Sök:

Sökresultat:

5452 Uppsatser om Smćskollärare. smćskola - Sida 44 av 364

Byggrummet och DockvrÄn : en studie ur ett genusperspektiv av barns lek pÄ förskola och i förskoleklass

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

Att synliggöra matematiken

Den hÀr uppsatsen behandlar hur en lokal skola arbetar med en matematiksatsning i ett mÄngkulturellt skolsamhÀlle..

Samverkan mellan hem och skola - förÀldrars Äsikter och önskemÄl kring samverkan och kommunikationsformer

Examensarbetet behandlar samverkan mellan hem och skola och de olika kommunikationsformer som anvÀnds.Syftet med arbetet Àr att undersöka detta Àmne utifrÄn förÀldrarnas perspektiv för att belysa Àmnet frÄn en annorlunda synvinkel. Meningen med detta Àr att pedagoger ska kunna utnyttja kunskapen om förÀldrarnas Äsikter för att effektivisera och öka kvaliteten pÄ sitt arbete med samverkan.I arbetet behandlas litteratur som berör Àmnet och förklarar innebörden för undersökningen. Litteraturen utgör sedan grunden för en undersökning som innehÄller intervjuer med förÀldrar. Detta leder fram till de resultat som krÀvs för att uppfylla syftet. Resultaten visar pÄ förÀldrarnas Äsikter kring samverkan och kommunikationsformer samt tar upp de önskemÄl som förÀldrarna presenterar..

Åldersintegrering - pĂ„ gott eller ont?

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Rumslig fördelning av grov gammal tall i Uppsala stad med tallticka som indikator pÄ höga naturvÀrden :

Fragmentation and reduction of forest area is a threat for many forest species and their habitat. Deficiencies in forest quality, such as lack of dead wood and old trees, are one explanation of the threat. The most important action to prevent the continued loss of forest types is to protect forest, but also to restore and to create areas that not previously had high nature values. Hence one of the key strategic roles for Fritid- och Naturkontoret, Uppsala municipality, is to monitor biodiversity in the context of urban planning. The majority of the Uppsala municipality residents live in urban areas and most of them spend some of their spare time in natural areas in cities and their immediate surroundings. Exploitation in and around Uppsala is high, but it is important that there is enough nature close to houses to meet the residents? needs of recreation.

Vatten som sÀkerhetsfrÄga : Med FN:s konstruktion av vattenfrÄgan som utgÄngspunkt

ABSTRACTThe aim of this study is to analyse if the UN today constructs the water issue as a security issue and to argue about in which way the organization in that case does so alternatively why it can be said that the UN doesn?t construct the water issue as a security issue.In order to reach this purpose the following questions will be answered:?Does the UN construct the water issue as a security issue today?-If yes, in which way?-If no, why can it be said that the organisation doesn?t?The methods used are qualitative literature studies of policy documents on water from the UN. The focus is to analyze the ideas about water and to apply my theory on the concept of security, which is Barry Buzan?s framework on security, to these ideas.The main results showed that the UN strongly constructs the water issue as an environmental security issue for environments and species and in relatively strong terms also constructs it as an environmental security issue for civilisations. In rare cases the organisation constructs it as a societal security issue, but the UN doesn?t construct the water issue as a military, political or economic security issue..

En skola för alla, ett organisatoriskt dilemma?

Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i de tankegÄngar som ligger bakom tre rektorsomrÄdens val av stöd till elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstÄ genom att fÄ en inblick i skolors organisering gÀllande ?att stödja elever i behov av sÀrskilt stöd? med hjÀlp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktÀr. Detta genom intervju pÄ tre rektorsomrÄden i en kommun, dÀr rektorn till gÀllande rektorsomrÄde valt ut respondenten. Slutsats: UtifrÄn min undersökning kan jag utlÀsa att de undersökta rektorsomrÄden har ett tillvÀgagÄngssÀtt som innebÀr att rektorsomrÄdena ofta skiljer elever i behov av sÀrskilt stöd frÄn sina klasser, för att ge dessa den hjÀlp som rektorsomrÄdena anser att eleverna behöver.

FörÀldrasamverkan En jÀmförelse mellan högstadiet och de lÀgre stadierna

Detta examensarbete beskriver förÀldrasamverkan i olika aspekter och skrevs med anledning av att jag inte anser att jag har fÄtt sÄ mycket kunskap om detta Àmne under min lÀrarutbildning. Dess syfte Àr att undersöka hur kontakten ser ut mellan hem och skola, vilka samverkansformer som förekommer pÄ högstadiet och de lÀgre stadierna och om förÀldrakontakten skiljer sig mellan dessa stadier. Ytterligare syften har varit att utröna om samverkan med förÀldrar och förÀldrars engagemang pÄverkar skolverksamheten och förbereda mig som blivande lÀrare inför framtida förÀldrakontakt genom att fÄ inblick i olika samverkansformer. Studiens resultat visar att de förÀldrasamverkansformer som Àr vanligast förekommande pÄ bÄde högstadiet och de lÀgre stadierna Àr förÀldramöte, utvecklingssamtal, skriftliga kontakter och telefonkontakt. FörÀldrasamverkan och förÀldrars engagemang pÄverkar tveklöst skolverksamheten och kontakten mellan hem och skola skiljer sig mellan högstadiet och de lÀgre stadierna genom att den pÄ högstadiet Àr mindre och mer formell.

