Syftet med denna uppsats är att undersöka om socialt kapital påverkar inträdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? På vilket sätt har sociologistudenterna fått kunskap om lediga anställningar, genom till exempel personer i deras sociala nätverk: vänner, familj och bekanta. Vi ville även ta reda på om det finns skillnader mellan personer som är barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i fråga om deras tillgång till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gäller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som är barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger främst på teorier om socialt kapital, såsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.

Abstract:According to the curriculum of the Swedish school the pupils should develop their historical consciousness. The aim of this study was to find out which pupils develop this consciousness by listing to an historical novel, talking about that book and writing stories. The study went on for four weeks and the subject of the teaching was the Middle Ages. 28 pupils took part and a variety of methods were used: 1: questionnaire about the lives of the pupils, 2: Making observations of their attitude to the teaching and 3: story writing. The results show that the social background does not influence the development of an historical consciousness.

I denna studie undersöks betygshets bland juridikstudenter vid Stockholms universitet. Syftet med studien är att undersöka om studenternas kulturella kapital och sociala kapital kan relateras till sannolikheten att de har upplevt mycket betygshets under sin studietid på juristprogrammet. Kulturellt kapital indikeras i denna studie av föräldrars utbildningsnivå samt studenters betyg från gymnasiet, medan socialt kapital indikeras av antalet personliga kontakter som varit stöd under utbildningen samt antal kontakter som varit ett intellektuellt stöd under utbildningen. Data är insamlat via en enkät som skickades ut av juridiska institutionen vid Stockholms universitet hösten 2014 till samtliga studenter som påbörjade juristutbildningen vid Stockholms universitet hösten 2007 eller våren 2008, vilket gör studien till en totalundersökning. Data omfattar svar från 119 av 591 tidigare studenter, varav 104 ingår i denna studie.

The purpose of this study was to examine participants' experiences and descriptions of a municipal activation program, and how participants perceive their opportunities for influence on their own needs and requirements. The results are based on statements from six semi-structured, individual interviews conducted by the qualitative method. Empowerment, paternalism and social capital are among the study's theoretical frame of reference. The main results show that more participants are critical of aspects of coercion and involuntary willingness in participation. Motivation for participation seems to mainly be linked to whether the activity is experienced as meaningful, as well as to the attitude of the staff.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. Därigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser påverkar elevers tillgängliggörande av hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll och därmed säga något om huruvida implementering av utbildning för hållbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av åtta elever från två olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrån Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser på hållbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillägnar sig hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll, samt att detta riskerar att exkludera grupper av lägre social klass som studerar på yrkesförberedande program från att lära sig om och bli engagerade i frågor om hållbar utveckling. Men studien visar också att skolan har stora möjligheter att påverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bättre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framträder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.

Ett problem entreprenörer ofta ställs inför vid uppstarten av ett företag är en avsaknad av antingen kapital eller kompetens eller en kombination av dessa båda. Hur avgörande är nätverket för ett företags möjlighet att genom ett tillskott av kompetens och kapital förverkliga en vision och bli framgångsrik? Vilken betydelse kan en inkubator ha för ett företags framgång? Syftet är att beskriva hur en specifik inkubator fungerar i praktiken samt utreda när denna utgör ett lämpligt alternativ för en entreprenör. Vi vill även förklara hur ett nystartat företags utvecklingspotential påverkas av att få tillgång till både kapital och handgriplig hjälp med kompetenstillförsel, genom att vara en del av denna inkubatorverksamhet. Vi har tillämpat en induktiv ansats, genom att vi låtit studien ha sin utgångspunkt i empirin.

The social imbalance recruitment has been a current topic for years. Since much research has focused on the higher education's problems with this, this thesis aims to investigate if you are already at the high school choice were influenced by your social background. To get a further dimension to this topic, the French sociologist Bourdieus thoughts on people's possession of, what he calls cultural capital was used, and we made use of it in the sense of parental education. Through a survey conducted in four ninth grades in two municipalities with different characteristics in terms of socio-economic conditions, we asked questions about their choice to high school. What programs did they choose? What factors were important? And which person had influenced them? The results showed a pretty clear dividing line between the pupils who came from homes with strong cultural capital to those who did not in the same sense.

Bakgrund/Problemdiskussion: Ett företag som börsintroduceras har en skyldighet att sammanställa ett Initial Public Offering (IPO) prospekt. I prospektet beskriver företaget sitt finansiella -, fysiska - och intellektuella kapital. Det klassiska i en företagsanalys har varit att granska företaget utifrån finansiella nyckeltal, dock efterfrågas mer information om företags ?mjuka? tillgångar (läs intellektuellt kapital). Den här uppsatsen undersöker om mängden redovisad information om det intellektuella kapitalet påverkar företagets börskurs och underpricing.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor. Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter.  Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.

Miljonprogrammet tillkom genom en storslagen politisk satsning under det expansiva 60-talet. Produktionen lades utanför städerna och vilade på funktionalism och stordriftsfördelar. Trots minutiös social ingenjörskonst hade ingen kunnat förutse att många av de hyresgäster, som befolkade miljonprogrammet till en början, inom några år skulle flytta till egna småhus. Kvar blev de socioekonomiskt svagare hyresgästerna. Dessa områden präglas idag överlag av många in och utflyttningar.

Bakgrund: Många företag har idag ett värde som vida överstiger värdet på de redovisa-de tillgångarna och som inte kan synliggöras som tillgångar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov från företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man är hänvisad till att redovisa dem på annat sätt, t ex i årsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa beträffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förändringen i företagens värde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet får en enhetlig redovisning.

Syftet med denna uppsats är att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har någon påverkan på deras företagsvärde och avkastning på eget kapital.Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ ansats där regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mäta sambandet mellan variablerna.Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags värde. Ett företag finansierat med skulder blir på grund av skattereduktioner högre värderat än ett obelånat företag.  Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsättningsgrad och P/BV till skillnad från de amerikanska där det inte förekommer ett samband. Både de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsättningsgraden och avkastning på eget kapital, samt ett samband mellan företagsvärde och avkastning på eget kapital. .

We want in this paper, by using participant observation and qualitative interviews, comecloser to an understanding of what meaning a language café might have for the peoplewho go there. Many of the visitors are people who recently moved to Sweden and are inthe middle of a process of learning Swedish. We want to get a further insight into howthey feel about their situation and what the social encounters on the language café mightmean to them. The purpose is to examine how this can have significance for the identitydevelopment of the visitors.The result shows that the language café is an important place for the visitors because itis the only place they can go to in order to practice speaking Swedish, which isimportant for them to find their place in Sweden. The language café also fulfils animportant function of a place where the visitors can receive an understanding of theSwedish society and reflect about it, but also a place for self-reflection to see theopportunities in the situations they find themselves in.

The aim of this thesis is to examine the theoretical developments on social entrepreneurship. Our purpose is to create a better understanding of the phenomenon leading to new insights. We have categorized the knowledge of the concept into social economy, social ownership, social innovation and social missions. Drawing from our theoretical review we have chosen four empirical illustrations, Grameen Bank, Wikipedia, Basta Arbetskooperativ, Jörn Hälsogemenskap, and we have shown how these fit into the general description of the social entrepreneur. With help of our illustrations we show that it is complicated to pin point the core of social entrepreneurship as they each have separate structures, innovations, social missions and operate close to different sectors.