Testning Àr en viktig process vid tillverkning av alla typer av system. Traditionellt har testning utförts föratt verifiera att ett system fungerar pÄ ett korrekt sÀtt. Vid tillverkning och testning av kryptomodulerrÀcker det dock inte med att verifiera att systemet fungerar korrekt utan testerna mÄste Àven visa attsystemet Àr tillrÀckligt sÀkert d.v.s. att det uppfyller de sÀkerhetskrav som anvÀndare och utvecklare stÀllerpÄ systemet.I de flesta fall Àr det dock inte möjligt att bevisa att ett system Àr sÀkert och felfritt dÄ det ofta finnsoÀndligt mÄnga attackmöjligheter och oÀndligt mÄnga insignalskombinationer (testfall). För att visa att ettsystem med sÄ stor sannolikhet som möjligt Àr sÀkert och felfritt krÀvs att testaren kan vÀlja lÀmpligatestingsmetoder och vettiga delmÀngder av testfall att utföra.

Under den verksamhetsförlagda tiden i vÄr utbildning till lÀrare, har vi mött en matematikdidaktik som mer liknar den vi sjÀlv fÄtt uppleva, under vÄr skolgÄng, Àn den vi lÀrt oss under utbildningen. Eftersom lÀraren idag har frihet att sjÀlv vÀlja undervisningsmetod, stÀllde vi oss frÄgan; Varför ser det likadant ut nu som dÄ vi gick i skolan? Vi ville dÀrför undersöka om kunskaperna studenter fÄr under sin utbildning anvÀnds eller ej. Vi utförde en enkÀtundersökning bland de lÀrare som gick sista terminen hösten 2006, dÀr de bl.a. fick svara pÄ hur ofta de anvÀnder sig av matematikdidaktiken de lÀrt sig i utbildningen och vilka delar de eventuellt valt bort. För att ta reda pÄ om de pÄ nÄgot sÀtt blivit pÄverkade till att anvÀnda sig eller inte anvÀnda sig av didaktiken genomförde vi kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det till viss del finns svÄrigheter att fÄ möjlighet att anvÀnda sig av kunskaperna bl.a.

Syftet med denna studie var att undersöka om kadetter pÄ Officersprogrammets sista termin har en uppfattning av det egna ledarskapet som stÀmmer överens med vad som stipuleras i Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap samt vilka ledaregenskaper dessa kadetter anser Àr de viktigaste. Urvalet bestod av 10 slumpvis selekterade kadetter. Bland dessa kadetter var följande verksamhetsförlagda utbildningar representerade: Markstrid, Ledningssystem och Nautisk profil. En semistrukturerad intervju genomfördes med var och en av de deltagande kadetterna för att ta reda pÄ de uppfattningar och Äsikter som funnits nödvÀndiga för att efter analys av innehÄll kunna svara pÄ studiens frÄgestÀllningar. Efter genomförd analys av intervjuresultaten kunde en viss överensstÀmmelse identifieras mellan kadettens uppfattning av sitt ledarskap och vad modellen Utvecklande ledarskap stipulerar.

I jordbÀvningsdrabbade omrÄden Àr stabilisering av byggnader en avgörande del i husens utformning. I mÄnga av dessa delar av vÀrlden lever stora delar av befolkningen i fattigdom med begrÀnsad tillgÄng till resurser och moderna byggtekniker. Byggnader i jordbÀvningsdrabbade omrÄden förstÀrks i olika mÄn, beroende pÄ jordbÀvningsfrekvensen och deras magnitud. Staden Arusha i utvecklingslandet Tanzania Àr ett sÄdant omrÄde som drabbas av smÄ till mÄttliga jordbÀvningar, dÄ och dÄ. DÀr förstÀrks byggnader med s.k.

Inledning: Det finns en pÄgÄende diskussion kring redovisningsutveckling och vad som driver dess framfart. Detta utan att en allmÀnt accepterad konkretisering av faktorerna som pÄverkar redovisningsförÀndring över tid har gjorts. Dessutom har den svenska bruksredovisningen till stora delar ignorerats inom forskningen, vilket, med tanke pÄ bruksindustrins centrala roll inom utvecklingen av det moderna svenska nÀringslivet, framstÄr som en kunskapslucka.Problemformulering: Hur utvecklas redovisning och vilka faktorer kan anses pÄverka dess förÀndring över tid? Syfte: Studien Àmnar utveckla en modell som identifierar faktorerna som driver redovisningsutveckling samt utöka kunskapen kring utvecklingen av den svenska bruksredovisningens.Metod: Med en initialt deduktiv ansats upprÀttas en modell utifrÄn de framstÄende teoretiska synsÀtten inom forskningen kring redovisningsutveckling. Denna modell prövas sedan empiriskt genom en arkivstudie av ett smÄlÀndskt jÀrnbruk frÄn 1775 till 1970.

