Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvÄrden. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhÄllande till patienten och se vilka förutsÀttningarna Àr för att det emotionella arbetet ska kunna utföras pÄ ett konstruktivt och funktionellt sÀtt, sÄ att det gynnar bÄde sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgÄ för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgÄr frÄn Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta pÄ vÄrd och omsorg. Denna studie bygger pÄ intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvÄrd.

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

The purpose of this essay was to investigate affecting factors concerning social workers in social services assessments with cases of abuse. We wanted to see if social workers in social services tend to make different assessments of the need of substance abusers care. Our survey was carried out as a vignettesurvey with complementary interviews as means to deepen the outcome results.Our survey showed that the included social workers in social services in some senses make different assessments when it comes to choice of effort put in for the client. We shed light on different factors and circumstances, which could bear meaning for the social workers in social services assessments. Examples of factors were the social workers in social services age, gender, working experience and attitude towards substance abusers..

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Traumatisk hjÀrnskada, som drabbar mÄnga mÀnniskor i Sverige varje Är, kan leda till lÄngvarig sjukdom och Àven pÄverka nÀrstÄendes hÀlsa direkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med traumatisk hjÀrnskada. Studien baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att tiden efter olyckan var kaotisk och oviss; Att vÄrdspersonalens bemötande var frustrerande och en besvikelse; Att fÄ omgivningens stöd var en lÀttnad; Att kÀnslan av att leva med en frÀmmande person var emotionellt pÄfrestande; Att familjelivet förÀndrades var pÄfrestande men samtidigt betydelsefullt. NÀrstÄende upplever mÄnga starka kÀnslor efter en traumatisk olycka och de har behov av omsorg, bekrÀftelse, nÄgon att prata med, samt avlastning.

Social work is a social phenomenon, existing in most societies, that has given rise to a multitude of special organizations and professions. For that reason social work is dealing with a complex identity. The purpose of this study is to illustrate how social workers and the scientific discourse interpret the concept of social work. In addition to that the study intends to show similarities and differencies. The research process containes two studies, one based on qualitative interviews with five social workers and the other consisting a surway of academic litterature.

Studien avser att genom ett kvalitativt fÀltarbete fÄ förstÄelse för hantering av kÀnslor för socialsekreterare inom socialt arbete pÄ en socialförvaltning. Syftet Àr Àven att fÄ en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan pÄ denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras pÄ intervjuer för att fÄ en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med Ätta socialsekreterare som utreder Àrenden angÄende barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlÀttade ytterligare vÄr undersökning.Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohÀlsa hos socialsekreterarna Àr social respons och stöd frÄn bl.a.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Det aktuella arbetet fokuserade pÄ omvÄrdnadsÄtgÀrder för nÀrstÄende som vid tragiska omstÀndigheter hade förlorat en anhörig. Syftet med denna studie var att sammanstÀlla kunskap om sjuksköterskors omvÄrdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för nÀrstÄende som hastigt förlorat en anhörig. Integrerad litteraturöversikt valdes som metod för denna studie, som omfattade 5kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 översiktsstudier samt 1 studie med blandad kvantitativ och kvalitativ metod. Vid analysen identifierades 6 omvÄrdnadsinterventioner: att ge emotionellt stöd och praktisk rÄdgivning; att förbereda nÀrstÄende att ta emot information om anhöriges död; att visa respekt och omtanke om mÀnniskan; att ge hjÀlp att ta beslut om att se eller inte se den avlidnes kropp; att identifiera nÀrstÄendes individuella behov och ge stöd efter behov samt att underlÀtta sorgbearbetning genom tillfredsstÀllande av andliga behov. Det framkom att en av den vanligaste omvÄrdnadsinterventionerna var att ge emotionellt stöd och praktisk rÄdgivning till nÀrstÄende i det akuta krislÀge dÄ de fÄr information om sin anhöriges död..

Bakgrund: Att uppleva en stroke Ă€r en dramatisk hĂ€ndelse. MĂ„nga drabbade fĂ„r fysiska funktionsnedsĂ€ttningar som kvarstĂ„r i lĂ„ng tid efter insjuknandet. ÅterhĂ€mtningen prĂ€glas av hĂ„rt arbete vilket krĂ€ver resurser bĂ„de hos individen och i omgivningen. Syfte: Att beskriva strokedrabbades upplevelser av Ă„terhĂ€mtningen av fysisk funktion i vardagen. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Ett övergripande tema identifierades; önskan om att Ă„terstĂ€llas som individ.

De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.