Sökresultat:
5452 Uppsatser om Smćskollärare. smćskola - Sida 46 av 364
Att fÄ vara med. : Hur barns konsumtionsmöjligheter pÄverkar den sociala delaktigheten i skolan.
Studiens syfte var att undersöka om, och i sÄ fall hur, barns konsumtionsmöjligheter pÄverkar den sociala delaktigheten bland barn i förskola/skola/fritids. Vi ville fÄnga skolpersonalens upplevelser av fenomenet för att förstÄ hur detta skulle kunna hanteras. För att svara pÄ syftet har en kvalitativ studie gjorts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom verksamheterna. Resultatet visar att barnens konsumtionsmöjligheter till viss del pÄverkar den sociala delaktigheten. pÄ bÄde gott och ont.
Det mÄngkulturella klassrummet : En kvalitativ studie om fem elevers Äsikter kring firandet av religiösa högtider i klassrummet
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur nÄgra flerkulturella elever, i skolÄr sex, upplever att deras religiösa högtider uppmÀrksammas i sin mÄngkulturella skola. Vi vill Àven undersöka hur viktigt eleverna upplever att det Àr, att deras klasskamrater fÄr lÀra sig om hans/hennes kulturs traditioner och vice versa. VÄra frÄgor Àr följande:? Hur upplever eleverna att deras religiösa högtider uppmÀrksammas i skolan?? Hur viktigt upplever eleverna att deras klasskamrater fÄr lÀra sig om hans/hennes kulturs traditioner och vice versa? Vilka argument anger de?? Finns det nÄgon skillnad mellan katolikernas och muslimernas Äsikter angÄende att lÀra sig om andra elevers religiösa högtider?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi intervjuer med fem elever frÄn en mÄngkulturell skola. Ingen av eleverna har fÄtt berÀtta om hur de firar sina högtider hemma.
TillgÄngen till rÀttsprövning av tillÄtlighetsbeslut : SÀrskilt om hur vÀl det svenska rÀttslÀget överensstÀmmer med à rhuskonventionen
3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.
teknik : i förskolan och grundskolans tidigare Är- finns den?
teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.
Vilka faktorer ökar elevernas intresse för biologi?
Syftet med undersökningen var att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar elever att bli intresserade av biologi. 50 studenter som lÀser biologi- eller molekylÀrbiologiprogrammet deltog i en enkÀtundersökning dÀr de fick svara pÄ öppna sÄvÀl som styrda frÄgor om vilka faktorer, inom och utanför skola, som format deras intresse. FrÄn undersökningen framgick det att studenterna blivit mycket pÄverkade av sin omgivande miljö under uppvÀxten och att lÀraren har en mycket central roll för att skapa positiv attityd för biologi. Resultatet frÄn enkÀtundersökningen visar att de studenter som genomfört fler laborationer och diskuterat mer ocksÄ kÀnner att skolan pÄverkat dem positivt. Studenterna var positiva till att lÀsa mer om aktuella Àmnen..
Datorkommunikation mellan lÀrare och förÀldrar
Datorkommunikation blir en allt vanligare form av kommunikation i dagens samhÀlle. Allt fler organisationer antar denna kommunikationsform som har en mÀngd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt vad lÀrarna i grundskolan har för instÀllning till att anvÀnda datorkommunikation i deras kontakt med förÀldrarna. Vi har dessutom undersökt om denna kommunikationsform skulle pÄverka/pÄverkar stressen i lÀrarnas arbete pÄ ett positivt sÀtt. Resultatet av uppsatsen visar att lÀrarna Àr positiva till att anvÀnda datorkommunikation i kontakten mellan skola och hem.
SprÄksocialisation : En undersökning om socioekonomiska faktorers betydelse för flersprÄkiga elevers sprÄksocialisation.
I vÄr studie kommer vi att jÀmföra och analysera elevers sprÄksocialisation i olika skolor. Undersökningen handlar om hur elever i olika socioekonomiska omrÄden anvÀnder sig av sprÄket i olika situationer samt stödet och uppmuntran de fÄr i sitt första sprÄk. VÄrt syfte Àr att jÀmföra och se om det finns skillnader mellan olika skolor och omrÄden, tanken Àr att se hur deras flersprÄkighet uttrycker sig i klassrummet eller andra situationer nÀr de anvÀnder sig av sprÄket. För att nÄ vÄrt syfte har vi valt att intervjua flersprÄkiga elever pÄ tvÄ olika skolar som ligger i tvÄ olika socioekonomiska omrÄden. Vi har valt att intervjua 10 elever och valt fem elever frÄn vardera skola. Det vi tolkat utifrÄn de resultat vi har fÄtt Àr att det finns vissa skillnader mellan elevernas syn pÄ deras flersprÄkighet i de olika omrÄdena. Skillnaderna Àr att flersprÄkighetens betydelse i omrÄdena Àr olika dÄ de pÄ ena skolan ser att de kan anvÀnda sina kunskaper i mÄnga olika situationer i jÀmförelse med den andra skolan som vi har tolkat anser att deras flersprÄkighet Àr begrÀnsad.
