Sök:

Sökresultat:

843 Uppsatser om Snabbare informationsflöde - Sida 28 av 57

Smart förpackning för transport av temperaturkÀnsliga produkter

Vid transport av temperaturkÀnsliga produkter krÀvs en förpackning som klarar av att hÄlla temperaturen inom ett visst intervall sÄ att innehÄllet inte skadas. Omgivningstemperaturen kan variera mycket under en transport och det Àr viktigt att förpackning kan kyla passivt utan att pÄverkas för mycket av omgivningen. Ett typiskt anvÀndningsomrÄde för denna typ av förpackningar Àr inom sjukvÄrd för transport av lÀkemedel, organ och andra biologiska produkter.Problemet som denna rapport behandlar Àr att ta fram en sÄdan förpackning för hingstsperma som skulle kunna skickas med posten. Sperman behövde först kylas ned frÄn rumstemperatur till 5°C under tio timmar innan den skulle hÄllas vid denna temperatur i ytterligare 24 timmar. För att lösa detta anvÀndes en kombination av isolering och fasomvandlingsmaterial vars egenskap att lagra energi gör att en konstant temperatur kan hÄllas under en lÀngre tid.

Adaptiva metoder för systemidentifiering med inriktning mot direkt viktoptimering

Direkt viktoptimering (Direct Weight Optimization, DWO) Àr en ickeparamterisk systemidentifieringsmetod. DWO bygger pÄ att man skattar ett funktionsvÀrde i en viss punkt genom en viktad summa av mÀtvÀrden, dÀr vikterna optimeras fram. Det faktum att DWO har en inparameter som man mÄste veta i förvÀg leder till att man pÄ nÄgot sÀtt vill skatta denna inparameter. Det finns mÄnga sÀtt man kan göra denna skattning pÄ men det centrala i denna uppsats Àr att skatta inparametern lokalt. Fördelen med detta Àr att metoden anpassar sig om till exempel systemet Àndrar beteende frÄn att variera lÄngsamt till att variera snabbare.

Hur ser vi pÄ, och planerar vi för, kyrkogÄrden som offentligt rum?

VÄra svenska stÀder förtÀtas i allt snabbare takt och centralt belÀgen mark blir allt viktigare att ta tillvara. KyrkogÄrdar utgör i mÄnga stÀder centrala ytor vars roll i ett allt mer sekulariserat och urbaniserat sammanhang inte Àr sjÀlvklar. Samtidigt gÄr det mode i gravskick och detta har lett till att mÄnga av vÄra kyrkogÄrdar, som ursprungligen anlades i en tid dÄ kistbegravning var kutym, blivit allt glesare och antagit en övergiven karaktÀr. Hur ser kyrkogÄrdsförvaltning, lÀnsstyrelse och kommunala planerare pÄ denna utveckling? Hur kommer vi att hantera frÄgan om kyrkogÄrdens vara, eller inte vara, i framtiden? I arbetet med uppsatsen har Malmö fÄtt fungera som exempel pÄ hur diskussionen kring, och arbetet med, kyrkogÄrdar ser ut idag. Genom litteraturstudier och intervjuer med representanter för KyrkogÄrdsförvaltningen i Malmö, LÀnsstyrelsen samt Malmö Stad mÄlas en bild av kyrkogÄrdens historia, dess roll idag och dess potentiella framtid, upp. I uppsatsen konstateras att kyrkogÄrdens kulturhistoriska vÀrde visserligen Àr viktigt men att utvecklingen pÄ omrÄdet inte har kunnat hÄlla jÀmna steg med det moderna samhÀllets, och i synnerhet dÄ stadens, framvÀxt.

PulsmÀtning pÄ hÀst

Det finns fÄ studier gjorda pÄ ridhÀst dÀr man har tittat pÄ vilopuls, arbetspuls och ÄterhÀmtningspuls. I det hÀr arbetet har vi tittat nÀrmre pÄ hÀstens kardiovaskulÀra system och vilka förÀndringar som sker i systemet under ett arbetspass och som följd av lÀngre tids trÀning. Vid en ökad fysisk anstrÀngning kommer hjÀrtfrekvensen att öka, hjÀrtat kommer att slÄ kraftigare och mer blod kommer att omdirigeras till skelettmusklerna. Vid regelbunden trÀning sker anpassningar av det kardiovaskulÀra systemet sÄ som kraftigare hjÀrtmuskulatur, större cirkulerande blodvolym samt ett utökat kapillÀrnÀt runt muskelfibrerna. Arbetet inkluderar Àven tvÄ fÀltstudier varav den ena undersöker möjligheten att mÀta konditionsförbÀttring hos hÀst med hjÀlp av pulsmÀtare. Fyra hÀstar har ingÄtt i studien som har strÀckt sig under en period av Ätta veckor.

