Genom regeringens satsning Matlandet Sverige har Sametinget fått medel för att satsa på den samiska maten. Satsningarna har bidragit till att placera den samiska maten på den svenska matkartan, men en tydlig och gemensamt förankrad framtidsstrategi för den samiska maten har saknats. Denna examensuppsats för Agronomprogrammet med landsbygdsutveckling som inriktning ämnar skapa en bild av vad den samiska maten är för samerna, samt hur samerna i framtiden ska marknadsföra och profilera maten. Samer är Europas enda ursprungsbefolkning och en stor del av deras identitet kretsar kring rennäringen och den traditionella kulturen kring renen. Exploateringar och det instrumentella samhället hotar rennäringen och samernas traditionella leverne. Sápmi är en gastronomisk region med stark terroir i maten, vilket betyder att maten bär på ursprung, historia, platsbundenhet och kultur.

Vi blir allt fler äldre i samhället och studier inom äldreomsorgen har visat att undernäring är vanligt bland de äldre. En faktor som kan motverka undernäring är en förbättrad måltidsmiljö. Vid forskning angående måltidsmiljön har tidigare studier visat att samma maträtt upplevs olika beroende på vilken miljö den förtärs i. Studier har även visat att måltidsmiljön kan påverka energiintaget hos de äldre. Inom viss måltidsforskning (framför allt vid Grythyttans Akademi) bedrivs forskning kring de fem aspekterna.

Bakgrund Mat- och måltidsituationen på äldreboenden är ett område som ofta diskuteras. Det är viktigt att inhämta kunskap om de äldres näringsintag, upplevelse av matsituationen och åsikter om smaken på maten för att bättre kunna möta deras behov och genomföra förbättringar på detta område.Syfte Syftet med studien var att undersöka mat och måltid på äldreboende. Fokus lades på de äldres smakupplevelse, måltidssituation samt näringsintag.Metod Dels en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, dels en kvantitativ studie där den kvantitativa analysen genomfördes med hjälp av Dietist XP samt bilddokumentering.Resultat Den kvalitativa analysen resulterade i två kategorier: uppfattningen om maten och upplevelsen av måltidsmiljön. Nutritionsscreeningen visade att anpassning hade gjorts för dem som hade ätproblem. Näringsintaget visade att de äldre, med vissa undantag, uppnådde det rekommenderade intaget för måltiderna.Slutsats Genom att tänka på hur maten serveras kan aptiten påverkas, vilket i sin tur kan göra att de äldre får ett bra näringsintag.

Sverige är ett land där tillgången av råvaror från det egna landskapet påverkats av de fyra årstiderna. Dagens Sverige har blivit berikat av invandring och det är lätt att tillgå alla möjliga råvaror under hela året. Har dagens svenskar en mattradition tydlig nog att definieras av studenter som temporärt vistas i detta avlånga land?Syftet med följande uppsatsarbete var att undersöka vad utländska studenter som vistats temporärt i Sverige anser och upplever vara svensk smak.För att undersöka syftet valdes intervjuer som metod och då svaren inte kunde mätas blev forskningsmetoden kvalitativ. För att öka trovärdigheten i arbetet gjordes ett urval av de studenter som skulle intervjuas.

Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gällande smaken då. Tänkte på vad jag gör nu och att de geometriska formerna är dagens arkitektur och vår urbana formhistoria. Former som finns i vår stad. Och genom att finnas här har de format och präglat mig på olika sätt. Tänker att allt det geometriska är människans verk, att det organiska är naturen.

Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gällande smaken då. Tänkte på vad jag gör nu och att de geometriska formerna är dagens arkitektur och vår urbana formhistoria. Former som finns i vår stad. Och genom att finnas här har de format och präglat mig på olika sätt. Tänker att allt det geometriska är människans verk, att det organiska är naturen.

Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gällande smaken då. Tänkte på vad jag gör nu och att de geometriska formerna är dagens arkitektur och vår urbana formhistoria. Former som finns i vår stad. Och genom att finnas här har de format och präglat mig på olika sätt. Tänker att allt det geometriska är människans verk, att det organiska är naturen.

Barn har olika uppfattningar och tankar om kroppens inre vilket jag anser är intressant. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad elever i årskurs ett har för uppfattning kring matsmältningsprocessen. Vad som händer med maten och vilka organ i kroppen som bearbetar maten. Jag ville också ta reda på om de hade någon uppfattning om matsmältningsorganens placering och funktion i vår kropp.Elevernas uppfattning varierade då vissa elever hade stora kunskaper om vad som hände med maten medan vissa hade mindre uppfattningar men som utvecklades under intervjun. Alla elever visste att maten hamnade i magsäcken men därefter hade en del av eleverna svårigheter med vad som senare skulle hända med maten mer än att den kommer ut som avföring.Elevernas tidigare erfarenheter om kroppen gjorde att deras uppfattningar om vad som händer med maten i vår kropp varierade. .

