Vi kommer i vårt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser på skillnaderna med att gå i specialklass jämfört med att gå i vanlig klass. Vidare kartlägges om eleverna hade önskat eventuella förbättringar gällande undervisningssyftet. På skolorna finns det vanliga klasser, men även speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, såsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever på två olika gymnasieskolor, där majoriteten av eleverna föredrog att gå i specialklass.

Uppsatsen behandlar hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med att bygga upp ordförrådet hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andraspråk) och segregerad klass (svenska som andraspråk). Detta urval har använts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssätten. Följande frågor besvaras och diskuteras: På vilket/vilka sätt arbetar lärare med att bygga upp elevernas ordförråd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger på ordförrådet? Vilka för- och nackdelar kan de båda undervisningsformerna innebära gällande arbetet med ordförrådet?Tidigare forskning berör svenska som andraspråksämnets historia, attityder, andraspråksinlärning, vikten av ett rikt ordförråd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur lärare uppfattar att de förhåller sig till nyanlända elever när de tas emot i ordinarie klass. Den empiriska undersökningen gjordes på en grundskola mot fyra verksamma lärare med erfarenhet av att ta emot och inkludera elever med annat modersmål. Genom halvstrukturerade intervjuer och deltagande observation har jag studerat hur lärare uppfattade att de förhåller sig till nyanlända elever samt berört hur de arbetade för att inkludera dem i ordinarie klass. Svaren från intervjuerna och tolkningarna från observationerna analyserades ur ett hermeneutiskt perspektiv och resultatet visade, att Lärare gör så gott de kan efter de förutsättningar de har. Dock ansåg alla att vidare fortbildning i ämnet vore nödvändigt.

Syftet med denna undersökning var att se om det fanns något i lärarens förhållningssätt som behandlade pojkar och flickor olika i matematikundervisningen i skolår 5. Vi valde att använda oss av enkät med uppföljande intervjuer i en klass. Klassen bestod av 22 elever varav 12 var flickor och 10 pojkar. Resultatet av enkäterna visade att eleverna upplevde sin matematikundervisning jämlik. I intervjuerna framkom dock i vissa frågor att eleverna upplevde att en viss könsskillnad fanns i matematikundervisningen.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingå i en åldersintegrerad klass samt hur föräldrarna till de elever vi har intervjuat, ser på denna organisationsform. I vår undersökning intervjuade vi tio elever och två pedagoger i årskurs 1-3 och 2-3. För att få uppfattningar om hur föräldrarna tycker det är att ha sitt/sina barn i en åldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkäter med sju frågor. Studien resultat visar att såväl elever som pedagoger och föräldrar upplever det som positivt att arbeta åldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större än nackdelarna..

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlända elever upplever sin skolsituation och sitt lärande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergången till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlända elever i år 4-5 gjorts. Två av eleverna tillhör en mångkulturell skola och två av eleverna en skola där majoriteten har svenska som modersmål. Utifrån ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats. Studien visar att de nyanlända eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska språk och att kände tillhörighet och gemenskap i gruppen.

The aim of this thesis is to examine the theoretical developments on social entrepreneurship. Our purpose is to create a better understanding of the phenomenon leading to new insights. We have categorized the knowledge of the concept into social economy, social ownership, social innovation and social missions. Drawing from our theoretical review we have chosen four empirical illustrations, Grameen Bank, Wikipedia, Basta Arbetskooperativ, Jörn Hälsogemenskap, and we have shown how these fit into the general description of the social entrepreneur. With help of our illustrations we show that it is complicated to pin point the core of social entrepreneurship as they each have separate structures, innovations, social missions and operate close to different sectors.

Vårt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med två olika former av mottagningsmetoder för nyanlända barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lärares samt elevers perspektiv på två olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Våra resultat visade på att båda skolor ville integrera nyanlända barn i en ordinarie klass så snart som möjligt, men under något olika former. Både lärare och elever ansåg att deras sätt att arbeta på var det bästa.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur vithet, västerländsk normativ femininitet och klass påverkar mina intervjupersoners liv. För att kunna undersöka hur dessa strukturer influerar intervjupersonernas liv analyserar jag deras berättelser med hjälp av habitus och symboliskt kapital. Jag har intervjuat tre svenska kvinnor som har emigrerat till Dubai. Mina frågeställningar är: Hur beskriver kvinnorna sina egna sociala positioner i Dubai och Sverige? Hur beskriver och talar kvinnorna om skönhetsideal kopplat till västerländsk normativ femininitet? På vilka sätt konstrueras olika former av kapital i kvinnornas berättelser?Resultatet av undersökningen visar att kvinnornas livsorientering och habitus påverkas av föreställningar om västerländskhet, klass och de västerländska normativa skönhetsidealen, och vice versa.

