Forskning har visat på ett samband mellan personlighet och utmattningssyndrom. Dock har relativt få studier utförts på området, särskilt på ungdomar. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka sambandet mellan femfaktormodellen av personlighet och utmattningssyndrom bland gymnasieungdomar (N = 119). Utmattningssyndrom delades till dimensionerna fysisk, mental och emotionell trötthet. Korrelationer och multipla regressionsanalyser beräknades.

Livskunskap är ett ämne i ropet, populärt både på skolor och i samhällsdebatten. Ämnet har ingen kursplan, vilket var en av anledningarna till att vi intresserade oss för dess roll i skolan. SET, social emotionell träning, är en metod inom livskunskapsarbete som används i flera skolor. Genom intervjuer med undervisande lärare i årskurserna 4-6 och observationer av lektioner syftar undersökningen till att belysa livskunskapens roll i skolan och hur SET som metod fungerar som ett verktyg för arbetet. Som hjälp till att besvara syftet ställs följande frågor:- Hur ser lärarna på livskunskap som ämne i skolan och SET som metod?- Hur arbetar de med ämnet? Resultatet visar att lärarna är positiva till ämnet och metoden, samt att de arbetar efter det läromedel som tillhör SET, Livsviktigt.

Ett missfall innebär en stor känslomässig påfrestning för kvinnan. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå ett missfall. Studien grundar sig på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, des-sa analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att känna kroppslig och känslomässig smärta, Att känna sig försummad och åsidosatt, Att förlora sitt barn och den planerade framti-den, Att känna skuld och vilja finna en orsak, Att bearbeta och finna me-ning i det som hänt och Att känna osäkerhet och oro inför en ny graviditet. Många av kvinnorna kände sig missnöjda med vården och bemötandet från sjuksköterskorna.

Through qualitative interviews with five teachers from three schools, two public schools within the same school management and a Waldorf school, the purpose of this study is to find out teachers' views on the phenomenon of life skills in the lower classes in school. What is the subject, how do teachers work with life skills, and should it be seen as a separate subject or integrated in all school subjects?The results show that the definition of life skills is a term with many interpretations. Two concepts that can be seen as the common denominators in the educators' views on the subject, however is, social and emotional skills. This is something that educators believe develop self-awareness and empathy in children and sees that as important as learning other subjects.

SammanfattningEtt skifte inom marknadsföring och försäljning har påbörjats i och med att fokusen på produktens egenskaper och kvalitéer skiftas till fördel för kundens upplevelse och känslorna för produkten/företaget. För att erhålla en mer stabil och lojal kundbas verkar det som att relationsskapandet med kunden blir allt mer viktigt enligt författare av väsentlig teori. Att påverka kundens emotioner till företagets eller produktens fördel är något som i dagens läge är av intresse då det eventuellt kan medföra större möjligheter till att knyta upp kunder till företaget eller påverka försäljningen på ett fördelaktigt sätt för företagen. Emotionell marknadsföring behandlar just de faktorer som kan anses vara av vikt för företagen att känna till och förstå, bilbranschen kan ses som ett lämpligt forum att undersöka detta på i och med att bilköp kan anses kräva mer av köparen i form av tid, kunskap och sist men inte minst pengar i jämförelse med köp av dagligvaruprodukter.Utifrån denna bakgrund utformade vi vår problemformulering: Hur kan emotionell marknadsföring användas vid interaktionen mellan säljare och kunder?Huvudsyftet för vår studie är att vi vill uppnå en förståelse för hur försäljare använder emotionell marknadsföring för att förstärka deras försäljningsargument.

Abstract This is a qualitative study of elderly people's experiences of loneliness and quality of life. Also the relationship between loneliness and quality of life are examined. Previous research has shown that social loneliness is about when the social context are lost while emotional loneliness can occur with the loss of close relationships. Quality of life is about a sense of connection but also the quality of life arises in the difference between the expectation of what one is and what one wishes to have. This study has shown that the interviewees preferences, activities, social networks and low expectations on their life situation makes interviewees perceive themselves to be less lonely and have a good quality of life.

