Denna studie syftar till att undersöka möjlighetsvillkoren för barns karnevaliska lekar och subjektskapande i förskolan. Studien är kvalitativ med avseende på insamlingmetod och utgår från det postshumanistiska perspektivet agentisk realism. Studiens empiri har samlats in med hjälp av videoobservationer och fältanteckningar. Studiens resultat visar att karnevaliska lekar är vanligt förekommande i de förskolor där studien utförts och fokus i studien ligger främst på hur miljön i förskolan möjliggör för eller förhindrar de karnevaliska lekarna. Studiens resultat pekar vidare mot att de karnevaliska lekarna kontinuerligt sker i samverkan mellan mänskliga och icke-mänskliga aktörer.

In the ever increasing media clutter it is hard for marketers to make their products stand out. New ways of reaching consumers are constantly arising. This study seeks to further investigate the phenomenon known as product placement, delimited to movies/television. By conducting an experiment we tested whether different presumptions matters for what effect a product placement will have on attitude and if these could be affected. We also looked at if the level of product integration effect attitude and realism enhancement.

I takt med att de globala klimatförändringarna fortsätter kommer konsekvenserna bli allt mer ödesdigra. Vissa av dessa konsekvenser förbises ofta i den globala debatten och i världspolitikens inflytelserika kretsar. Uppskattningar gör gällande att så många som 200 miljoner människor blivit förskjutna som en konsekvens av klimatförändringarna. Detta aktualiserar frågan om klimatflyktingar. Syftet med denna uppsats är att studera varför det internationella samarbetet gällande klimatflyktingar kan betraktas som begränsat.

The aim of this study is to increase the understanding of the causes of the first war between Russia and Chechnya. Empirical data consists of four half-structured interviews with former Russian and Chechen war participants that tell about their perspective of the causes of the war between Russia and Chechnya. The study used narrative method and the theoretical framework consists of International Relations theories such as Realism, Geopolitics, Liberalism and Marxism. Geopolitics sees the geostrategic interest, territory as a cause of war. According to realism warfare occurs because of the state?s endeavor after power and influence in term of territory.

AbstractEn förklaring till Irakkriget tror vi inte kan finnas i vare sig retoriken eller i påståendet om att det var ett folkrättsligt legalt internationellt sanktionerat krig. Detta är en teoriprövande studie där de två teoretiska perspektiven i statsvetenskaplig internationell politik; Marxism och Realism undersöks, vi vill se om de bättre kan förklara varför USA invaderade Irak. Huvudproblemet i uppsatsen är att identifiera orsakerna till varför Irakkriget blev ett faktum. Vi går i b-uppsatsen igenom olika perspektiv inom respektive skola och redogör i kortfattade drag för dess synsätt. Vi har samlat in material både om Irakkriget i sig och om de teorier vi vill pröva.

Ukraine shares a long history with Russia. In the early 21th century, Ukrainians wanted a freer Ukraine. Therefore the orange revolution started in 2004 by the Ukrainians and had a positive outcome. The situation later became worse because of the economic crisis in 2008 and a corrupt president. The pro-western politician Petro Poroshenko was elected to become president in 2014.

Studien behandlar de motiv den amerikanske presidenten Ronald Reagan fann till att USA skulle intervenera på Grenada, samt hur denna motivbild skapades. Som teori användes John J Mearsheimers offensiva realism och metoden tog sin utgångspunkt i Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursanalys. Materialet som undersöktes bestod av texter och uttalanden med Reagan som avsändare. I analysen visade sig både motiv tillhörande den realistiska och liberala diskursen. Den liberala diskursen var dock underställd den realistiska, vilket visade på en hegemoni för den senare..

Detta arbete undersöker om det fanns några grafiska preferenser hos barn i åldrarna 10-12 år samt om tidigare teorier inom den kognitiva utvecklingsteorin även går att applicera på spelgrafik. Som bakgrund till undersökningen går arbetet igenom forskning kring lärospel, immersion samt kognitiva utvecklingsteorier.Som material till undersökningen skapades en 3D-miljö med en så fotorealistisk grafik som möjligt, utöver detta samlades miljöbilder från elva andra spel med varierad grad av realism in. Undersökningen utfördes med hjälp av strukturerade intervjuer i vilka respondenterna fick svara på vilka miljöbilder de gillade bäst och vilka de gillade minst.Resultatet visade att kognitiva utvecklingsteorier inte går att applicera på spelgrafik då den avgörande faktorn om en miljö gillades eller inte var respondentens tidigare erfarenheter med spel, inte graden av realism. De grafiska preferenserna påverkades också av respondentens tidigare erfarenheter med spel. Slutsatsen skulle kunna bevisas bättre om en och samma miljö med varierad realism använts. .

