I den här uppsatsen kommer fenomenet god service att studeras utifrån Snabbmatsrestauranger. Frågeställningen som uppsatsen behandlar är: hur får företag servicemotvillig personal att leverera god service? Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag inom snabbmatsbranschen arbetar för att motivera och utbilda oerfaren personal för att kunna leverera god service. Då uppsatsen skapat ett nytt empirisk begrepp började studierna ute på fältet. Fältarbetet bestod av observationer samt intervjuer med både restaurangchefer och frontlinepersonal på Snabbmatsrestauranger.

Internationella företag med stordriftsfördelar har klarat sig bäst under lågkonjunktur och andra ekonomiskt svåra situationer. Globaliseringen har lett till en homogen marknad och en ökad standardisering, kvalitet och känslor spelar i och med det en allt större roll. Vissa svenska företag har kunnat överleva och till och med haft möjlighet att expandera på den hårda internationellt konkurrensutsatta marknaden..

Det övergripande syftet med denna uppsats är att analysera hur McDonald's som aktör förhåller sig till den aktuella debatten om riskerna med snabbmat. Hur försöker McDonald's upprätthålla förtroendet från oss konsumenter inom ramen för den aktuella debatten? Vilka nya åtaganden har McDonald's genomfört den senaste tiden vad det gäller sortiment och marknadsföring? Hur speglar snabbmatskulturen den västerländska människans vardag idag och hur relaterar till och använder sig McDonald's själv av denna tillvaro?.

Syftet med denna rapport/exjobb var att utveckla ett elektroniskt matbeställningssystem (EMS) som tillåter både kunder och restauranger att hantera matbeställningar med hjälp av elektroniska apparater (smarttelefoner, surfplattor). Anledningen till varför vi utvecklade ett EMS är p.g.a att folk i allmänhet hellre väljer att äta vid Snabbmatsrestauranger istället för vid traditionella restauranger under lunchtid. Väntetiden är för lång inom traditionella restauranger idag, och tiden räcker inte till för att både vänta en längre tid på sin mat samt hinna äta den under lunchtid. Detta system erbjuder ett sätt att minska väntetider när kunder besöker restauranger. Systemet skapar även ett mer effektivt och modernt arbetssätt för restaurangpersonalen vilket till stor del förenklar deras arbete.

Dagens svenska barn baserar många av sina restaurangerfarenheter från pizzerior och Snabbmatsrestauranger, då det är denna typ av barnvänliga restauranger som de oftast kommer i kontakt med. Barnmenyerna på Sveriges restauranger är förutsägbara och lämnar få valmöjligheter. Syftet med uppsatsen är att belysa hur barn i åldern nio till tolv år ser på ämnen som mat, måltider och restaurangbesök och även om platsen och upplevelsen kring måltiden har betydelse. Resultaten kan användas till att utveckla området mat- och måltid för barn genom en ökad förståelse för barns egna tankar, förväntningar och upplevelser av mat, ätande och måltider såväl i hemmet som på restauranger.Fyra fokusgrupper med sammanlagt nitton barn har genomförts. Två observationer av sammanlagt sju barn har genomförts då de lagade mat i ett restaurangkök.Resultatet visar att barn vill vara delaktiga i familjens val av mat samt matlagning, de visar en preferens för typiska barnrätter och snabbmat men även plockmat såsom tacos och bufféer.

AbstractBackgroundEvery company has some kind of employee turnover and we can tell that som business has higher employee turnover than other business. Employee turnover is individual for all companies but in companies that is in the same business simularities can be seen. The employee turnover in the line of business hotel, merchandise trade and restaurants was according to Confederation of Swedish Enterprise closer to 40 % during the period of 2006-2007 and close to the business with highest turnover, the service sector. This is comparable to the buildning activity that with it?s 22 % is one of the business with lowest turnover.

Denna studie undersöker två företag inom samma snabbmatskedja, av ungefär samma storlek, personalmängd, och ålders- och könsfördelning. Syftet med studien är att avgöra om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är en faktor som påverkar medarbetarnas upplevda hälsa. Tre frågeställningar ställs: "Hur fungerar det Systematiska arbetsmiljöarbetet på respektive företag?" "Hur upplever medarbetarna arbetsmiljön?" och "Hur upplever medarbetarna sin hälsa?". Genom att besvara och diskutera dessa försöker vi uppfylla studiens syfte.