Sök:

Sökresultat:

843 Uppsatser om Snabbare informationsflöde - Sida 17 av 57

Arbetet med en produktportfölj pÄ en konsoliderad marknad

Problem: En konsoliderad marknad kÀnnetecknas av en hÄrd konkurrens med mÄnga sammanslagningar och uppköp. Ska företaget kunna överleva pÄ egen hand mÄste det vÀxa snabbare organiskt Àn konkurrenterna för att inte bli uppköpt. För att uppnÄ detta krÀvs att företaget har en unik strategi samt en vÀlutvecklad produktportfölj. Vi har följt Pharmacias arbete med denna problematik. Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att analysera betydelsefulla faktorer vid arbetet med en produktportfölj för företag som verkar pÄ en konsoliderad marknad.Detta vill vi Ästadkomma genom att utföra följande delsyften: ·att beskriva den konkurrenssituation som rÄder pÄ den svenska marknaden för receptfria smÀrtstillande lÀkemedel.·Med hjÀlp av teorierna försöka utröna den aktuella utvecklingen pÄ OTCA.

Uppföljning av trÀbyggnadsprojekt inom VÀxjö kommun

Ett sekellÄngt förbud mot att bygga hus med trÀstomme högre Àn tvÄ vÄningar har gjort att vÀrdefulla kunskaper om trÀbyggandet gÄtt förlorat samtidigt som andra material istÀllet etablerat sig pÄ marknaden.För utvecklingen av flervÄningshus i trÀ har VÀxjö blivit en förebild för andra stÀder i Sverige och resten av vÀrlden. Med denna studie vill författarna skapa en uppfattning om var i utvecklingen vi stÄr idag samt tillvarata erfarenheter frÄn fyra representativa projekt.MÄlet har varit att ta fram faktorer i produktionsprocessen som pÄverkar tid, kvalitet och ekonomi för flervÄningshus i trÀ. Dessutom har det undersökts i vilken grad och pÄ vilket sÀtt erfarenheter frÄn tidigare projekt omsatts i senare projekt.Arbetet resulterar i ett antal punkter som Àr viktiga att ta stÀllning till vid en byggnation av flervÄningshus med en trÀbaserad stomme. Dessa punkter berör bl a vad som behöver beaktas vid hög prefabriceringsgrad, varför och hur vÀderskydd bör anvÀndas samt hur sÀttningar pÄverkar en trÀbyggnad. Utvecklingen Àr starkt beroende av kontinuitet och av att fler hus av denna sort byggs.

Estetiska upplevelser av interaktiva system med olika tempo och hastighet : en explorativ anvÀndarstudie

PÄ senare Är har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att anvÀndares kÀnslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredstÀllelsen och anvÀndarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom omrÄdet och flertalet teorier om anvÀndares estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgÄngspunkt de teorier som siktar pÄ att stödja designers arbete med att utforma estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsestetiska gestalt. En explorativ anvÀndarstudie har genomförts med mÄlet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förÀndras genom införandet av animationer i ett grÀnssnitt. Resultaten visar pÄ att toningsanimationer i övergÄngar i ett interaktivt system kan leda till ett lÄngsammare och mjukare intryck av systemet men Àven att lÄngsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare.

Strömförsörjning av flygfarkoster: Skyddsfunktioner

MÄlet med denna rapport var att hitta ett skydd som bÀttre uppfyller de amerikanska och internationella standarderna för frekvensskydd, spÀnningsskydd och fasavbrott vid strömsÀttning av flygfarkoster, Àn de skydd som Saab idag anvÀnder.Inledningsvis sammanstÀlldes standarderna till 2 st. kravspecifikationer, frekvensskydd och spÀnningsskydd. För att göra en kravspecifikation för fasavbrottsskyddet anvÀndes en av Saabs tidigare dokument, dÄ de amerikanska och internationella standarderna saknade information om detta.NÀr kravspecifikationerna var fÀrdiga, började letandet efter produkter som matchade kravspecifikationerna bÀst. Detta gjordes genom att söka pÄ internet, skicka förfrÄgningar till företag och genom telefonsamtal. Efter 5 veckor valdes den bÀsta produkten ut med tanke pÄ funktion och tillgÀnglighet.

