Titel: Ekologiskt som ekologiskt? ? En kvantitativ studie av eko-label effekten ur de tre hĂ„llbarhetsaspekterna. NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi: Examensarbete i företagsekonomi C 15hpFörfattare: Malin Damberg Larsson och Anna ÖstlundHandledare: Dr. Jonas KĂ„gströmDatum: 2015 MAJSyfte: Syftet med studien Ă€r att mĂ€ta om magnituden pĂ„ eko-label effekten skiljer sig utifrĂ„n vilken del av de tre hĂ„llbarhetsaspekterna (miljö, social, ekonomisk) produkten fokuserar pĂ„. Genom vĂ„r studie vill vi bidra med en inblick i hur eko-label effekten pĂ„verkar synen pĂ„ ekologiska produkter utifrĂ„n de olika aspekterna.Metod: I studien genomfördes ett experiment med 117 deltagare som var uppdelade i tre olika grupper.

BaljvÀxter kan utgöra ett hÀlsosamt och klimatvÀnligt alternativ till kött. Med lÀmpliga tillagningsmetoder utgör deras innehÄll av osmÀltbara Àmnen inget problem. I dagslÀget importeras den största delen av fÀrska och torkade baljvÀxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljvÀxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad anvÀndning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett vÀxelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara Àrter och bruna bönor som livsmedel.

EfterfrÄgan pÄ ekologiska produkter ökar och detta gör att den ekologiska produktionen ocksÄ gör det. JuverhÀlsan Àr en viktig frÄga i den ekologiska mjölkproduktionen. Mastit ger det största inkomstbortfallet och medför i mÄnga fall, om den inte behandlas, ett lidande för djuret. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i juverhÀlsan hos de ekologiska korna för att se om de har en bÀttre eller sÀmre juverhÀlsa Àn konventionellt hÄllna kor. De bestÀmmelser som reglerar ekologisk produktion begrÀnsar anvÀndadet av lÀkemedel för sjukdomsbehandling genom restriktioner i antalet behandlingar samt en dubbel karenstid.

Uppsatsens utgÄngspunkt Àr att utforska olika tolkningar av begreppet hÄllbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hÄllbar stadsbyggnad. UtifrÄn olika tolkningar av hÄllbar utveckling, och inriktningar inom hÄllbar stadsbyggnad, skapas tvÄ idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna anvÀndas för att analysera vilka idéer om hÄllbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus pÄ hÄllbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan pÄ stadsbyggnadsprojektet Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys..

In response to the global challenges, the United Nations introduced Agenda 2030 as a globalaction plan to work towards sustainable development and a sustainable future. TheSustainable Development Goals of Agenda 2030 are universal and require both global andlocal efforts in order to be achieved. Education, and particularly Education for SustainableDevelopment (ESD), is considered a cornerstone in this work.Kenya is a country facing challenges in achieving the goals due to deeply rooted corruption.The corruption in the country is not only regarded as an economic issue, but also contributesto severe social challenges. ESD can therefore be considered especially important in thiscontext.The aim of this study is to examine teachers? perceived impacts of the ESD-inspirededucational material YesWeAre in schools in Nairobi.

VÄrt mÄl var att ta reda pÄ om mjölkkors naturliga beteenden fÄr utövas i de befintligadjurhÄllningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhÄllning. Intervjuer görs pÄ 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmÀnheten vet om ekologisk hÄllning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes pÄ intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder pÄ respektive produktion intervjuas för att fÄ enjÀmförelse av Äsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers Äsikt om hurhÄllningen av kor fungerar tas fram. Bönderna pÄ KRAV har alla lösdrift, lÀngre bete ochavvÀnjer kalven senare.

FörstÄelse för ekologiska fenomen Àr avgörande, bÄde för att ungdomar ska fÄ insikt i vÀrlden de lever i, och för att undervisningen ska uppnÄ de mÄl som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sÄdan förstÄelse med hjÀlp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara pÄ provfrÄgor av faktatyp och förstÄelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bÀttre om faktafrÄgorna Àn förstÄelsefrÄgorna. Ytterst fÄ elever kunde dock anvÀnda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen.

