The aim with this study was to examine how social service statement in 3 § social-judgements LVU (Swedish care of young persons act) produce ideas about gender. We have taken an interest in the production of both boys and girls and their mothers and fathers because there are clear differences in the description of these. From a historical perspective, the differences between gender in social assessments occurred despite the fact that discrimination is prohibited by law and despite the fact that social service shall work on the basis of an gender equality perspective. In the analysis and interpretation of the rulings we have been inspired by a critical discourse analysis. 30 social-judgements have been analyzed where of 15 concerns girls and 15 involve boys.

Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet.

The main domain in which eating disorders are defined is medical, whereas socio-cultural perspectives are less common. Because social workers seeks to explain different problems taking societal factors into account, we asked ourselves if social workers have a way of understanding eating disorders, that is different from a medical point of view. Two focus group interviews were conducted; the one composed by social workers with experience of working with eating disorders, and the other by social workers without that experience, which enabled comparisons. The interviews were analyzed using socio-cultural and feminist perspectives. The result showed that the social workers use socio-cultural perspectives in explaining eating disorders.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, då de blir erbjudna att arbeta utifrån en metod som de fått kompetensutbildning inom. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgår att pedagogernas arbete för att främja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under någon lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrån en viss metod, utan använder sig av många olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fått kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berättade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers? Mitt antagande är att detta är fallet och frågan blir då hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt att överhuvudtaget ändra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och långsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen Rosengård i Malmö. Jag vill redan från början slå fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslå en framtida stadsutvecklingen som innebär skapandet av nya strukturer och förtätning av bebyggelse för att göra Rosengård till en funktionsintegrerad stadsdel istället för dagens funktionsuppdelade struktur..

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling.

Den här rapporten tar upp ett annorlunda hot mot informationssäkerheten, som inte hårdvaraeller mjukvara kan stoppa. Detta hot kallas för social-engineering, och det som gör detta hotfarligt är att de anställda och chefer i en organisation, kan hjälpa utövaren av socialengineeringutan att de själva vet om det.Det går inte att förhindra att dessa attacker sker, men man kan förhindra de negativakonsekvenserna av en sådan attack. Denna rapport tar upp hur man ska göra för att enorganisation ska kunna fortsätta med sin verksamhet, efter en attack av social-engineering. Ivärsta fall kan en attack av social-engineering innebära att ett företag aldrig återhämtar sig.Detta kan bero på att organisationen har förlorat alla sina kunder, förlorat marknads andelar,eller för att de ansvariga och viktiga personerna i organisationen har blivit dömda föroaktsamhet och sitter i fängelse.Denna rapport ska informera och få er att vara uppmärksamma och medvetna om dessahot, som ni kanske inte vet finns. Ni ska få kunskap och lära er känna igen de olikaförklädnaderna en utövare av social-engineering antar..

The purpose of our study is to examine whether social welfare secretaries experience obstacles in work to do their tasks in a way that they, from their own values, thinks is right. And if so, what are the reactions and what strategies do they use to manage this. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with five social welfare secretaries, which all work in southern Sweden. The social welfare secretaries both work at a children- and youth department and at a social allowance department.

AbstractTitel: Ur elden in i askan. En kvalitativ studie om det sociala nätverkets betydelse för ensamkommande barnKeywords: unaccompanied refugee children, social network, risk and resilience, social work.Authors: Karin Bodå och Leila Silva The main purpose of this study is to illuminate and describe the importance of having a social network for unaccompanied refugee children in Sweden. Using qualitative interviews this study looks at their possibilities to create a social network in Sweden and how their network helps them to solve problems. Knowledge of this subject is important for social workers, in order to be able to encourage and help unaccompanied refugee children to build a social network. The base for our analysis is attachment theory, coping theory, social network theory, KASAM theory, risk and resilience theory, system theory are used to give deeper insight into experiences of four unaccompanied refugee boys.

Social engineering handlar om metoder för att infiltrera organisationers datorsystemgenom att manipulera eller utnyttja användarna för att komma över information. Det är idag ett betydande säkerhetsproblem eftersom få organisationer utbildar sin personal i att hantera den här typen av angrepp. Med den här uppsatsen vill vi undersöka fenomenet. Intervjuer har utförts inom en stor organisation för att få inblick i hur stor medvetenheten om fenomenet är och vad som görs för att skydda sig emot det. Det finns tydliga tecken på att social engineering fortfarande är ett relativt okänt område som inte har spenderats tillräckligt med resurser på.

The background of this paper is the dual role that the social worker can have, of beeing both supportive and controlling in the meeting with clients. It is also about the power the social worker can have, how they handle the power in their profession and how they remain to it in the relationship with the client. The study is qualitative and built on interviews with eight social workers that work in different areas in the social services. We have chosen to see this dual role as if the social workers have to, in their daily work, handle the roles as one authority role and one supportive role towards the client.The purpose of this study is to understand how the dual role as the social worker has in the profession, as a helper and a authority, is expressed in the work and relationship with the client. We have turned this purpose into two questions: How do social workers with authority remain to the dual roles of the profession? How do the social workers describe and understand power?We don´t want to generalize in this study, we want to give an example of the social workers own experiences about the dual role.

Title: What is important knowledge in social studies- An analyse of opinions among teachers in social studiesThe aim of this paper is to increase the awareness about how teachers in Social studies think about goals and substance in the subject. I also want to get a picture about what kinds of problems teacher?s experiences when teaching Social studies. My expectations told me that Social studies are complex to teach, because it derives from several university disciplines such as Political science, Economics, Sociology, Law and Geography, which I believe makes the subject harder to define and what to give priority to. Finally, I want to increase the awareness, if it seems to be any fundamental essence in Social studies as a subject.To achieve my goals with this paper I have studied relevant literature about Social studies.

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrämjare utifrån intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats är abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplägg. Metoden är kvalitativ där fem intervjuer har genomförts med respondenter från Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: Då uppsatsen bygger på Kodens roll som förtroendefrämjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingående och dess betydelse investerare och ägare i företag.

Purpose: The aim of this thesis has been to study and obtain greater understanding of the consequences of active social media use. Specifically, in terms of social identity, social life and the sense of belonging. Secondly, the thesis studies the consequences of disconnecting and for a limited amount of time opt out of the social media context.Method/material:  The study is based on an explorative, cultural ethnographically-inspired method, in which four respondents were studied: two men and two women, all frequent users of social media. This was done in three steps: initial interviews, followed by social media diaries and finally a focus group. By allowing these methods to complement each other, the goal was to create an overall picture of the importance of social media in their everyday lives.The study's focus lies on the week in which the respondents kept social media diaries.

The aim of this thesis has been to investigate women's experience of the Methadone maintenance treatment and what help they believe they need to be able to recover and to improve their social life and whether the medical- and social workers share the similar view.Our method of investigation has been qualitative interviews with four women in the program, two nurses and a counsellor at the methadone clinic and two social workers, who have female clients in the program.The questions at issue were:* how did the women describe their life situation during treatment, compared to the situation they had while they were addicted to narcotics,* did the women experience that the treatment they get in the methadone maintenance program is giving them a better social life situation,* did the employees at the clinic and at the social office share the similar view about the treatments as the female patients?Main problems seemed to be; meeting new non-addictive friends and finding something to do. We could se that, in different ways, they need more support. It wasn't always clear to the people who work with them whose responsibility it was, depending on workplace and/or personality..