AvfÀrgning av textilfÀrger med hjÀlp av skogsflis, fetvadd och vitrötesvamp

SAMMANFATTNINGDe textilindustrier som finns i u-lÀnderna Àr oftast tekniskt enkla i sin utformning, bl.a. med avseende pÄ det fÀrgade avloppsvatten som slÀpps ut utan rening. Detta ger upphov till miljöförstöring pga. att vattnet innehÄller höga salthalter, alkalinitet och stark fÀrg.Det ger Àven upphov till hÀlsoproblem dÄ flera av de fÀrger som anvÀnds vid textilfÀrgning kan blir enzymatiskt nedbrutna i mÀnniskans matsmÀltningssystem och bilda cancerogena substanser.Syftet med denna studie var att undersöka om skogsflis, fetvadd och vitrötesvamp kan anvÀndas för att bryta ner fÀrger som anvÀnds vid textilfÀrgning i synnerhet i fattigare lÀnder dÀr problemen med utslÀppen frÄn textilfÀrgningsfabriker Àr stort. Huvudtanken med projektet Àr att med smÄ medel förbÀttra miljö och hÀlsoförhÄllandena dÀr textilindustrin befinner sig.I denna studie anvÀndes tre olika textilfÀrger tillsammans med skogsflis, fetvadd och vitrötesvamp.

Skrivprocessens metoder och dilemman

I undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen anvÀnts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhÀllet har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till lÀsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vÄr undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. UtgÄngspunkterna har dels varit en litteraturgenomgÄng dÀr litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvÀndning har studerats. En kvantitativ enkÀtundersökning pÄ fyra olika skolor riktade till elever och lÀrare samt en kvalitativ intervju med nÄgra utvalda elever genomfördes.

Hur datakommunikationssÀkerheten pÄverkas vid införandet av en meddelandeförmedlare

IT-system i de flesta organisationer bestÄr ofta av en stor mÀngd olika applikationer som Àr utvecklade under Ären med varierad teknik pÄ olika plattformar. Applikationerna kommunicerar med varandra över ett datanÀtverk, med den information och teknik som passade för ÀndamÄlet dÄ de utvecklades. Med allt snabbare förÀndringstakt ökar behovet av applikationsintegration. För att hantera komplexiteten anvÀnds i allt större omfattning nÄgon form av Message Oriented Middleware (MOM) som bas för kommunikation mellanapplikationer. DÄ applikationer ansluts genom ett centralt MOM-system möjliggörs kommunikation som baseras pÄ en-till-mÄnga, vilket skapar förutsÀttningar för en specifik variant som kallas för publish/subscribe.

TrÀdgÄrdsblÄbÀrs upptag av kvÀve : och hur detta pÄverkas av kvÀveform och ericoid mykorrhiza

BlÄbÀr vÀxer naturligt i mark med lÄga pH-vÀrden. Aciditeten leder till en minskad tillgÀnglighet av nÀringsÀmnen och en ökad förekomst av metaller som kan vara skadligt för vÀxter. Att blÄbÀr klarar av att vÀxa i dessa miljöer Àr en stark konkurrensfördel och blÄbÀr har under evolutionens utveckling utvecklat olika anpassningar för att det ska vara möjligt att vÀxa dÀr. Bland annat antas blÄbÀr föredra NH4+ (ammonium) framför NO3- (nitrat), vilket Àr en fördel med tanke pÄ att nitrifikationen Àr lÄg i en sur miljö. För att skydda sig mot skadliga Àmnen samt kunna tillgodogöra sig markens nÀring bildar de symbios med svampar (ericoid mykorrhiza).

"Att samtala med nÄgon annan, Àr att tÀnka tillsammans" : En litteraturstudie om upplevelser av det interprofessionella samarbetet i vÄrdteamet

SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vÄrdteam har i hÀlso- och sjukvÄrden fÄtt ett stort genomslag, bÄde i Sverige och internationellt. Stora förvÀntningar ligger pÄ arbetssÀttet, dÄ det ska effektivisera, ge adekvat vÄrd snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vÄrdteamet beskrivs utifrÄn en definition som: en grupp av samverkande hÀlso- och sjukvÄrdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vÄrd av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vÄrdteam i förhÄllande till patientsÀkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva vÄrdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vÄrdteamet inom somatisk vÄrd. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.