Syftet med min studie är att problematisera förskollärares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan främja utvecklingen av denna förmåga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhållande och relevans till förskolans verksamhet samt känslors uppkomst och utveckling ur både ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppväxtvillkoren och den sociala praxis individen ingår i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur värden och normer i samhället fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning då individen rättar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin består av en fokusgruppsintervju med tre förskollärare.

Syftet med studien var att se om det förelåg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mätt på två yrkeskategorier, som har för uppgift att hjälpa människor i samhället. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, män, n=2, okänt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 år gamla. Signifikant skillnad påvisades i empati som mäter emotionell förståelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett känslomässigt tillstånd.

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Collective collapse occurs when a majority of players in a team suddenly perform below expected level in a match of great, often decisive, importance in spite of a normal or good start of the match or when a team underperforms right from the start of the match. The aim of this study is to investigate collective collapse, focusing on emotional contagion. The study is a qualitative study based on semistructured interviews with nine handball players in an elite team. The results show six factors presented as themes. These are Preparations, The coach and leadership, Emotional contagion, Communication, Role Acceptance and Incongurence.

Syftet med denna studie var att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan och i klassrummet. Enkäten formulerades utifrån påståenden om huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, i klassrummet och på rasten. Vi valde en kvantitativ metod i form av två enkäter med 44 påståenden och fyra färdiga svarsalternativ. Enkäten utfördes av 85 elever och fyra lärare i skolår sex på två skolor från olika områden i staden. Insamlade data bearbetades både kvantitativt och kvalitativt och vi gjorde jämförelser mellan skolor, kön och klasser, men studerade även skillnader och likheter mellan lärarens och elevernas svar. Studien visade att en klar majoritet av eleverna känner sig trygga både i klassen, i skolan och på rasten.

SAMMANFATTNINGBAKGRUND: Suicidalt beteende och självskadebeteende kan förekomma hos personer med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS). Det kan finnas en negativ attityd till patienter med EIPS och liknande ohälsa hos personal som vårdar denna patientgrupp. Tidigare studier beskrev att sjuksköterskor upplevde att de hade för lite kunskap och utbildning i hur självskadebeteende ska bemötas i vården.SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att analysera och sammanställa relevant vetenskaplig litteratur som utifrån vårdpersonalens och patientens perspektiv belyser bemötande och vård av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning och liknande ohälsa.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningarna utfördes i databaserna, CHINAL, PubMed och SCOPUS.RESULTAT: Resultatet består av 21 inkluderade studier. Data genererade fyra teman vilka var vårdpersonalens attityder, vårdrelationens betydelse, behov av kunskap i vårdandet och vårdlidande.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur arbetet kring social träning ser ut i några fritidshem. Vilka arbetsmetoder och arbetssätt har de i verksamheterna? Jag syftar också till att genom detta arbete utveckla mig själv som fritidspedagog inom detta område då den sociala träningen påverkar eleverna i deras framtid. Jag genomförde strukturerade intervjuer med kvalitativa svarsalternativ och enkätfrågor, pedagogerna valdes ut efter att de skulle ha en fritidspedagogutbildning. Resultatet av detta arbete är att jag har fått svar på hur det ser ut i några fritidshem angående den sociala träningen.

Undersökningen handlade om stress, coping och utbrändhet bland anställda inom den kommunala hemtjänsten. Syftet med undersökningen var dels att undersöka sambanden mellan upplevd stress och tre dimensioner av utbrändhet (emotionell utmattning, cynism och prestationsförmåga), dels att undersöka vilka copingstrategier som är associerade med dessa utbrändhetsdimensioner. Ytterliggare ett syfte var att undersöka om de anställda kunde karaktä-riseras som utbrända. Ett frågeformulär distribuerades till 100 anställda inom den kommunala hemtjänsten i Malmö svarsfrekvensen var 41 %. Stress mättes med Perceived Stress Scale (PSS), coping har mättes med Brief COPE och utbrändhet mättes med Maslachs Burnout Inventory (MBI).

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.