Syfte: Målet med detta arbete är att göra en jämförande studie utifrån ett Skoldatateks två arbetsmodeller för att undersöka i vilken omfattning och hur IKT används i det vardagspedagogiska arbetet. Syftet med arbetet är att undersöka hur IKT kan användas som ett integrerat verktyg för att uppnå pedagogisk inkludering på den aktuella skolan.Teori: Arbetet vilar på en sociokulturell teoribas med tillhörande specialpedagogisk teoribildning och perspektiv med inkludering som fokusområde. Även IKT-relaterad teori och forskning är inkluderad i studien.Metod: Som metod har intervju, enkätundersökning och observationer använts. I arbetet ingår två grupper elever, två klasslärare och en specialpedagog. Totalt genomfördes tre intervjuer med skolpersonal, två enkätundersökningar med elever och 14 observationer i elevgrupp.

Studien inbegriper en litteraturstudie av dokument från Åland, i detta fall den åländska läroplanen och några jämförelser ifrån finska fastlandets läroplan. Därtill har detta kompletterats med intervjuer från fem olika speciallärare från några av Ålands högstadieskolor.Syftet var att i relation till den svenska forskningsdiskursen undersöka den åländska skolans syn på differentiering och inkludering. Det som framkommit är att den medicinska och individuella diskursen är stark inom den åländska skolan och att det relationella perspektivet lyser med sin frånvaro till största delen. Man satsar mycket på individuella och differentierade lösningar inom det specialpedagogiska fältet där elever slussas till speciallärare för att få hjälp att antingen komma ikapp eller att få sin studiegång anpassad till det skolan uppfattar som elevens förmåga. .

Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svårigheter Inclusion in pre-school ? Teachers? thoughts about actabilities and difficulties. Författare: Petra Bauer och Petra Johansson Typ av arbete: C-uppsats 15 högskolepoäng Handledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie Leijon Kurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskola Datum: 29 mars, 2011 Syfte Vi vill med vår undersökning få en bild av på vilket sätt pedagoger i förskolan arbetar mot en ?förskola för alla? . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller går det att kombinera dem? Metod Vi valde att låta vår studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och enkäter.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger vid två skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att få alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrån dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först få en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att få en insyn i hur pedagogen ser på inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av särskilt stöd och övriga elever.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fått en större förståelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som används. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades på olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgått ifrån är fenomenografin.

I vårt examensarbete har vi fördjupat oss i hur några lärare och förskollärare uppfattar vilka barn är i behov av särskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av särskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod användes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrågor. Undersökningen visade oss att benämningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd varierar och är beroende av den aktuella rollen som lärare och förskollärare.  Genom vår undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svårigheter och barn i kunskapsrelaterade svårigheter.I resultatet togs även upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns är det fortfarande vanligt med särskiljande undervisning i skolans värld..

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd och varför inkludering är viktigt. Arbetet utgår från en rektor och fyra lärares syn på ämnet. Arbetet innehåller även en begreppsgenomgång av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas också upp. I resultatet framkom att inkludering är en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process är att de vuxna har kunskap och förståelse för både barnet och dess behov.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på en skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse av föräldrars uppfattning vad gäller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och är i åldern ett och ett halvt till tre år. Analysen av resultatet har fokus på föräldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, känslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och föräldrars rättigheter och ansvar. Är det en rättighet att ?bara få vara mamma?? Hur föräldrarna ser på framtiden vad gäller skolgång, deras barns tillgångar eller brister, och vad som begränsar, är aspekter som belyses i undersökningen.

I denna uppsats kommer vi att med utgångspunkt i ett mångkulturellt samhälle lägga vikten på hur elever och barn utan det svenska språket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera på det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lärare och skolledare använder sig av, och deras syn på integreringen och inkluderingen av nyanlända elever i förskolan och grundskolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lärare förhåller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmål. Sammanfattnings-vis pekar resultatet på att det finns många vägar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

BakgrundI studiens bakgrund beskrivs och förklaras begreppet inkludering, dess olika innebörd i förskolan och i allmänhet. Specialpedagogik som forsknings och pedagogiskt ämne belyses utifrån flera perspektiv. Olika sätt att värdera och tolka normalitetsbegrepp tas upp. Det förs också resonemang kring pedagogiska och specialpedagogiska metoder samt stödet som används i förskoleverksamheten.SyfteSyftet med underökningen är att studera hur lärarna tänker och resonerar kring arbetet på resursavdelningen med barn i åldern 1- 5 år.MetodI denna studie används en kvalitativ forskningsansats, nämligen fenomenografi, med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som verktyg. Urvalet består av fyra förskollärare och två barnskötare, på två olika förskolor med resursavdelning i en västsvensk kommun.ResultatStudien visar att förskolepersonal på resursavdelningar arbetar medvetet med inkludering.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på en inkluderande undervisning i idrott och hälsa och om uppfattningen kring inkludering var likvärdig eller skiljde sig åt.Hur arbetar lärare med inkluderande undervisning i idrott och hälsa?Vilka möjligheter och svårigheter finns i en inkluderande undervisning inom idrott och hälsa?Vilka tidigare erfarenheter finns i samband med inkluderande undervisningen inom idrott och hälsa?Metod Undersökningen var av kvalitativ karaktär med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem lärare i idrott och hälsa från tre skolor i Stockholm deltog i studien. Urvalet grundade sig i ett snöbolls- och bekvämlighetsurval. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv och använde sig utav Lev Vygotskijs teoretiska tänkande om lärande och utveckling.Resultat Lärarna i denna studie hade en relativt likvärdig syn om uppfattning kring inkludering och att eleverna och deras behov skulle vara i fokus.

AbstraktDagens skola har fått mycket kritik för att allt fler elever inte når upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade är störst bland elever med olika typer avsvårigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rätt till en likvärdig skoladär alla skall känna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sådanbeskrivs som något som uppkommer när den ordinarie pedagogiken inte räckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.