Larvterapi versus konventionella metoder i modern sÄrlÀkning av svÄrlÀkta sÄr. Effekter och upplevelse. //LARVA THERAPY VERSUS CONVENTIONAL METHODS IN MODERN WOUND HEALING OF ULCERS. EFFECTIVENESS AND EXPERIENCE.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att jÀmföra larvterapi och konventionella metoder vid behandling av svÄrlÀkta sÄr utifrÄn följande perspektiv: upprensning av sÄr, duration av sÄrlÀkning och patienternas upplevelse. Polit & Becks (2006) modell anvÀndes vid arbete med denna litteraturstudie. Sökning av relevant litteratur gjordes i tre databas: PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjÀlp av granskningsprotokollerna modifierade av författarna efter Willman (2006). Nio olika studier har undersökts i denna litteraturstudie.

Rollatorer : undersökning och utveckling kring framkomlighet i hemmet

AffĂ€rssystem Ă€r idag mer aktuellt Ă€n nĂ„gonsin. Behovet av snabbare och mer uppdaterad informationsdelning för att stödja integrationen i ett företag har visat sig vara en av de frĂ€msta anledningarna till att efterfrĂ„gan pĂ„ affĂ€rssystem ökar. Ett affĂ€rssystem kan förbĂ€ttra ett företags förmĂ„ga att kĂ€nna av marknadsförĂ€ndringar. Även om affĂ€rssystem ökar inom detaljhandeln Ă€r forskning om affĂ€rssystem i detta sammanhang begrĂ€nsat. Arbetet inleddes med datainsamling.

IsavsmÀltningen vid Arktis : Arktis pÄ vÀg att bli isfritt

Arktis Àr den plats dÀr den globala uppvÀrmningen Àr som mest mÀrkbar pÄ hela jorden (Arktiska rÄdet). DÀrför Àr Arktis ett intressant omrÄde att studera ur klimatsynpunkt. Enligt Gore (2006) sÄ kan en ökning av jordens medeltemperatur pÄ 1,5 °C leda till att de ekvatoriala omrÄdena fÄr en temperaturökning pÄ 0,5 °C medan temperaturen vid Arktis kan stiga med hela 6 °C. De senaste 30 Ären har medeltemperaturen vid Arktis stigit med drygt en grad per decennium (Anisimov, 2007) medan den globala medeltemperaturen för samma period endast stigit med ca 0.15 grader per decennium.Arktis tros ha varit isfritt under en vÀrmeperiod för ca 6000 ? 8500 Är sedan (Founder, 2011) men det som Àr unikt med den aktuella situationen Àr att avsmÀltningen gÄr sÄ snabbt.

Operation AnlÀggning: hanteringssystem för teknisk dokumentation

SkellefteÄ Kraft erbjuder sÄvÀl elektricitet som bredband till sina kunder. Medan elkonsumtionen Àr relativt konstant ökar antalet anslutna till SkellefteÄ Krafts bredband stadigt. Samtidigt som antalet anslutna kunder ökar stiger Àven kundernas förvÀntningar pÄ vad bredbandet kan erbjuda. Det som för nÄgra Är sedan ansÄgs vara en omöjlighet Àr idag verklighet och vi anvÀnder Internet i allt större utstrÀckning i vÄrt dagliga liv. För att kunna leva upp till kundernas förvÀntningar krÀvs att SkellefteÄ Kraft underhÄller sitt bredbandsnÀt och uppgraderar utrustningen kontinuerligt.

Larmpaneler pÄ fartygsbryggor : En studie av larmpanelers anvÀndarvÀnlighet och problematik

Denna studie ska pÄvisa den problematik som ett fartygsbefÀl kan kÀnna och uppleva nÀr ett larm signalerar pÄ en fartygsbrygga. Syftet Àr att beskriva problemen samt ta vara pÄ befÀlens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord pÄ fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjÀlp av enkÀter samt intervjuer. PÄ detta sÀtt kan vi fÄnga upp fartygsbefÀlens egna erfarenheter och de kÀnslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmÀrksamhet med navigationen av det egna fartyget.

Införandestrategi för ett GIS

Det finns en mÀngd olika fritidsanlÀggningar i LuleÄ kommun. Kultur- och Fritidskontoret pÄ LuleÄ kommun Àger, förvaltar eller ger bidrag till mÄnga av fritidsanlÀggningarna. De har hand om bokningar och underhÄll av anlÀggningarna och vill dÄ veta vilken förening anlÀggningarna tillhör, vad som finns pÄ anlÀggningen, vilka idrottsgrenar det gÄr att utöva m.m. För att lÀttare och snabbare kunna ge bidrag till föreningarna vill de Àven veta var alla föreningsÀgda fritidsanlÀggningar finns samt hur stora de Àr. Under detta projekt skapade jag en datamodell som skall ligga som grund för en databas över de fritidsanlÀggningar LuleÄ kommun ansvarar för respektive ger bidrag till.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->