Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tänker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill även undersöka vilka verktyg pedagogerna använder sig av när det gäller barns inflytande. Våra frågeställningar i denna undersökning är följande: Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att främja barnens rätt till inflytande? Vad har pedagoger för tankar och uppfattningar kring barnens delaktighet och inflytande? Vilka faktorer kan påverkar arbetet med inflytande? Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med inflytande och delaktighet på ett eller annat sätt. Det har varit svårt att komma underfund med den egentliga innebörden av begreppen, eftersom det är något som ständigt sker i vardagen utan att pedagogerna hinner reflektera över innebörden.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans värld sedan läroplanen reviderades 2010. Där betonas i läroplanen för förskolan, att förskollärarna har ansvaret för mål och riktlinjer i förskolans verksamhet. Därför använde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer på fyra förskolor varav två förskolor är Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua både förskollärare och barnskötare för att se om vi kunde märka någon skillnad i svaren på våra intervjuer.

Background Participation in the community is vital to mental health and is beneficial to individuals and society. Many studies discuss this issue in relation to the disabled, and this study investigates this further. The goal of this survey, performed in Göteborg, Sweden, is to study issues relating to the participation of people with physical disabilities, according to their own perceptions and experiences on this issue. Method Qualitative methodology was used to explore experiences of participation in twenty physically disabled adults by means of semi structured personal interviews. Results From a social constructionist view, disability is explained in terms of being socially constructed.

Syftet med denna studie är att ur en demokratiaspekt undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen i två olika förskolor, en som är Reggio Emilia - inspirerad och en som inte har någon specifik pedagogik. Jag har även försökt identifiera eventuella skillnader mellan dessa två förskolor. Studien har relaterats till tidigare forskning och relevanta teorier utifrån dess frågeställningar. Jag har valt att lägga tyngd på pedagogernas syfte med och organisering av samlingen samt deras beskrivning av det konkreta arbetet med barns delaktighet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer, med öppna frågor till fyra kvinnliga pedagoger. Resultatet visar att nästan alla pedagoger strävar efter gemenskap och vi-känsla men också inflytande och delaktighet i gruppen, samtidigt som det skall vara roligt och lärorikt för barnen. En skillnad som framkommit mellan de två förskolorna är att Reggio Emilia - inspirerade Kastanjen arbetar med en mer demokratiskt arbetsätt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmål..

Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och på vilket sätt lärare låter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien är att problematisera och visa på hur verksamma lärare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillåts bestämma. Studien bygger på intervjuer med fem förskollärare och fyra grundskollärare.Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig åt mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig åt i verksamheterna. Våra intervjusvar pekar på att förskollärarna lägger fokus på barns idéer och initiativ och att barnen är delaktiga i de lärandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vår undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara på dessa idéer och initiativ och utifrån dessa forma verksamheten.

Närståendes delaktighet i omvårdnaden är viktig för den vårdbehövande och borde vara lika viktig för vårdpersonalen. Att upplevelserna ibland skiljer sig åt, finns det säkert flera anledningar till. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i omvårdnaden av vårdbehövande anhörig på sjukhus. Vår studie baserades på 8 semistrukturerade intervjuer, analyserade med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att kämpa för sin delaktighet: och fem kategorier: (1) Att vara eller inte var delaktig, (2) Att känna med den vårdbehövande och tänka på framtiden, (3) Att mötas av nonchalans, (4) Att det är jobbigt men ibland få stöd och (5) Att förtroende och tillit är beroende av vem personen är.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:? På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola?Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och kartlägga hur socialpedagoger arbetar på särskilt boende. Studien belyser hur delaktighetsbegreppet är kopplat till lärande i vardagliga situationer för personer med funktionshinder. Studien fokuserar på begreppen delaktighet och lärande samt hur socialpedagoger arbetar med detta. Frågeställningarna som besvaras är: Vad är socialpedagogernas roll på gruppboenden? Hur arbetar socialpedagoger för att få brukaren delaktig i vardagliga situationer på gruppbostäder? På vilket sätt arbetar socialpedagoger med att främja brukarens lärande i vardagsarbetet på gruppbostäder? Metoden i studien utgår från en kvalitativ ansats med grund i ett fenomenologiskt perspektiv.

Ett utvecklingsarbete om elevers läs och skrivutveckling samt föräldrarnas delaktighet. Arbetet innehåller underlag för läs- och skrivutvecklande hemuppgifter..

Syftet med uppsatsen är att belysa SET (social och emotionell träning), dess metod och hur den används i undervisningssammanhang och vad den enligt grundaren ger för resultat. Undersökningen utfördes på två olika grundskolor. Metoden för undersökningen blev intervjuer med två grundskolelärare, samt en biträdande rektor. Dessutom gjordes en textanalys av läromedlet Livsviktigt, samt en intervju med författaren. Resultatet som kom fram i intervjuerna och textanalysen, samt litteraturdelen visade att social och emotionell kompetens behövs i skolan.

Den här studien syftar till att beskriva fyra gravt synskadade personers syn på punktskriftens betydelse för delaktighet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att få fatt i deltagarnas berättelser och erfarenheter. Resultaten har tolkats med hjälp av min egen förförståelse samt tidigare forskning och annan relevant information. Resultatet visar att delaktighet är ett mycket komplext fenomen som är situationsbunden och påverkas av personliga och miljömässiga faktorer. Tillgänglighet, normalitet och autonomi är genomgående teman i studien.

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kärleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förändras boken i och med att den översätts? Vilka förtjänster och problem finns med den taktila översättningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas?Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna.Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sättning. En av analysens upptäckter är att de taktila bilderna genomgående har blivit förenklade i förhållande till sin visuella förlaga.Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kärleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn..

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger vid en särskola använder sig av pedagogisk dokumentation för att åskådliggöra lärande och utveckling hos elever samt problematisera hur pedagogerna ser på pedagogisk dokumentation som medel för elevernas delaktighet i läroprocesserna. Vilken syn har pedagogerna på begreppet lärande? Vad är dokumentationens primära syfte? Vilken betydelse har den pedagogiska dokumentationen för elevernas delaktighet? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat två verksamma specialpedagoger på en särskola. Denna studie utfördes kvalitativt med intervjuer utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Vår empiriska studie har visat att pedagogerna anser att dokumentationen har stor betydelse för elevens delaktighet och metakognition.

Utifrån våra erfarenheter som sjuksköterskor har vi en gemensam upplevelse av att det finns problem runt läkemedel och äldre. Det finns studier som visar att mellan 10 till 20 procent av äldre som läggs in akut på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. Biverkningar av läkemedel kan för den äldre ge ett lidande istället för ett lindrande. För att komma vidare tror vi att sjuksköterskor i mötet med den äldre behöver skapa förutsättningar för delaktighet i läkemedelsbehandling och därmed kunna uppfatta den äldres behov såväl uttalade som outtalade. Vad är det som hindrar och möjliggör patientens delaktighet i sin läkemedelsbehandling? Syftet med uppsatsen är att belysa den äldres förutsättningar för delaktighet i sin läkemedelsbehandling.