Med anledning av att det blir allt vanligare att äta måltider utanför hemmet och att regeringen har en vision om att Sverige ska bli ett internationellt matland där fokus inte ligger på näringsperspektivet väcktes intresset att studera föreställningar om hälsosam mat bland kockelever. Det blev också studiens syfte. Genom att kombinera fokusgrupp och observation vid valet av metod framkom en bred förståelse av fenomenet hälsosam mat i en restaurangkontext genom tre teman: branschens normer, hälsoaspekter och kommande yrkesprofession. Branschens normer visade sig styr elevernas tankar kring övriga teman i stor utsträckning. Resultatet visar även att deltagarna tycker att smaken och presentationen av maten är viktigare än att maten är hälsosam.

Olika undersökningar vittnar om att familjer inte äter tillsammans längre på grund av tidsbrist och olika aktiviteter på fritiden. Vi äter enklare måltider som inte är lagade och vi utför andra aktiviteter medan vi äter. Eller så äter vi snabbmat när vi är ?på språng? på väg till något annat. Dessa förändringar i måltidsstrukturen skulle kunna innebära att den hemlagade maten till viss del har ersatts av snabbmat.

Den arena där socker och sötma förstärs har förändrats i och med att socker har gått från en global handelsvara, endast tillgänglig ett fåtal, till en lokal som når de stora massorna. Detta kanske kan ses som en mindre revolution i mathållningen. Men varför äter människan socker och varför finner hon smaken så åtråvärd?Syftet med studien var att ur ett evolutionärt samt kulturellt perspektiv undersöka varför människan finner den söta smaken åtråvärd.Metoden som har använts i föreliggande studie var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar där artiklar som berör hälsoaspekter som socker och sötma orsakar diskuteras emot bakgrundens evolutionära samt kulturella aspekter.Resultatet visade att människan fann den söta smaken åtråvärd baserat både på medfödda samt kulturellt inlärda preferenser.Av diskussionen framgick att det fanns en medfödd preferens för sötma men att den kulturellt betingade preferensen tog över genom den inlärning hon får från sin första måltid av modersmjölk och framåt. Människan förknippade därför sött med både trygghet, lugn, belöning, tröst men framförallt med mat.

Växtförädlingen av jordgubbar i Sverige började på 1920-talet och då började sorter tas fram som skulle passa till det Svenska klimatet. Det svenska klimatet innebär långa dagar och svala nätter. Detta sägs ge upphov till söta och goda jordgubbar. Det finns dock många egenskaper som påverkar den slutliga smaken på bäret. Smaken av jordgubbe som upplevs vid förtäring av bäret påverkas av många faktorer. Hur bäret kommer smaka grundas redan vid sortvalet innan plantering.

Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilken funktion mat har i romantrilogin Hungerspelen samt vilket budskap som därmed förmedlas genom maten som symbol. Med hjälp av Hans Biedermanns Symbollexikonet tokas de olika råvaror som förekommer i maten i Hungerspelen för att därefter analyseras med hjälp av teorier från Umberto Eco och Roman Jakobson. UNdersökningen viasr att maten används för att symbolisera flera olika relationer eller identiteter, inte sällan med sexuella undertomer. Flera av råvarorna har också metalingvistiska funktioner och kan därmed sägas skapa bilder i bilden. De budskap som förmedlas genom maten är främst ett ifrågasättande av ung kvinnlighet och vad det innebär samt vad en uppdelnig i vi och dem kan leda till..

Idén till denna studie växte fram då fett är ett omdiskuterat ämne och det är intressant att se hur ungdomar ställer sig till fett i kosten.Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers inställning till fett i kosten. Det är även av intresse av att studera elevernas kännedom om fett utifrån de Svenska näringsrekommendationerna (SNR) och om de är medvetna om de sjukdomar som kan vara relaterade till ett för högt fettintag. Studien är kvantitativ och frågeställningarna besvarades med hjälp av en enkätundersökning, vilken genomfördes på två gymnasieskolor i Göteborg där sammanlagt 101 elever deltog.Enkäterna var anonyma och det framgick inte heller någon ålder på de som besvarat dem. Dock fick de fylla i vilket kön de tillhör då intresset var att se om det fanns skillnader mellan könen. Studien visar att det främst är smaken som avgjör elevernas matval.

Livsmedelsindustrin ökar årligen sin omsättning, trenden på mat hos konsumenterna pekar på en ökning av försäljning av prefabricerade livsmedel. Ökningen kan vara en indikation på konsumenters behov, vilket är intressant att koppla ihop restaurangbranschen med livsmedelsindustrin. Livsmedelsindustrin gör undersökningar av vad konsumenterna tycker och tänker, men vi vill se det från vårt perspektiv, vi ger exempel på nya mervärden för industritillverkade livsmedel utifrån kockarnas synpunkt.Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vad kockar i restaurangbranschen tycker om industritillverkade frysta enportionsrätter. Vi undersöker eventuella gemensamma nämnare och bristerna hos den industritillverkade maten.Frågeställning: Vad är bra respektive mindre bra generellt sett ur en kocks perspektiv med avseende på industritillverkade frysta enportionsrätter?Som metod användes halvstrukturerad kvalitativ intervju med nio kockar.