AbstractUniversity of Växjö, School of Social SciencesCourse: PO 5363, Political Science 41-60Title: US and UN, cooperation or conflict?Author: Charlotta BjuvlingSupervisor: Lennart BergfeldtDate: Autumn 2007The international society changed a great deal after the end of the cold war. It gave the United Nations a new oppertunity to act after the deadlock during the war, and it gave the United States a new hegemone role in the world politics. The aim of this paper is to investigate wheter the United States foreign policy action have been accordence to a realistic way of thinking since the end of the cold war. I will do this with the help of my research questions:? Have the United States followed the guidelines of the United Nations in their foreign policy?? Are there signs that show of a change, either towards more or less cooperation between United Nations and the United States?To answer these questions I will use the theories realism and Hedley Bulls concepts of fairness and his ideas of an international system in his book ?An Anarchical Society?.

The special relationship between Israel and the US has been subject to questioning, and good many theories have tried to explain why it is so strong. The most common explanation is rooted in the school of realism, where strategy and national interest decide who one's ally is. This essay aspires to examine another possible reason for allianceformation; identity. Several books, which make for the theoretical backbone of this study, have been written on the subject of sharing beliefs, identifying with others and the consequences of this. The question being asked is whether Israel and the US actually share beliefs and, if so, which ones.

For this study I use a critical realism approach and the aim with the thesis is to elucidate humor as a socially reflexive tool. My investigation has its starting point in the stand-up comedy arena, which I mean can exemplify a social context where the communication is focused around humor. I mean that humor can be used to create imaginary variations of the knowledge and truths, which we live our lives according to. The asymmetrical interpretations of the socially reflexive tool humor can be used to identify, elucidate, and cope with the diverging truths of life. But even though humor has boundless possibilities to reshape knowledge, it is also limited by the social contexts where it is mediated and by the involved individuals that create the humor or sanction the humor positive and/or negative..

Jag har i denna uppsats gjort en kvalitativ analys av strids- och våldskildringarna i Hallandsposten från första världskrigets västfront. Utgångspunkten har varit en teorimodell som delar in materialet i kategorier som spänner från de krigsromantiska skildringarna i början av kriget till det mer realistiska under krigets senare år. Resultatet av undersökningen är att det sker en förändring av det publicerade materialet under krigets lopp. Denna förändring visar sig i att det förekommer allt mindre krigsromantiska skildringar ju längre kriget fortskrider. Däremot så ökar de mer realistiska skildringarna och dessa blir allt mer närgångna i sin karaktär och kan mot slutet av kriget ses som fördömande..

Vi vill med det här kandidatarbetet inleda en konversation med havet. Tillsammans med Karen Barads posthumanistiska performativitet, agentiell realism, vill vi utmana och ifrågasätta den antropocentriska designerrollen där materialiteten ses som passiv och designern som ensam härskare över meningsskapandet i designprocessen.Med Barads onto-epistemologiska utgångspunkt undersöker vi hur design-processen uppstår i arrangemang av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer, där mening framförhandlas genom relationer inom fenomen. Genom att tillämpa detta posthumanistiska förhållningssätt i lekfulla experiment tillsammans-med-havet kan vi se hur mening är situerad och skapas inom de materiell-diskursiva fenomen och apparater som utgör designprocessen. Vi förstår designprocessen som ett ingripande i världens tillblivelse. Ett ingripande där ett kollektiv av aktörer står som medskapare, där mening, kroppar, subjekt och objekt uppförs och samformas genom intra-aktion. Detta förhållningssätt föder en medvetenhet om vårt ansvar i att ingripa i världens tillblivelse och vårt ansvar för de kroppar som skapas, en etik i handling. .

The relationship between China and Japan has historically been problematic and, in some ways still is. One of the issues where both of the states cannot agree on is the island dispute. While both states are claiming sovereignty over the island and there do not seem to be an ending to it in the near future. If the island dispute continues to escalate it could have a negative impact in the Asian region and eventually rest of the world as well. However due to the complexity of the dispute a deeper knowledge is needed and a mutual understanding is needed.

This essay seeks to gain understanding on the thoughts of Konrad Adenauer regarding the future of Europe in the post-WWII era, and European integration in particular. The material used is his memoirs, which gives an insight into the part of his thought that he chose to share with the rest of the world. The essay uses an analytical framework of three theories, popular within the academic discipline of international relations: realism, liberalism and constructivism. The conclusion it draws is that none of the theories can in a satisfying way describe Adenauer?s thoughts, but rather that they all in some way describe certain elements of his thoughts.