Syftet med den här studien var att undersöka om det finns några skillnader i hur gymnasieelever ser på sin framtid när det gäller studier och arbete, och om de anser att de får sina vägledningsbehov tillgodosedda. Här jämförde jag elevernas svar utifrån om de gick högskoleförberedande eller yrkesprogram samt kön, klass och bostadsort. För att ta reda på detta gjorde jag en kvantitativ enkätundersökning med 250 gymnasieelever i årskurs 3 i en Norrlandskommun. Resultaten jag fann var att elever från högskoleförberedande program, övre klass, som bor i stad och är killar, generellt har större handlingshorisont. De vet i större utsträckning vilken utbildning de vill gå och ser sig i större utsträckning ha mycket goda möjligheter att få arbete i framtiden.

Syftet med följande arbete är att belysa vad två specialpedagoger anser om sitt förhållningssätt rörande elever med diagnosen autism. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka hur specialpedagogerna beskriver sitt tillvägagångssätt, förhållningssätt samt vad de anser om att tillämpa det i en vanlig klass. Vi intervjuade även två lärarkolleger till specialpedagogerna samt en representant från skolledningen för att undersöka vad de hade för kännedom om samt vad de ansåg om att tillämpa specialpedagogernas förhållningssätt i en vanlig klass. Sammanfattningsvis visar vårt arbete att specialpedagogerna anser att deras förhållningssätt handlar mycket om bemötande. Att ha en sund människosyn som bygger på en tro på det goda hos de människor vi möter är av största vikt.

Titel: Klass och hälsa ? en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli NilssonHandledare: Freddy Winston CastroTyp av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 ? mars 2008Syfte och frågeställning:Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur klassbegreppet används för att förklara hälsa och ohälsa i svenska dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hälsa är känt men hur sambandet framställs i dagstidningar har inte tidigare undersökts, därför vill vi explorera området och bana väg för vidare forskning. Vår frågeställning är: Hur används och definieras klassbegreppet i svensk dagspress som förklaringsfaktor till hälsa och ohälsa under perioden 1997 ? 2007?Metod och material:Vi utgick utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och vår ansats var av explorerande art.

Problem statement and purpose:The purpose of this study was to analyze in what way first-time voters chose to take part of political information. The questions we aimed to answer was how first-time voters use media and other information channels for political purposes, what importance and trust the first-time voters give the different information channels and finally which indicators there is for that structural or individual factors affect the media consumption and political interest.Method and material:We did interviews with twelve 18 years old first-time voters from six different high school programs in Sundsvall, Sweden.Results:The study showed that the premier source of political information were traditional news media, in particular the debates on TV. It?s also in the debates the first-time voter?s trust the most. Even though the social medias are constantly present in their everyday life and even though the first-time voters believe the social medias have potential for engaging young people politically, the possibilities are only taken in advantage by people who are already politically interested.

Syfte och problemområde: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers förhållningssätt till alkohol. Vi vill även undersöka hur klasstillhörighet och kamratgrupper påverkar enskilda individer i sitt alkoholbruk. Metod och material: Vi har använt oss av en kvantitativ metod och lämnat ut 100 enkäter på en gymnasieskola i Skövde. Vi har studerat tidigare forskning inom området, i form av avhandlingar, propositioner, vetenskapliga artiklar och rapporter samt litteratur. Vi använder oss av tre begrepp utifrån socialpsykologisk teori (social identitet, roll och grupp) för att förstå och förklara resultatet av vår studie.Resultat: Vårt övergripande resultat är att gymnasieungdomar i stor utsträckning dricker alkohol.

This essay is an in-depth, qualitative study concerned with questions about female ?class-travellers?. A class-traveller is a person who is born and raised in a particular social class but changes his/her social belonging through studies, marriage etc. In this study I have interviewed three female class-travellers, all of which have made their ?journey? through studies at the University of Lund.The study is an attempt to enrich the research-field of class-travelling by applying a feminist perspective, and by making women's voices about class-travelling heard.