Brand i höga byggnader med glasfasad

Dagens moderna samhÀlle strÀvar efter att bygga högre och alltmer komplexa byggnader. Denna trend Àr relativt ny i Sverige, och det Àr med flaggskepp som Kista Science Tower i Stockholm och Turning Torso i Malmö som bristen pÄ krav i byggnadsreglerna har upptÀckts. I Sverige Àr det idag Boverkets Byggregler (BBR) som reglerar vilka regler och krav som stÀlls pÄ brandskyddets dimensionering och utformning. Ett gemensamt regelverk, Eurokod, för medlemslÀnderna i den Europeiska Unionen har blivit introducerat, och övergÄngen frÄn BBR till Eurokod kommer ske under 2010/2011. PÄ grund av detta har denna rapport kombinerat aktuella föreskrifter, allmÀnna rÄd och rekommendationer ur BBR med olika berÀkningsmodeller som presenteras i Eurokoden.

Datorbaserad koncernredovisning : en studie av koncernredovisningsprogram

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Att ha det som andra : habiliteringsersÀttningens betydelse för mÀnniskor med utvecklingsstörning

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

FörutsÀttningar för Gröna skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun

I detta examensarbete undersöktes förutsÀttningarna och viljan till förÀndring av skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun till sÄ kallade Gröna skolgÄrdar. Som Grön skolgÄrd definieras en skolgÄrd dÀr skolans utemiljö innehÄller estetiska, miljömÀssiga och pedagogiska funktioner.AnvÀndningen av skolgÄrden som plats för konkret lÀrande Àr intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. DÀrför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och Àven utomhuspedagogikens dolda stÀllning i lÀroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvÀrderingen av en enkÀt om skolgÄrden som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar pÄ ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgÄrdens nulÀge och förÀndringspotential. EnkÀtsvaren jÀmfördes med ansökningar och förslag till skolgÄrdsförÀndring frÄn andra skolor i kommunen och stÀlldes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgÄrdsförÀndring finns och förutsÀttningarna för Gröna skolgÄrdar i Runbyskolan och hela Upplands VÀsby kommun Àr bra, men att det kanske behövs organisatoriska förÀndringar i ansvarsfördelningen betrÀffande skolgÄrdsarbete som redan har genomförts i nÄgra andra kommuner i Sverige för att nÄ snabbare synliga resultat..

ErfarenhetsÄterföring : ett organisatoriskt lÀrande

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Stress utifrÄn tre kvinnogenerationers perspektiv

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Arbetsmetoder med gatubarn i Bukarest

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

IntensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter ytligt sederade med Dexmedetomidine

IntensivvĂ„rdspatienter Ă€r i behov av sedering för att uthĂ€rda smĂ€rtsamma upplevelser sĂ„som endotrakealtub och respiratorbehandling. Ytlig sedering blir allt vanligare inom intensivvĂ„rden dĂ„ det visat sig ha patientnytta. Syftet med undersökningen var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors erfarenheter av att vĂ„rda patienter ytligt sederade med Dexmedetomidine (Dexdor), som Ă€r ett nyare lĂ€kemedel för sedering inom intensivvĂ„rden. Studien har kvalitativ design. Åtta intensivvĂ„rdssjuksköterskor deltog och datainsamling genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

LÀsbar stad : orienterbarhet i Falköping

För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser Àr olika lÀtta att hittat. Hur vi upplever staden pÄverkas av i vilken mÄn vi förstÄr dess uppbyggnad och kÀnner oss vÀlkomnade. Men Àven alla som lÀnge bott i staden har glÀdje av att den Àr logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss pÄ ett effektivt sÀtt kan vi snabbare utrÀtta Àrenden. En tydlig bild av omgivningen Àr en förutsÀttning för att ge hemstaden betydelse, och det Àr en grund för kÀnslan av gemenskap och samhörighet i staden.

Dyslexi hos grundskoleelever

Med detta arbete har jag försökt skapa förstÄelse för vad dyslexi innebÀr. För att fÄ ett brett perspektiv pÄ arbetet har jag utgÄtt dels ifrÄn olika forskningsteorier, dels ifrÄn intervjuer med speciallÀrare och dyslektiker. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar man dyslexi? Hur yttrar sig dyslexi i praktiken? Varför har en dyslektiker svÄrare att lÀsa och skriva Àn andra? Hur kan man hjÀlpa dyslektiska elever i skolan? Vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder kan man anvÀnda sig av? Vilka hjÀlpmedel finns för dyslektiker? Hur arbetar Förbundet mot lÀs- och skrivsvÄrigheter, FMLS? Hur ser den aktuella dyslexiforskningen ut? Jag har funnit att dyslexi Àr en medfödd defekt i hjÀrnan, men att man kan göra mycket i skolan för att underlÀtta för dessa elever. De kan t ex fÄ hjÀlp genom bandspelare, datorer och muntliga prov.

IntroduktionsÄr och mentorskap för nyutexaminerade lÀrare

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->