Undervisning i en mÄngkulturell skola En kvalitativ studie om lÀrares förhÄllningssÀtt till flersprÄkiga elever
Abstract
We are two teacher students with an ethnic background and we thought that it could be, exciting to work with subjects, like a multicultural environment in schools and the challenges within this environment for students, but also teachers. In this study, we focus on how the teachers work with bilingual students in a multicultural school. We wanted to get an understanding of the subject and to be able do so, we conducted some qualitative interviews. These interviews went through with teachers currently working at the same public school, teaching in classes from 1-5. Through this qualitative research, we were able to analyse, what the teachers attitude towards multilingualism is and what kind of methods they use organizing their teaching.
Varför bestiga berg?
This essay will focus on the people using and are involved in, and have a large interest in the horror film genre. The purpose of this essay is to find what urge these people to continuously watch horror movies and how they believe to be acknowledge by the society in a modern sense. Our study is mainly based on two separate interviews and therefore, mainly from the users perspective. This essay is also complemented by earlier research on this topic. In context of stigma, violence debate, exclusion we found that the users truly can be found in a rare type of alternative sphere, besides the public sphere.
Pojkars uppfattningar om boklÀsning
Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur pojkar uppfattar sin boklÀsning i skola och pÄ fritiden. Tolv pojkar och en bibliotekarie har blivit intervjuade. Jag har funnit att pojkarnas förÀldrar vÀrderar lÀsningen högt och att de har fÄtt den första pÄverkan av lÀsning genom att deras förÀldrar lÀste sagor för dem nÀr de var smÄ. Pojkarna fÄr lÀsa böcker sjÀlva i skolan minst en gÄng i veckan och nÀstan alla lÀser sjÀlva böcker pÄ sin fritid. Pojkarnas uppfattningar angÄende vad som behövs för att lÀsa böcker skiljer sig en del, men att det ska vara roligt har flera av pojkarna uttalat sig om.
LÀrande i idrott och hÀlsa
Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa arbetar för ett livslÄngt lÀrande med hjÀlp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, dÀr tre intervjupersoner jobbade pÄ en praktisk/estetisk skola och fyra pÄ en idrottsinriktad/teoretisk skola. LÀrarna i Idrott och hÀlsa försöker fÄ alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha mÄnga olika aktiviteter.
Hinder och möjligheter : En jÀmförande studie kring lÀrares och förskollÀrares tankar av vad som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete i arbetslag
LÀrare i dagens skola förvÀntas att vilja arbeta tillsammans med andra lÀrare i arbetslag, men har dock en lÄng tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. FörskollÀrare Ä sin sida har en lÀngre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad Àr viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien Àr att bidra till kunskap om variationer i förskollÀrares och lÀrares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus pÄ det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jÀmföra dessa bÄda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjÀlp av en kvalitativ metod har tre lÀrare samt tre förskollÀrare intervjuats för att hitta olika sÀtt att förstÄ vad som Àr betydelsefullt för samarbete i arbetslag.
En skola i kris
FrÄn massmedia presenteras skoldebatten och som blivande lÀrare Àr vi nÄgra av de i samhÀllet som i framtiden kommer beröras av den. Det Àr dÀrför aktuellt att titta pÄ hur den ser ut. Vilka aktörer Àr det som pratar om skolans kvalitet och lÀrarnas kompetens, och hur argumenterar de för att förbÀttra Sveriges skolresultat. Medias roll Àr av betydelse eftersom vi grundar en uppfattning om skolan utifrÄn media. Viktigt för vÄr undersökning har varit hur sprÄket ger betydelse och konstruerar gemensamma förestÀllningar om skolan.
PrÀstgÄrdstrÀdgÄrdar : barndomsskildringar frÄn 14 prÀstgÄrdstrÀdgÄrdar i VÀxjö stift
Few rectory gardens are today remaining in their former design and the cultural heritage
that they represent are disappearing. Since 1987-88 the parishes are no longer bound
to keep housing for their priests, which means that they, for economical reasons, are
starting to sell their rectories. With this in mind, a group of people, growing up in
rectories in SmĂ„land and Ăland between the 1930th and 1950th, formed an interest
group to save the memory of their rectory gardens. On the basis of their memories,
they have written a couple of descriptions of the rectories, which describe the gardens
content, design and the life they once lived there. With this compilation of the 14 rectory gardens I want to keep the memory of them and create a ground for future work in this field.
Historically the rectory gardens played an important roll as patterns and examples in the
countryside.
Totalintegrering av förskoleklass, skola och fritidshem: ett integreringarbete som omfattar sÄvÀl de olika professionerna som barn i olika Äldrar och de olika verksamheternas specifika pedagogik
Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gÀller barnens lÀrandemiljö, i termer av: * Lust att lÀra * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lÀrandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika Äldrar (6-12 Är) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förÀndringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvÀrdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt förÀldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade pÄ att totalintegreringen givit positiva effekter pÄ barnens lÀrandemiljö vad avser lust att lÀra, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.