Studien syftar till att ta reda pÄ och beskriva vilken medvetenhet som finns hos svenska textilkonstnÀrer nÀr det kommer till produktionen av de textila naturmaterialen bomull, lin, silke och ull. Mina frÄgestÀllningarÀr hur svenska textilkonstnÀrer förhÄller sig till ursprunget och produktionen i införskaffandet av deras textila material, samt hur de förhÄller sig till ekologiskt respektive rÀttvisemÀrkt material i relation till sitt skapande.För att ge en bakgrund till detta inleds undersökningen med en kvalitativ litteraturstudie dÀr jag beskriver den konventionella, respektive den ekologiska produktionen av de fyra ovan nÀmnda naturmaterialen, samt ger en beskrivning av textila mÀrkningar och rÀttvis handel med textil. Genom en enkÀtstudie har jag sedan stÀllt frÄgor till tretton svenska textilkonstnÀrer som anvÀnder sig av bomull, lin, silke och ull för att ta reda pÄ hur de förhÄller sig till produktionen av dessa. Svaren frÄn enkÀtstudien har sedan analyserats och resulterat i ett antal slutsatser; det finns stora brister i konstnÀrernas kunskaper kring produktionen av deras material. Flera tycker dock att de borde veta mer, och nio av tretton konstnÀrer svarade klart och tydligt att de var intresserade av att veta mer.

This paper examines and compares several different sites in Sweden in addition to one in Mexico regarding whether the ecological requirements theses sites have had during planning and construction has affected the design in any way. Is it possible that, for different reasons, one thinks ?like nature? when one thinks of ecology and, if true, how does this reflect on the spatial and structural design? This paper tries to identify if some sort of general design expression is used in projects with requirements on ecological sustainability. In total, five projects have been compared in different areas such as choice of materials and their composition. These projects have an ecologically sustainable processing of water in common, although most also have ecological consideration in other areas as well.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Vad Àr egentligen hÄllbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, pÄ bÄde natur och mÀnniska, i stÀllet för en negativ? En av de grundlÀggande principerna för designteorin Cradle to Cradle Àr att vi ska agera hÄllbart i stÀllet för mindre ohÄllbart. Dock Àr teorin Ànnu relativt outforskad inom fysisk planering. Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hÄllbar stadsutveckling Àr syftet med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hÄllbar fysisk planering. Uppsatsen syftar ocksÄ till att inspirera med innovativa idéer och lösningar i den byggda miljön. Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa principer för hÄllbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to Cradle stÀlls designteorin i relation till de normer som stÀllts upp. Intentionerna med Cradle to Cradle Àr goda men designteorin Àr i dag frÀmst inriktad mot ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet och den viktiga sociala aspekten Àr inte utvecklad. För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergÄng till Cradle to Cradle, som stÄr för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförÀndring genom ett ifrÄgasÀttande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion, som vi lever efter i dag.

Malmös Östra sjukhusomrĂ„de Ă€r i ett ombyggnadsskede till ett framtida perspektiv. Examensuppdraget Ă€r bestĂ€llt av Stadsfastigheter Malmö i samband med omrĂ„dets framtida planhandlingar att bestĂ€mma funktionen för ett av distriktets fastigheter. I nulĂ€get Ă€r administrationsbyggnadens verksamheter inte faststĂ€llda Ă€n men enligt planhandligarna ska fastigheten ha en offentlig funktion. Husets verksamhet ska i första hand fokuseras pĂ„ de boende i omrĂ„det men kan samtidigt fungera som en kommersiell funktion för den omgivande staden. Jag ser i samband med detta framtida möjligheter att ge byggnaden en betydande och offentlig roll dĂ€r följande verksamheter kan skapas och utvecklas; ekologisk restaurang, ekologisk livsmedelsbutik, lekstuga för barn, aktivitetscenter för Ă€ldre och en utstĂ€llning för omrĂ„dets historik. Förslaget ska tillĂ€mpas i form av olika estetiska ritningar och tekniska berĂ€kningar.

Nötköttsproduktion lÀmpar sig vÀl att vara ekologisk produktion. I Sverige var 2011 19 % av alla slaktade nötkreatur uppfödda enligt ekologiska regler. Dock Àr det större utmaningar med uppfödning av ekologiska ungtjurar av köttras Àn med uppfödning av stutar och kvigor till slakt. Den ekologiska produktionen styrs av regler som Àr uppsatta av KRAV. Skillnader mellan ekologiskt och konventionellt gÀller framför allt grovfoderandel i foderstaten, utevistelse och bete.

I studien genomförs en analys av begreppet hÄllbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hÄllbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hÄllbar utveckling pÄ den regionala nivÄn sker utifrÄn nationella ramar men det Àr pÄ den regionala och kommunala nivÄn som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det Àr viktigt att ha kunskap om hur begreppet hÄllbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstÄ vad begreppet syftar till och hur det bör tillÀmpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjÀlp av indikatorer Àr det möjligt att följa och utvÀrdera arbetet för hÄllbar utveckling.

Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio Är arbetat med miljöfrÄgor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns mÄlstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hÄllbarhet har vi valt att titta nÀrmare pÄ miljömÄlen BegrÀnsad klimatpÄverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi anvÀnt oss av Àr mÄlstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgÄngspunkterna för gröna nyckeltal.