Syftet med studien var att belysa och analysera förekomsten samt betydelsen av ytliga samtal för äldre. Syftet var också att undersöka vilken betydelse ytliga samtal kan ha i äldres vardag och om det kan bidra till att skapa sociala gemenskaper. Utifrån syftet har studien haft följande frågeställningar: Hur kan ytliga samtal beskrivas och vad förmedlas i dessa samtal? Vilken betydelse har platsen för att skapa ytliga samtal? Hur kan ytliga samtal och platsen tillsammans bidra till att skapa sociala gemenskaper för äldre? Studien har en kvalitativ ansats och den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism. Det empiriska material är inhämtat på en kommunalt driven lunchrestaurang.

Bakgrund: En ökad medveten närvaro kring måltiden och ätandet genom mindful eating har i ny forskning visat sig vara en effektiv metod för att minska en rad olika sjukdomar och hälsorelaterade problem samt bidra till gynnsamma hälsoeffekter. Trots detta finns få studier genomförda i en svensk kontext.Syfte: Undersöka och beskriva graden av mindful eating hos en grupp individer på sociala medier i förhållande till Body Mass Index och demografiska variabler.Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Ett tidigare utvecklat instrument, Mindful Eating Questionnaire (MEQ), översattes och distribuerades som en webbaserad enkätundersökning. Respondenterna rekryterades under en veckas tid genom ett snöbollsurval på det sociala nätverket Facebook. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle behärska det svenska språket, vara mellan 20-65 år och användare av Facebook.

De flesta människor tillbringar idag en stor del av sitt liv på arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmål intas på arbetsplatsen är det av stor betydelse för individens hälsa att denna uppfyller önskemål och riktlinjer för en god och hälsosam måltid. Arbetsmåltiden är en möjlig återhämtande paus under arbetet och det är viktigt att den fyller flera viktiga funktioner både sociala och fysiologiska. Arbetsmåltidens kvalitativa helhet är angelägen för både arbetsgivare och individ då den troligtvis påverkar både prestation och arbetshälsa. Genom att prioritera attraktiva och näringsriktiga måltider på arbetet ökar förmodligen tillfredsställelsen hos de anställda.

År 2007 stod klimatförändringar och miljöproblem i fokus i media. Forskare från skilda ämnesområden gick ut med budskapet att vi måste se över våra vanor och konsumtionsmönster. Enligt konsumentverket står produktion och transport av mat för nästan en tredjedel av våra klimatpåverkande utsläpp och en stor del därutav utgörs av våra hemtransporter av maten. För att konsumenter ska kunna välja livsmedel medvetna om hur livsmedlet påverkar klimatet har klimatmärkning börjat utvecklas. Flera länder, t.ex.

Bakgrund Prevalensen hos barn med diabetes typ I och den samtidiga förekomsten av celiaki varierar i studier mellan 2,4-16,4 %. Celiaki och diabetes typ I kräver båda en noggrant kontrollerad kost. Det tycks finnas få studier som undersöker hur kombinationen av de två olika kosterna fungerar i praktiken. Syfte Att utforska hur föräldrar till barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes upplever att kosten fungerar. Metod En kvalitativ metod användes i form av skrivna berättelser, insamlade via ett webbaserat formulär.

Bakgrund: Mat till svaga och sjuka äldre är en viktig del av den medicinska behandlingen. Äldre individer drabbas ofta av viktförlust på grund av ät svårigheter vilket kan leda till undernäring, det främsta nutritionsproblemet i Sverige. Matservicen är en viktig del inom äldreomsorgen. Det kommer nya metoder för att denna service ska kunna producera stora mängder av mat på ett praktiskt sätt, med tanke på ekonomi och resurser. Men även med tanke på matsäkerhet, sensoriskt perspektiv och nutritionsegenskaper.

Syftet med arbetet är att studera UPA (urban and peri-urban agriculture), samt relaterade strategier för en alternativ livsmedelsproduktion. Arbetet strävar efter att samla kunskaper och koppla samman frågor kring dagens livsmedelssystem, hur våra städer är uppbyggda, och den alltjämt högaktuella klimatfrågan. Arbetet omfattar diskussioner kring stadsbyggande, transporter och mobilitet, avfallshantering, och en mer lokaliserad livsmedelsproduktion. Målet är att skapa ett kunskapsunderlag för framtida integrerad stadsplanering och gestaltning. De förslag och lösningar som förs fram är tänkta att passa i en svensk kontext. Planering och stadsbyggnad berörs på många sätt av beroendet av fossil energi.

Frågor och funderingar om hållbar utveckling är idag mer aktuella än någonsin. Den i världen rikaste delen av befolkningen utgörs av endast 14 procent men konsumerar 56 procent av jordens resurser. I Sverige har arbetet med ekologiskt hållbar utveckling resulterat i 16 miljökvalitetsmål. Regeringens övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Maten vi äter bidrar i hög grad till den globala miljöbelastningen.