Idag Àr arbetet en stor del av vÄrat liv, dÀr möter vi dagligen mÀnniskor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mÄl uppsatt av vÄr arbetsgivare. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka strukturella förutsÀttningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byrÄkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnÄr makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning dÀr tre personer frÄn olika delar av nÀringslivet intervjuades konstaterades det att mÀnniskor i dagens arbetsliv medvetet anvÀnder sig av diverse strategier för att fÄ öka sitt inflytande och fÄ sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal mÄnader pÄ en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns bÄde organisationsstrukturella och handlingsmÀssiga strategier för att Ästadkomma mer inflytande och makt pÄ arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin Àr av stor vikt samt hur organisationskulturen pÄverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns Àven en skillnad i vilken medvetenhet och ?frÀckhet? olika medarbetare har att vÄga prova olika strategier för att uppnÄ makt och inflytande.För att fÄ ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

Min uppsats handlar om lÀngtan och syftet Àr att visa att och hur lÀngtan spelar en roll i vÄra liv. Jag försöker i uppsatsen att göra lÀngtan konkret genom att visa hur lÀngtan finns och deltar i vÄr vardag. Detta gör jag med hjÀlp av litteratur, tvÄ djupintervjuer och texter skrivna av 13 Ättondeklassare.Jag försöker inte ge nÄgra svar i min uppsats utan mer skapa en diskussion och ge lÀsaren nÄgot att tÀnka vidare pÄ. Kanske lÀngtans olika former och betydelse och hur nÄgot sÄ naturligt men svÄrt att definiera tar plats i oss. Jag kommer att ta upp hur vi formar vÄr lÀngtan bland annat beroende pÄ vÄr Älder och livssituation, men ocksÄ vad lÀngtan gör med oss och vilka influenser vi fÄr frÄn vÄr omgivning..

Beachcenter pÄ uppdrag av Designservice, Àr ett projekt som pÄ ett design- och ingenjörsmÀssigt arbetssÀtt med hjÀlp av dess metoder och verktyg arbetar med flera olika delar som underlag för utveckla och skapa ett flyttbart helhetskoncept. Projektet utförs pÄ uppdrag av Designservice i Karlstad, dÀr slutkunden Àr Beachcenter Varamobaden.Beachcenter Varamobaden ligger i Motala och kommer att vara utgÄngspunkten för flertalet aktiviteter, som t.ex. vindsurfing, stand up paddeling, kajak och höghöjdsbana. Utöver aktiviter vill Beachcenter ocksÄ erbjuda sina kunder en miljö som speglar deras vision och verksamhet, som vÀlkomnar alla precis som de Àr. Att undersöka samt att formulera Beachcenters vision och sedan implementera den i restaurangens och omrÄdets layout samt infrastruktur utifrÄn Àgarens vision men ocksÄ ur ett kundperspektiv.Förstudien gÄr ut pÄ att hitta de bestÄndsdelar som kan skapa den sökta visionen.

VÄrt syfte med examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur förskolelÀrare pÄ förskolor utan utomhusprofil resonerar kring anvÀndandet av utomhusmiljön. Vi har ocksÄ haft som avsikt att ta reda pÄ vilket huvudsakligt perspektiv samt vilket huvudsakligt argument utifrÄn plats-, miljö-, kropps-, motorik/hÀlso- och lekperspektiv förskolelÀrarna har pÄ lÀrande genom utomhusvistelsen. VÄrt val av undersökning grundar sig i vÄrt gemensamma intresse för utomhuspedagogik som vi skaffat oss genom utbildning pÄ Malmö högskola. För att fÄ svar pÄ hur förskolelÀrare resonerar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr 11 förskolelÀrare frÄn sex olika förskolor i samma stadsdel medverkat. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi valt att utgÄ ifrÄn delar av Deweys och Vygotskijs teorier.

StÀder och deras möjligheter till kontakt och möten mellan mÀnniskor fortsÀtter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i mÄnga delar vÀrlden över. Att ha vÀlplanerade mötesplatser i ett omrÄde Àr inte lÀngre bara viktigt för ett samhÀlles sociala sammanhÄllning, utan i en allt mer globaliserad vÀrld utgör de Àven en avgörande bestÄndsdel i stÀdernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana omrÄden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats Àr, hur detta begrepp har förÀndrats över tiden, hur planering kan ske för att fÄ som resultat mötesplatser som Àr flexibla och fungera över lÄng tid sammanstÀlls och tillÀmpas dÀrefter pÄ ett fallstudieomrÄde. Fallstudien av Annedal visar att man frÄn planerar-hÄll genom ett ambitiöst informations-insamlande frÄn boende och ett aktivt planerande under processens gÄng fÄtt som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i omrÄdet.

