The aim of this essay was to study if social workers have a gender awareness in the social work they perform and if it appears in the assessment of needs and intervention. A qualitative vignette study with four social workers who handle adult- and addictive clients have been performed. Gender theory is used to interpret the empirical results. The results of the study show that social workers doesn´t see any differences in the clients situation, or make any different assessment of needs depending on if the client is a man or a woman. Social workers also propose the same interventions to men and women.

The purpose of this study is to improve our understanding of how immigrant children become included in some preschools. With immigrant children we meant those children who immigrated to Sweden. In order to achieve our purpose we have chosen to find out some educators' perceptions about inclusion and which strategies they use to include immigrant children.To realize the study purpose, we have chosen to use qualitative interviews as a method. We conducted interviews with sex educators who worked in two preschools. The empirical materials we got from the interviews formed the basis for our analysis.The analysis of our collected data was based on our theories and conceptions.

The subject-matter of the following essay is to investigate the relationship between what is commonly called Deep Ecology or Biocentric Philosophy, as articulated by the co-founder of the Deep Ecology Movement, Arne Naess, and later proponents of the biocentric school of environmentalist thought. I contrast Naess? concept of Self-realization as founded in his Ecosophy T to the ideas of american conservationist and co-founder of the radical green movement Earth First! Dave Foreman, and to the controversial finnish environmentalist and ecofascist Pentti Linkola?s ideological agenda of population-reduction respectively.According to some critics of the movement, especially the social ecologist Murray Bookchin and French liberal philosopher Luc Ferry, the Deep Ecology ideology is essentially misanthropic and totalitarian in structure. A central idea among deep ecologists is that ecosystems and natural entities have intrinsic value in themselves, even outside a human social context. This idea is thought of among deep ecologists to create a philosophically sound basis for counteracting the environmental global crisis.

The purpose of this study was to examine how the needs of social assistance for people with substance abuse are assessed in accordance to The Swedish Social Services Act 4th chapter 1§. The purpose was also to examine how substance abuse is assessed as a social problem by social workers, how the municipal guidelines concerning social assistance for substance abuser were constructed in relation to the Social Service Act and finally how social workers made their assessments of the need of social assistance to people with substance abuse in relation to the legislation. The sample was made among the municipalities in the county of Stockholm. Municipal guidelines were studied in 18 municipalities by content analysis. A sample of 11 social workers was chosen from 5 municipalities.

This study focuses on the use of animals in social work from the perspective of social workers. The purpose of this study is to examine social workers? experiences of animal assisted social work and how social workers view the integration of animals in various fields of social work. The research is based on a qualitative method and four semi-structured interviews were conducted with social workers. The theories incorporated in the study are Attachment Theory and Sense of Coherence (SOC).The following results are presented: Social workers are considered to have a more comprehensive understanding of clients compared to their associates who do not hold a degree in Social Work.

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av särskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks även vad som kan främja respektive försvåra integrering.Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av föräldrar, elever och lärare i grundskola och gymnasieskola.I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivå, både vad gäller integrering av särskoleelever i skolans styrdokument och i samhällets syn på inkludering. Intervjuerna visar att integrering av särskoleelever i grundskolan inte är självklar och ofta kan vara problematisk.Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolåren. När eleverna växer blir samspelet med klasskamraterna svårare. Intervjuade föräldrar, elever och lärare beskriver både gemenskap och utanförskap i skolan, och även hur skolans organisation, inställning och okunskap ibland försvårar integreringen.Viktiga faktorer för utfallet av en integrering är olika egenskaper hos läraren.

Bakgrund: Social fobi är en sjukdom där personen har en irrationell rädsla för situationer där personen kan bli iakttagen och bedömd av andra. Rädslan kan vara så stark att det kan vara outhärdligt att vistas i samma rum som andra. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur det är att leva med social fobi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som baserades på femton kvantitativa artiklar och en självbiografisk bok. Artiklarna var publicerade efter år 1995.

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjälp av estetiska uttrycksformer stärka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..

My purpose with this paper is to investigate how yong girls with immigrant backgrounds experience the social citizenship.I have focused on civil rights and obligations but also on the experience of access to education, employment and social community.Finally, I have chosen to look at the social citizenship from a gender perspective..

Syftet med denna studie är att studera hur lärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och funktion i skolan samt att studera vad lärare och specialpedagoger har för förväntningar på specialpedagogiska arbetsinsatser. Vi använder oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. I vår studie ingår 15 intervjuer med nio lärare och sex specialpedagoger på sammanlagt sex skolor varav fem är kommunala skolor och en är en fristående skola. Som analysverktyg har vi använt oss av de teoretiska utgångspunkterna specialpedagogiska perspektiv, inkludering samt professionell jurisdiktion. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll innefattar många olika svåröverskådliga arbetsuppgifter, då förväntningarna är höga från många håll.

Social competence is an effective weapon at all costs on today?s market. In many job ads we can see the words to be socially competent. In our report we have studied the subject?s social competence, relations, relationship marketing and personal networks and looked to the connection these subjects have to one another.

In the last couple of years changes in the legal systems treatment of young offenders has given the social worker more legal responsibility. In view of this, our purpose with this study was to examine how social workers and prosecutors apprehend the role of the social worker during the legal process. The study was delimited to look into the handling of young offenders between the ages of 15 and 18 years old. The questions we intended to look at were: How do the social workers reason when trying to see the need of a child within a legal context; Do prosecutors and social workers experience that they have different approaches when looking at young offenders, as a consequence of their different professions; What is the opinion among social workers considering the duty of the social services to administrate community service for young offenders; How do the social workers argue when determining whether or not a young offender has a "special need for care". These questions were answered through empirical studies where six social workers and two prosecutors were interviewed.

En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet.

SyfteUppsatsens syfte var att undersöka några pedagogers erfarenheter av att arbeta med begreppet Känsla Av SAMmanhang ? KASAM - och granska det utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Till grund för det pedagogiska arbetet på skolorna låg en salutogen inriktning, vilket innebär att man tar sin utgångspunkt i hälsofrämjande faktorer. Genom att ta reda på vilka strategier som fanns i skolan för att eleverna skulle få uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tog vi del av deras erfarenheter av att arbeta med KASAM.MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden bestod av två halvstrukturerade gruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av fem lärare och den andra gruppen av fyra.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla.