas den samiska identiteten av hur kulturen framställs inom turismnäringen? Hur mycket får samerna själva vara med och bestämma när det kommer till hur kulturen framställs inom turismnäringen? Vi började med att se över den samiska befolkningens historia. Det är viktigt att förstå hur de har behandlats förr för att kunna förstå varför saker och ting är som de är idag.

Biosfärområden är modellområden för hur en hållbar utveckling ska kunna gå till. Syftet med biosfärområden är att hitta metoder till hur en hållbar framtid ska uppnås. Det här examensarbetet syftar till att undersöka turism i biosfärområden utifrån en fallstudie av biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle. Med hjälp av turismaktörer i området tas aspekter upp kring hur de anser att biosfärområdet påverkar dem att deras verksamhet nu ligger i ett biosfärområde. Metoden för uppsatsen är en fallstudie av Vänerskärgården med Kinnekulle där intervjuer genomförts med turismaktörer i området och aktörer från biosfärkontoret..

Gränsers betydelse har både suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska gränsen har i stora drag legat fast i nästan 350 år och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt läge vid riksgränsen påverkas Strömstad av nationella händelser på ett helt annat sätt än Sverige i stort samtidigt som det även finns ett starkt inflytande från en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska närvarons påverkan på Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser är effekter av ekonomisk art då Strömstad toppar listor för både turism och handel, men i förlängningen ser vi även en påverkan i hur strömstadsborna ser på sig själva och sin kommun..

Gränsers betydelse har både suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska gränsen har i stora drag legat fast i nästan 350 år och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt läge vid riksgränsen påverkas Strömstad av nationella händelser på ett helt annat sätt än Sverige i stort samtidigt som det även finns ett starkt inflytande från en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska närvarons påverkan på Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser är effekter av ekonomisk art då Strömstad toppar listor för både turism och handel, men i förlängningen ser vi även en påverkan i hur strömstadsborna ser på sig själva och sin kommun..

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt kulinarisk turism har potential att särskilja en region från andra. Vår empiriska studie tar sin utgångspunkt i ett regionalt matkoncept, en picknickkorg, och dess förmåga att synliggöra fem begrepp; rörlighet, plats, upplevelse, identitet och äkthet. Våra frågeställningar är:Hur påverkar matkonceptet turistens rörelse på Österlen?På vilket sätt bidrar matkonceptet till att skapa Österlen som plats? Hur skapas matupplevelsen på Österlen? Hur skapas identitet utifrån symbolvärden som kan kopplas till matkonceptet?På vilket sätt kan matkonceptet skapa en känsla av äkthet? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vårt empiriska material bygger på intervjuer och observationer. Intervjuerna utfördes med fem turist- och matproducenter på Österlen.

Denna studie behandlar Turkiets turistdestination Alanya utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Vidare om all-inclusivehotellens påverkan på destinationen. Syftet med studien är att undersöka de sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorerna. För att analysera detta använder vi oss av teorier som berör hållbar utveckling och hållbar turism samt positiva och negativa aspekter av all-inclusivekonceptet. Metoden för undersökningen är kvalitativ där en fält- och intervjustudie genomförs i Alanya.

De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet.

The social media arena is rapidly growing and more and moreorganisations take part in the daily ongoing conversations indifferent social media channels. Conversations are being heldacross borders on every available topic and ratings and reviews ofconsumer products and services is one of them. This focus onglobalisation is also the reality of the hospitality- and tourismindustry. Their customers travel across borders and are eager,given the opportunity, to share their experiences with each other.As organisations within the hospitality- and tourism industry meetthese demands in terms of providing technological infrastructurefor information sharing and involve themselves in theseconversations there are some issues that need to be addressed.What does the logic of social media look like? How iscommunicating in social media any different from traditionalmarket communication? And how can hospitality- and tourismorganisations adapt their communication to fit into the logic ofsocial media?To conclude how organisations within the hospitality- and tourismindustry can benefit from the use of social media, I haveinterviewed representatives from a number of organisations andstudied their communication.

Syftet med detta examensarbete är att se vad biosfärområdet Blekinge Arkipelag har för förutsättningar för att utveckla turism, samt vad de kan göra med sina resurser i området. Ett biosfärområde ska ses som ett modellområde, där målet är att ha en god balans mellan människan och naturen. Blekinge Arkipelag är den ideella förening som driver och förvaltar biosfärområdet, som består av Blekinges kust och skärgård.Den metodlogiska referensramen har baserats på litteratur från främst Bryman och Bell (2005), Smith (2010) samt Hedin (2011). Examensarbetet är en fallstudie som är inriktat på biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Utifrån analys av litteratur om turism i biosfärområde samt turismplanering har tre kategorier framkommit, turismplanering, samverkan och kommunikation samt miljöresurser.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland.

Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde.

Denna uppsats ämnar behandla turism och marknadsföring. Genom att undersöka och kartlägga AB Tylösands Havsbads marknadsföring utifrån dess firmakorrespondens under tre olika perioder från 1900-talets första hälft, besvaras frågor som: Hur gick AB Tylösands Havsbad tillväga när de marknadsförde badorten? Till vem riktades marknadsföringen? Vilken bild av Tylösand spreds ut genom marknadsföringen? Skedde det några förändringar i hur Tylösand marknadsfördes? Syftet med undersökningen är att öka förståelsen över hur området blir så populärt och synliggöra vilka tillvägagångssätt man använde då man marknadsförde badorten. Det finns även en förhoppning att bidra till forskningen om hur turism och badorter har marknadsförts i Sverige och hur den har sett ut. Analysen av det undersökta materialet relateras med tidigare forskning om marknadsföring inom turismen och olika samhällsförändringar i Sverige.

Den här uppsatsens huvudsyfte är att undersöka uppfattningar kring internationellt resande och miljöproblematiken. Vidare har uppsatsen två delsyften som är att undersöka uppfattningar och kunskap om hållbarhet och turismens och det internationella resandets effekter på miljön, samt att undersöka hur miljömedvetenhet och miljöansvar skiljer sig åt beroende på kontext, i vardagen och på resa.Uppsatsen utgår från teori inom två fält; hållbar utveckling och hållbar turism, samt turistbeteende och miljöansvar. I den del där hållbar utveckling och hållbar turism behandlas ges en bakgrund av begreppens utveckling och definitioner. Vidare fördjupas den miljömässiga dimensionen av hållbar turism och behandlar specifikt turismens globala miljöeffekter i form av klimatförändringar. I kapitlets andra del presenteras teori kring konsumentbeteende inom turism och diskuterar även turisternas roll i miljöproblematiken.Uppsatsens empiriska del utfördes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med tio respondenter från den svenska 80-talistgenerationen och som tillhörde en medelrörlig grupp som har rest utomlands minst två gånger under det senaste året.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet om resandets negativa effekter på miljön, men att detta inte har någon större påverkan på beslut om var och hur man väljer att resa.