Examensarbetet behandlar utformning av en komplementbyggnad, oftabenĂ€mnd "friggebod", som innehĂ„ller samtliga bostadsfunktioner. Bakgrundentill detta Ă€r att det sedan den första januari 2008 Ă€r tillĂ„tet att uppföra enkomplementbyggnad pĂ„ 15 m2 utan att söka bygglov. Vi undersökte om dettavar möjligt utan att fĂ„ undermĂ„lig kvalitet pĂ„ boendet.I rapporten utreder vi om det finns nĂ„gra friggebodar pĂ„ marknaden i dagslĂ€getsom fungerar som fullgod bostad. Vi har undersökt vilka lagar ochbestĂ€mmelser som gĂ€ller för komplementbyggnader som ska uppföras sombostĂ€der. Även aspekter vi funnit viktiga att tĂ€nka pĂ„ vid utformning av en litenbostad, lĂ€mplig konstruktion och en energiutredning redovisas.MĂ„let med arbetet har varit att ta fram ett vĂ€l utarbetat förslag pĂ„ en friggebodĂ„t uppdragsgivaren, EkenĂ€sstugan AB.

Inom trÀhusbranschen har den ökade kundanpassningen av bostÀder gjort att företag fÄtt allt svÄrare att möta efterfrÄgan utan att tappa i lönsamhet. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur ett medelstort svenskt trÀhusföretag, som tillverkar en stor mÀngd kundanpassade bostÀder ska kunna erbjuda en stor mÀngd kundvariation utan att förlora i effektivitet och lönsamhet. Flera av lösningsförslagen som presenteras handlar om att öka flexibiliteten pÄ produktionslinan för vÀggar. Om flera olika vÀggmodeller ska kunna tillverkas pÄ samma linje utan att komplexiteten minskar mÄste arbetet kunna utföras snabbare, eller bli gjort snabbare. VÄra förslag, som bygger pÄ teorier frÄn mass customization handlar om att skapa initiativ till att omfördela arbetskraft och resurser, sÄ att rÀtt personer finns pÄ rÀtt plats för rÀtt typ av vÀgg.

Idag Àr arbetet en stor del av vÄrat liv, dÀr möter vi dagligen mÀnniskor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mÄl uppsatt av vÄr arbetsgivare. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka strukturella förutsÀttningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byrÄkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnÄr makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning dÀr tre personer frÄn olika delar av nÀringslivet intervjuades konstaterades det att mÀnniskor i dagens arbetsliv medvetet anvÀnder sig av diverse strategier för att fÄ öka sitt inflytande och fÄ sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal mÄnader pÄ en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns bÄde organisationsstrukturella och handlingsmÀssiga strategier för att Ästadkomma mer inflytande och makt pÄ arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin Àr av stor vikt samt hur organisationskulturen pÄverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns Àven en skillnad i vilken medvetenhet och ?frÀckhet? olika medarbetare har att vÄga prova olika strategier för att uppnÄ makt och inflytande.För att fÄ ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

Syfte: Syftet med den hÀr studien var att vÀrdera hur bra ett stenopeiskt hÄl fungerar som kontrollmetod av refraktionen.Metod: I studien anvÀndes 35 försökspersoner i olika Äldrar och med varierande synfel. Det var endast höger öga som anvÀndes i studien, och vÀnster öga var dÀrför ockluderad med en opak, svart lins under hela undersökningen. Först gjordes en refraktion pÄ höger öga, för att fÄ fram försökspersonernas rÀtta korrektion. DÀrefter mÀttes visus sex gÄnger; första gÄngen med bÀsta korrektion, utan stenopeiskt hÄl, andra gÄngen med bÀsta korrektion, med stenopeiskt hÄl, tredje gÄngen med en ?dimning? pÄ +2,0 D, utan stenopeiskt hÄl, fjÀrde gÄngen med en ?dimning? pÄ +2,0 D, med stenopeiskt hÄl, femte gÄngen med en ?dimning? pÄ +1,0 D, utan stenopeiskt hÄl, och sjÀtte gÄngen med en ?dimning? pÄ +1,0 D, med stenopeiskt hÄl.

BefolkningstillvÀxt har blivit nÄgon form av ett ideal som kommuner anstrÀnger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invÄnare till sina orter och stÀder. En förutsÀttning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och frÀscha bostÀder. FrÄgan Àr dock vilka Àr förutsÀttningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av samhÀllet i de flesta lÀnder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige Àr inget undantag för detta fenomen.