Äta för att lĂ€ra? : - pedagogers uppfattning om sambandet mellan mat och koncentration i förskola och skola.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger i förskola och skola har om sambandet mellan mat och koncentration. Anser de att mat har en betydelse för barns förmÄga att delta i de verksamheter de befinner sig i? För att barn och vuxna skall orka vara delaktiga i sociala sammanhang och kunna vara koncentrerade krÀvs en nÀringsriktig kost. Vi har dÀrför sökt att fÄ fram vad som betraktas vara en nÀringsriktig mÄltid för barn. Genom enkÀtundersökning, intervju, observation samt litteraturstudier har vi försökt att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor.

LÀskommitteer : Möte mellan teater och skola - en studie av Riksteaterns projekt

Denna uppsats handlar om LÀskommittéer som Àr ett initiativ vars syfte Àr att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och lÀnsteatrar arrangerar i Sverige. I förlÀngningen syftar det till att utveckla en lÄngsiktig, hÄllbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med sÄvÀl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. UtgÄngspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 dÀr barnets rÀtt till kultur formuleras. En ram för undersökningen Àr Roger Harts syn pÄ barns delaktighet under demokratiska former.

Serviceerbjudande : En jÀmförelse av skola och omsorg mellan Sverige och Virginia (USA).

Syfte: Mitt val av Ă€mne hĂ€rstammar frĂ„n egna reflektioner och erfarenheter av att bo och leva i USA ett antal Ă„r. Jag har successivt insett att det Ă€r större skillnad mellan vĂ„ra kulturer Ă€n vad jag hade förvĂ€ntat mig. Med tre barn i skolan Ă€r kontaktytan mot utbildning stor och det gĂ„r inte att undvika att göra jĂ€mförelser. Ämnet för uppsatsen landade i en jĂ€mförelse av serviceerbjudanden med skola och omsorg som tillĂ€mpningsomrĂ„de. Syftet med uppsatsen Ă€r att med marknadsföring och service management som teoretisk bas beskriva och analysera serviceerbjudandet gentemot barnfamiljer i Virginia och Sverige.

Vem Àr gud över skolan? : En studie av Plymouthbrödernas lÀra och dess yttringar i Laboraskolan

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan sÄ har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan Àr en grund- och gymnasieskola belÀgen i Hylte kommun, det som gör den speciell Àr att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna Àr ett litet samfund som kallats för bland annat ?sekternas sekt? och som hÄller sig frÄnvÀnda frÄn det omgivande samhÀllet. Trots detta fick skolan Är 2007 efter flera tvister och vad som kallats en ?administrativ cirkus? tillÄtelse att starta sin skola.

Ett arbete om hur pedagoger upplever fysiskt vÄld i skolan

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en uppfattning om hur pedagoger upplever fysiskt vÄld i skolan. Arbetet undersöker Àven hur tidningsrubriker av vÄld i skolan har sett ut under de senaste fem Ären, och hur pedagogerna ser pÄ tidningars framstÀllning. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med en lÀrare och en fritidspedagog pÄ respektive skola, vilket innebar sammanlagt fyra intervjuer. Vi sökte tidningsrubriker frÀmst genom tidningsarkiv pÄ Internet, men Àven genom olika dagstidningars nÀtupplagor. VÄra teoretiska utgÄngspunkter utgÄr frÄn tidigare rapporter och undersökningar genomförda angÄende vÄld i skolan, samt tidigare forskning angÄende tidningars framstÀllning av samma Àmne.

FrÄn idrott till Life Orientation : - en kvalitativ studie om idrottsÀmnets stÀllning pÄ en skola i Sydafrika

NÀr Sydafrika blev en demokrati 1994 gjordes utbildningssystemet om. En del i de storaförÀndringarna var att introducera Life Orientation, ett nytt Àmne frÄn och med 1998.Forskning har visat att införandet av Àmnet inte varit friktionsfritt, vilket bland annat berott pÄatt Àmnet varit nytt och det varit brist pÄ lÀrare med relevant utbildning för att undervisa i LifeOrientation.Syftet med den studie som gjorts var att ta reda pÄ hur lÀrare pÄ en High School (Ärskurs 8-12)upplever idrottsÀmnets stÀllning Àr pÄ deras skola, mot bakgrunden att Àmnet integrerats i LifeOrientation som ett av sex delomrÄden. En kvalitativ forskning har genomförts medsemistrukturerade interjuver som metod. Resultatet i undersökningen visade utifrÄn de trefrÄgestÀllningsparametrarna; uppfattningar om Àmnet, upplevelser av Àmnet och Äsikter om demateriella förutsÀttningarna, att lÀrarna upplevde att Àmnets stÀllning var lÄg pÄ deras skola.Nyckelord: Sydafrika, utbildning, Life Orientation, idrott och hÀlsa, stÀllning, status,upplevelser, materiella förutsÀttningar.

Samarbete mellan hem och skola : betydelsefullt för barns utveckling

Genom en jÀmförelse mellan en enkÀtundersökning gjord bland förÀldrar till elever i Är 5 och resultatet av intervjuer med barnens klasslÀrare har jag försökt belysa förÀldrars syn pÄ samarbete med skolan. Jag har Àven anvÀnt mig av litteratur inom omrÄdet för att fÄ en sÄ klar bild som möjligt. Vad som framkommer tydligt Àr att förÀldrar tycker det Àr viktigt med samarbete. Men de behöver bredare och mer omfattande information frÄn skolan för att kontakten mel-lan hem och skola ska kunna fördjupas. Idag Àr det vanligt att samarbetet begrÀnsar sig till utvecklingssamtalet.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->