Bakgrund Prevalensen hos barn med diabetes typ I och den samtidiga förekomsten av celiaki varierar i studier mellan 2,4-16,4 %. Celiaki och diabetes typ I kräver båda en noggrant kontrollerad kost. Det tycks finnas få studier som undersöker hur kombinationen av de två olika kosterna fungerar i praktiken. Syfte Att utforska hur föräldrar till barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes upplever att kosten fungerar. Metod En kvalitativ metod användes i form av skrivna berättelser, insamlade via ett webbaserat formulär.

Bakgrund: Livsmedelsverket har tidigare inte rekommenderat vegankost till barn trots undersökningar som visar att en kost innehållande mycket vegetabilier minskar risken för flera välfärdssjukdomar, och att animaliskt fett ofta är en bidragande orsak till dessa sjukdomar. Med en vegansk kost finns risker för bristfälliga intag av fullvärdigt protein, Vitamin B12, D, kalcium, järn och alfa- linolensyra, men det finns också studier som visar att veganbarn får i sig tillräckligt av alla näringsämnen, samt att de flesta föräldrar är medvetna om att maten bör berikas med speciellt vitamin B12. Syfte: Studiens syfte var att jämföra två veckomatsedlar, en vegansk och en blandkost med avseende på näringsinnehåll, kostnad samt innehåll av frukt och grönsaker. Ett annat syfte var att låta förskolebarn provsmaka veganska mellanmål. Metod: En veckas blandkostmatsedel från en förskola i Umeå närings- och kostnadsberäknades och jämfördes med en komponerad vegansk matsedel och med Nordiska näringsrekommendationer, NNR.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur företrädare för och verksamma i skolor resonerar kring kost och hälsa, till exempel om de känner till Livsmedelsverkets riktlinjer samt om de anser att skolan uppfyller dem. Jag ville också ta reda på hur skolorna bidrar till att förbättra elevernas matvanor, samt hur elevernas matvanor ser ut. Undersökningen genomfördes i form av en enkät på tre olika skolor från olika områden i en sydsvensk stad. På varje skola deltog en rektor, en fritidspedagog och två klasser, en årskurs fem och en årskurs sex. Totalt deltog nio personer ur personalen samt 132 elever i undersökningen. Den teoretiska anknytningen till arbetet handlar om att se hälsan ur ett helhetsperspektiv; fysisk, psykisk och social hälsa.

Bakgrund: Kaffet har sitt ursprung från ca 1500 år tillbaka i Etiopien, där det spreds vidare till Mellanöstern. Under 1600- talet välkomnades kaffet i Europa och de första kaffehusen öppnades i Venedig, London, Paris etc. Tidiga kaffehusen var centrala platser till övre klassens politiska och kulturiska spel. I Sverige inträdde kaffekulturen under 1700- talet, som i likhet med övriga Europa framförde rollen som mötesplatser för konstnärer, författare, etc. Även om antalet kaféer i Sverige har sjunkit mycket mellan 1950- 80- talen är fikandet idag mer populärare än någonsin.

På senare tid har konsumenter visat ett ökat intresse för näringsmässig kvalitet som innehåll av vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen hos frukt och grönsaker. Samtidigt är järnbrist den vanligaste och mest utbredda typen av näringsbrist globalt, även i industrialiserade länder. En allmän uppfattning verkar vara att animaliska produkter som kött och blodmat utgör den enda fullgoda källan till järn. Denna uppsats syftar till att undersöka om den uppfattningen grundar sig på att kött är den mest kända och omtalade järnkällan i västvärlden? Ytterligare frågor som belyses är; vad skiljer järn i växter från animaliskt järn när det gäller koncentration, biotillgänglighet och upptag? Vilka faktorer påverkar koncentrationen samt biotillgängligheten av järn? Hur påverkas dessa faktorer? Vilka exempel på övriga ämnen i växter finns som påverkar halten samt upptaget av järn till människokroppen? Hur kan effektiviteten av växter som järnkälla förbättras? Som metod valdes att göra en litteraturstudie.

Barn skrivs in på sjukhus när deras behandling och omvårdnad inte längre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebär sjukhusvistelse stora förändringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begränsade förmåga till kognitivt tänkande kan göra förändringarna svåra att hantera. När barn har svårt att förstå och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstår lång tid efter upplevelsen. En vårdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.

Gastric Bypass är en kirurgisk viktminskningsmetod som innebär att magsäcken förminskas.Detta sker genom att maten leds förbi större delen av magsäcken och den första delen avtunntarmen. Den Gastric Bypass opererade blir då fortare mätt och kroppens upptag avnäringsämnen och kalorier minskar. Det har gjorts en hel del medicinsk forskning kringGastric Bypass, men inte så mycket kring de opererades egna upplevelser av operationen,samt de pedagogiska aspekter som det innebär att vara tvungen att lära sig leva efter en heltny livsstil. Detta fann vi därför intressant att undersöka närmare i denna kvalitativa studie. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur Gastric Bypass opererade, med bloggen somredskap lär sig leva med den livsstilsförändring som operationen innebär, samt vad som skermed bloggarens sociala identitet under den snabba viktnedgången.