Syftet med denna rapport är att få kunskaper om krogvåld och förstå ordningsvakters vardag och arbetssituation samt att ge förslag på brottsförebyggande åtgärder rörande krogvåldet. I arbetet beskrivs kort den verklighet som utspelar sig på landets krogar. Detta utifrån tre frågeställningar; alkoholens inverkan, ordningsvakternas arbete samt rutiner vid krogen. Vidare presenteras rutinaktivitetsteorin detta för att förstå de bakomliggande faktorer som gör att våld uppstår i krogmiljöer. Vi beskriver ocks beslutsteorin som ett verktyg för att förhindra och beivra krogvåldet.

Syftet med uppsatsen är att försöka determinera vilken effekt mer avancerade gameplaymoment i serious games har på inlärning. Bakgrunden går igenom nyckelbegreppen gameplay och varför mer avancerat gameplay kan leda till mer effektiva lärospel tack vare förbättrat flow. Skriftspråket kanji förklaras kort och de problem som människor som försöker lära sig det ofta stöter på.En studie har utförts med hjälp av fyra olika spel med syftet att lära ut kanji. Tre av dessa spel har designats så att de endast skiljer sig i hur avancerat deras gameplay är. Dessa spel har testats mot varandra för att se om de var olika effektiva på att lära ut kanji.

Vi vill med detta arbete beskriva dagens respektive gårdagens fordonsförarutbildning hos polisen samt försöka ta reda på hur utbildningen kommer att se ut i framtiden och föra en diskussion kring detta. Polisens förarutbildning har varit ett aktuellt ämne i media och detta har utgjort en av de källor vi har hämtat vår information ifrån. Vi har också skickat ut sju stycken enkäter, sex stycken till poliser i olika län med anknytning till förarutbildningen samt en till rikspolisstyrelsen. Vi har även tagit del av aktuell litteratur inom området som kunskapskälla. Vidare har vi sammanställt de tre polisutbildningars kursplaner för att jämföra dessa med varandra.

Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att skriva bättre förstår vilka kunskaper de får i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlärarna använder för att eleverna ska reflektera och om det är möjligt att arbeta ämnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter från tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att skriva om slöjdarbetet bättre förstår vilka kunskaper de egentligen får och därigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen är för kort för att elever ska hinna med att skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlärare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion.

Det övergripande syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur ett antal gymnasieelever ser på hälsa i vardagen, samt hur de relaterar hälsa till undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Som bakgrund till studien görs en genomgång av olika synsätt och teorier om hälsa, där två huvudsakliga inriktningar presenteras, den biomedicinska samt den humanistiska. Vidare följer en granskning av hur idrottsämnets kursplan berör hälsa, varefter det görs en kort genomgång av tidigare forskning kring hälsa i ämnet.Studien består av sex kvalitativa intervjuer gjorda med elever som går andra året på gymnasiet. I urvalet eftersträvades dels att finna både manliga och kvinnliga intervjupersoner, dels att finna intervjupersoner med varierande idrottslig bakgrund. Till grund för analysen av resultatet ligger de hälsoteorier som redogörs för i bakgrunden.Studien visar att elevernas bild av hälsa är komplex, men att den på många sätt har en humanistisk inriktning.

Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har länge skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Avståndet mellan Sverige och Danmark är kort vilket underlättar rörligheten för kapital, varor, tjänster och arbetskraft. På den svenska sidan om Öresund är den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvästra delen av Skåne. Malmö är Sveriges tredje största stad med nästan 300 000 invånare, denna region är länets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som är en av Sveriges största studieorter.

Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste årtiondena ger skäl att på nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lämplighet som mått på teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar på området används för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tänkas påverka arbetslöshet på kort och lång sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundläggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste årtiondena, främst mellan åren 1994 och 2007.

Initiativet till projektet kommer från Nordic gyms ägare Christer Eriksson. Inför det första mötet mellan Christer och Jimmy Kärkkäinen, December 2010, var det egentligen ett annat projekt som var planerat att utföras. Då Christer med stor inlevelse berättade om deras nya produkt för bålträning och dess potential, kände båda parter att detta är det vi skall arbeta vidare med. En lång och spännande resa tog sin början.Nordic gym är ett helsvenskt företag som huvudsakligen utvecklar styrketräningsmaskiner. Nyligen har Nordic gym tagit fram ett nytt träningsredskap (Nidroc) för bålträning.

