Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysiskaktivitet och livskvalité bland äldre.Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva äldre individer uppleverhälsa, livskvalité, känsla av sammanhang och hur det kan vara enförutsättning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrågeformulär bidra tillökad förståelse för individens upplevda hälsa och fysiska aktivitet.Metod: Kvalitativ och kvantitativ. Utifrån kvantitativ ansats användesKASAM-livsfrågeformulär med 29 frågor uppdelat utifrån treområdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Somkvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades medinnehållsanalys.

Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger förhåller sig till barns fysiska aktivitet på fritidshemmet. I forskningsbakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens roll samt hur fysisk aktivitet påverkar barns utveckling. Forskningsfrågan som ligger till grund för arbetet är vilken roll fritidspedagoger upplever sig ha i arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på ett urval av sex fritidspedagoger som arbetar på olika fritidshem i Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att fritidspedagogerna har ett positivt förhållningsätt till fysisk aktivitet på fritidshemmet och att de anser att en av deras roller på fritidshemmet är att aktivera barnen.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera på grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehållet, läraren, föräldrarna, betygen eller kompisarna som bestämmer om eleverna är fysiskt aktiva eller inte? Den här studien undersöker vad som motiverar både de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lärare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på 49 ifyllda enkäter av både killar och tjejer från grundskolans senare år samt tre intervjuer med behöriga lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det är roligt, de mår bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de får mer möjlighet att påverka lektionsinnehållet och ett varierat utbud av aktiviteter.

Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka hur musik används enligt arbetsterapeutisk litteratur samt att kritiskt analysera dessa användningar utifrån Fishers indelning av arbetsterapeutiska interventioner. Litteratursökning utfördes på databaserna Cinahl och Psykinfo och begränsades till åren 1985-2001. I studien inkluderades 17 artiklar som analyserades utifrån metoden kvalitativ innehålls- analys inspirerad av Downe-Wamboldt. Vidare analyserades innehållet i de kategorier som framkommit utifrån Fishers indelning av arbetsterapeutiska interventioner som ingår i hennes modell OTIPM. Dessa interventioner delas in i: träning, konstlad aktivitet, terapeutiska aktivitet, adaptiv och kompensatorisk aktivitet.

Syftet med den här studien var att studera relationerna mellan fysisk aktivitet, psykologiskt välbefinnande, självkänsla och arbetstillfredsställelse. Ett sekundärt syfte var att undersöka om måttlig intensitet av fysisk aktivitet är starkare korrelerat till de tre psykologiska begreppen än lätt och ansträngande intensitet. Studiens population (n=126) var mellan 26 och 65 år från ett sjukhus i södra Sverige. Fysisk aktivitet mättes genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985), psykologisk välbefinnande genom Psychological Well-Being Scale (Ryff, 1989), självkänsla genom Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1989) och arbetstillfredsställelse genom skalan Arbetstrivsel (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997 baserad på Brayfield & Rothe, 1951). Resultatet visade att arbetstillfredsställelse kan prediceras av fysisk aktivitet och psykologiskt välbefinnande, psykologisk välbefinnande kan prediceras av arbetstillfredsställelse och självkänsla och självkänsla kan prediceras av psykologiskt välbefinnande.

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppfattningar några inom grundskolan verksamma lärare och skolledare tillmäter fysisk aktivitet för elevers lärande.Studien tar sin grund från fenomenografin och utgörs av data insamlade från sju intervjupersoner valda utefter kriterieurval. Dessa intervjuer är samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats.Resultatet visar att intervjupersonernas uppfattningar spretar lika mycket som forskningsfältet inom området vi undersökt. Den framträdande ståndpunkten ter sig vara att fysisk aktivitet åtminstone inte är skadligt för lärande och/eller elevernas skolprestationer, och att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på exempelvis minne och självförtroende, men med mer oklara kopplingar till lärande och ämnesrelaterade prestationer..

Fysisk inaktivitet är ett globalt hälsoproblem och enligt forskning är det grunden till en stor del av folkhälsosjukdomarna vi drabbas av. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och sjukskrivning (>14 dagar). Studieresultatet baserades på en enkätundersökning utförd på KMTI, Kurera.se och Facebook.com där totalt 82 personer deltog. Signifikanta samband mellan graden fysisk aktivitet och risken för sjukskrivning framkom i studien, där 77 procent av de fysiskt inaktiva respondenterna har varit eller är sjukskrivna. Detta kan jämföras med att bara 36 procent av de fysiskt aktiva har varit eller är sjukskrivna.

Bakgrund: Genom att beskriva definitioner av stress och fysisk aktivitet får läsaren en inblick i dagens situation. Genom att jämföra arbetsmiljölagen och de vanligaste modellerna kan man se vissa gemensamma nämnare. Forskning visar att mer än var fjärde anställd påverkas av arbetsrelaterad stress, vilket är dyrt för samhället då 50-60 % av sjukfrånvaron har ett samband med arbetsrelaterad stress.   Metod: Designen som använts i denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Olika databaser utnyttjades och de sökord som användes var fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress i olika kombinationer.

År 2003 tillkom strävansmålet att; ?Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen?. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till.

Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Det är bevisat att regelbunden fysisk aktivitet har en mycket positiv verkan på många av kroppens system. Därför är syftet med studien att undersöka samband mellan typ av motivation och fysisk aktivitet bland studenter. Fysisk aktivitet och motivation har därför kopplats till teorier, framförallt self- determination theory (SDT). Resultaten framtogs genom en kvantitativ metod som bestod av en enkätundersökning.

Peritonealdialys är en behandlingsmetod som används vid kronisk njursvikt, och innebär en stor omställning för personen som drabbats. Bakgrunden till denna litteraturstudie var att sammanställa den kunskap som fanns utifrån studiens syfte som var personers upplevenser av att vara beroende av peritonealdialys. Studiens metod var en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats utifrån ett inifrånperspektiv. Resultatet presenterades i sex olika kategorier; Ett starkt behov av information och utbildning; Bibehållen autonomi och kontroll över sin egen vård; Förändrade förutsättningar till fysisk aktivitet; Kroppen blir ett hinder i den sociala samvaron; Oro och rädsla inför framtiden; Social samvaro som copingstrategi. Från resultatet framkom det att god utbildning och information skapade förutsättningar till autonomi.

AbstractEtt av Sveriges största samhällsproblem idag är narkotikamissbruket där dödligheten är högre än hos övriga befolkningen. Det är allvarligt problem då debutåldern är låg samt att ungdomar, framförallt unga män, i gymnasieåldern är en överrepresenterad grupp när det kommer till fullbordat missbruk. En av de många aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling är de olika behandlingshem som finns där majoriteten använder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sådan typ av behandling. Syftet med studien är att undersöka hur behandlingshemmet använder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser på fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Syftet med detta arbete är att, med hjälp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det går att upptäcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under två veckor har vi observerat tio elever i årskurs fem och sex där en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. Därefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivå på skolarbetet. Resultatet visade att åtta av tio elever påverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte påverkades alls och en elev som påverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslärare.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.