Syfte med denna rapport är att kartlägga befintlig kostnadsreduceringsaktiviteter avseende monteringseffektivitet av produkter inom Volvo PV. Samt att genomföra en informationssökning för identifiering av metoder i andra branscher. Rapporten är upplagd på så sätt att först beskrivs kort företaget och syftet med arbetet. Därefter beskrivs de begränsningar och de metoder som valts att användas vid informationsinhämtningen. Efter detta kommer en teoridel där det utförligt beskrivs ett antal kostnadsreducerings metoder/aktiviteter, hur de genomförs och deras fördelar, nackdelar, kostnader och förväntat resultat.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar även bidrar till att förbättra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans år sex med hjälp av en serie praktiska övningstillfällen. Vid de praktiska övningstillfällena fick eleverna möjlighet att använda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istället för att enbart räkna i matematikboken, och med hjälp av detta få en förklaring på vad matematiken faktiskt kan användas till. För att undersöka om eleverna blivit bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfällena användes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken användes en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen pekar på att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter då de praktiska övningstillfällena genomförts.

Syftet med studien var att utvärdera vad tidigare klienter på Lenagården HVB, ett behandlingshem för vuxna med psykiska problem, upplevde som värdefullt, respektive vad de upplevde som negativt eller saknade i sin behandling. Utvärderingsfrågorna utgick från Lenagårdens programteori samt aspekter som tidigare forskning kring institutionsbehandling pekat ut som viktiga för framgångsrik behandling. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fyra tidigare klienter. Systemteorin har använts som utgångspunkt för resultaatanalysen.Utvärderingen visar bland annat att gott bemötande i termer av vänlighet och respekt samt personalens kompetens ansågs vara värdefulla faktorer i behandlingen. Själva terapin och behandlingsmetoden ansågs av samtliga intervjupersoner vara givande.

Det är inte alltid så lätt som förälder att förstå de algoritmer (räkneuppställningar) som barnen använder i skolan idag. Hur föräldrarna kan få hjälp med detta är en del av denna studie som genomförts med föräldrar och elever i en femteklass. Syftet med studien har varit att studera vilka olika algoritmer föräldrarna och eleverna i denna klass använder. För att få en uppfattning om föräldrarnas matematikundervisning har läroplaner från 1969 och framåt studerats med fokus på algoritmräkning. Några olika algoritmer i de fyra räknesätten som har behandlats i skolan genom tiderna presenteras, liksom en övergripande historik kring algoritmernas ursprung.

Barn blir allt mer stillasittande och folkhälsan befaras att inom kort försämras avsevärt. Skolan är den plats där vi når samtliga barn och kan skapa förändring. Skolan måste ta sitt ansvar i barns utveckling av en hälsosam livsstil. Motorisk träning har betydelse för hur rustade barnen är för det vardagliga livet samt har stor inverkan på barnens inlärningsförmåga. Med anledning av detta fann vi det högst relevant att undersöka hur stort tidsutrymme pedagoger ägnar åt grovmotorisk träning.En kvalitativ studie med observationer av klassrumsverksamheter samt intervjuer har genomförts.

Syftet med vår undersökning var att studera barns läsvanor, göra ett försök till att stimulera elevers läsning, samt se om det finns skillnader och likheter vad gäller läsvana mellan den svenska och den amerikanska skolklassen och i så fall vilka. Vi har arbetat med att läsa en skönlitterär bok med titeln Matilda som är skriven av Roald Dahl. Eleverna har fått läsa hela boken på flera olika sätt, högläsning i läsgrupper, enskild tyst läsning och högläsning av lärare i klassrummet. Utifrån boken har vi arbetat med olika uppgifter såsom skrivövningar, uppgifter av friare art samt en uppgift relaterad till bildämnet. Undersökningen genomfördes i två femteklasser varav en svensk klass i Piteå kommun och en amerikansk klass i Thousand Oaks, Los Angeles.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger på fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som läser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter på i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar( NPF)? Får de det stöd och den fortbildning från ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som använts är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkät med frågor av olika struktureringsgrad för att få så mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjälp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmän översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsättningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan använda sig av på fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevärd kunskap kring NPF ute på fritidshemmen men det efterfrågas mer utbildning och resurser.