Syftet med detta arbete är att analysera hur Ringhals reaktor II kan ersättas med hållbar energiproduktion. Detta görs genom att analysera vilka produktionstekniker som är kommersiellt gångbara i Sverige. Sedan analyseras dessa utifrån dess geografiska och tekniska begränsningar i regionen Västra Götaland och Halland för att bestämma hur den nya energimixen kan utformas. Utifrån energimixen simuleras sedan energiproduktionen i elzon 3, SE3, under varje timme över ett år för att undersöka om den nya produktionen kan möta efterfrågan och huruvida elnätet kommer att belastas hårdare på grund av eventuell ökad transmission till/från andra delar av landet. Från energimixen beräknas även vad produktionskostnaden för elektriciteten blir för den alternativa produktionen. Resultatet visar att den föreslagna energimixen klarar av att ersätta energiproduktionen från Ringhals reaktor II med endast en marginell ökning i transmission till/från regionen.

Skellefteå Kraft AB har i dagsläget problem med det centrala fjärrvärmenätet i Skellefteå, då det vid vissa driftfall uppstår alltför låg tryckskillnad mellan fram- och returledningen i delar av nätet. På grund av detta låga så kallade differenstryck, kan kundernas värmebehov i dessa områden inte kan tillgodoses på ett tillfredställande sätt. Syftet med detta arbete har därför varit att med simuleringar undersöka möjligheten att lösa detta problem genom att ansluta en tryckhöjningsstation till fjärrvärmenätet. Tryckhöjningsstationen ska placeras så att den utöver att underlätta tryckhållningen av nuvarande fjärrvärmenätet även möjliggör en ökad framtida värmedistribution från Hedensbyn, där huvudproduktionen av fjärrvärmen i Skellefteå äger rum. Vidare ska även potentialen till en ökad elproduktion genom en sänkt framledningstemperatur värderas.Det genomförda arbetet visar att den mest optimala placeringen av en tryckhöjningsstation är vid Moröskolan i Skellefteå.

I svalhallen vid SSAB i Luleå sker det en omfattande energiförlust till omgivningen då stora mängder nyproducerat stål svalnar. I detta examensarbete studeras möjligheten att ta till vara den energin för att producera el med hjälp av Organisk Rankine Cykel (ORC) teknik. En viktig förbehållning är att inte nuvarande stålproduktion på något sätt får hindras. I arbetet undersöktes svalhallens förutsättningar och möjliga hinder för installation av en ORC. Det gjordes även en litteraturstudie över olika värmeväxlingssätt som kan appliceras på svalnande stålämnen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur Vattenfall, E.ON och Fortum utformat sina incitamentsprogram, skillnaderna mellan dessa samt att utvärdera användbarheten och funktionen av sådana system. För insamling av information inom problemområdet har teorier hämtats från litteraturen samt empiriskt material från företagsinterna dokument och de intervjuer som gjorts. Denna information vävs senare samman för att analyseras i uppsatsens slutsats.Vi har valt att fokusera på de tre största aktörerna på den svenska elmarknaden med anledning av att dessa tre anses mest jämförbara i storlek och tillsammans står för majoriteten av Sveriges elproduktion. De teorier som vi lagt mest tyngd kring inom detta område är management litteratur. Denna har i sin tur emellanåt blandats med organisationsteorier och litteratur som enbart fokuserar på belöningar och incitamentsprogram.

Studiens problemformulering är: Hur uppfattas Vattenfalls hållbarhetsredovisning av deras svenska affärs- och industrikunder?Syftet med studien var att bidra till en ökad förståelse för vad Vattenfalls affärs- och industrikunder använder hållbarhetsredovisningen till, vad de tycker om den och vilken information de önskar inför framtiden.För att besvara studiens problemformulering användes en kvalitativ ansats som utgångspunkt. Valet att enbart fokusera på ett företags hållbarhetsredovisning och undersöka hur denna uppfattas av deras affärs- och industrikunder resulterade i att studien genomfördes som en fallstudie. Det empiriska materialet samlades in genom telefonintervjuer med respondenter från några av Vattenfalls företagskunder. Empirin består även av kommentarer från potentiella respondenter som inte har haft något intresse av att läsa hållbarhetsredovisningen.En slutsats som kan dras kring användningen av Vattenfalls hållbarhetsredovisning är att den är kopplad till miljörelaterade aspekter och till bolagets elproduktion.

Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Producenter av förnybar el tilldelas ett elcertifikat för varje producerad MWh och elleverantörer måste köpa in elcertifikat motsvarande en viss kvot av deras elförsäljning, vilket skapar en marknad för elcertifikat. Systemet har lett till att den förnybara elproduktionen från kraftvärme ökat, dels genom förändrad drift samt ökad andel förnybara bränslen i befintliga anläggningar och dels genom investeringar i nya anläggningar.2007 infördes en lagändring som tidsbegränsar tilldelningen av elcertifikat till en anläggning till maximalt 15 år. De kraftvärmeanläggningar som erhållit stöd sedan systemets införande kommer inte längre tilldelas elcertifikat efter 2012 eller 2014. Detta har lett till att flera kraftvärmeproducenter hävdar att de kommer att investera i nya anläggningar med huvudsaklig motivering att erhålla nya elcertifikat, snarare än att förbättra prestanda.

Studiens problemformulering är: Hur uppfattas Vattenfalls hållbarhetsredovisning av deras svenska affärs- och industrikunder?Syftet med studien var att bidra till en ökad förståelse för vad Vattenfalls affärs- och industrikunder använder hållbarhetsredovisningen till, vad de tycker om den och vilken information de önskar inför framtiden.För att besvara studiens problemformulering användes en kvalitativ ansats som utgångspunkt. Valet att enbart fokusera på ett företags hållbarhetsredovisning och undersöka hur denna uppfattas av deras affärs- och industrikunder resulterade i att studien genomfördes som en fallstudie. Det empiriska materialet samlades in genom telefonintervjuer med respondenter från några av Vattenfalls företagskunder. Empirin består även av kommentarer från potentiella respondenter som inte har haft något intresse av att läsa hållbarhetsredovisningen.En slutsats som kan dras kring användningen av Vattenfalls hållbarhetsredovisning är att den är kopplad till miljörelaterade aspekter och till bolagets elproduktion.

The Swedish potential of electricity production from roof mounted solar panels has been determined in three steps: accessing the existing roof top areas, simulating the amount of electricity solar panels can produce on these areas and finally analyzing how large the necessary economical change is to make the solar cells profitable.The total existing amount of roof top areas are 319 square kilometers and the area distribution follows the distribution of people. This leads to an installed power of 47,9 GW which are expected to produce 49,0 TWh electricity per year. If the quality of the electricity is prioritized the highest the power is reduced to 3,7 GW, generating 3,8 TWh yearly, but if the hosting capacity is calculated from Sweden?s total electricity need, the capacity is 42 TWh per year.Today, solar panels are not profitable in Sweden for houses, even though there is a subsidy of 35 % of the investment costs, discounted in 25 years. The profitability is calculated with a cost of capital of 5 %, a price on electricity of 1 SEK/kWh and an investment cost of 20 SEK/Wp.

Runt om i världen ökar produktionen av elektricitet från solenergi och Sverige är inget undantag. Här uppnår däremot solelens andel av totala elproduktionen mindre änen promille. I denna rapport har vi därför utvärderathur mycket potentiell takyta som finns att tillgå i Tranemo kommun. För att evaluera detta har det gjorts en fältstudie tillsammans med samarbetspartnern Tranemo kommun där företag och kommunala byggnader undersökts. Därifrån har takytors area, lutning och väderstreckdokumenterats för att med vår egenkonstruerade beräkningsmodell uträknalämpligheten för platsen.

Dammar är en viktig konstruktion i Sverige och i världen bland annat för vattenförsörjning, reglering av flöden och elproduktion. En expansion på grund av en alkalisilikareaktion (ASR) i en betongdamm kan leda till många problem. Bland annat kan det uppstå läckage av vatten och problem med öppning och stängning av luckor.Mycket forskning har lagts ner på att ta reda på hur ASR påverkar hållfastheten och bärförmågan hos betong. Detta examensarbete syftar till att genom en litteraturstudie visa hur bärförmågan hos en lamell­damm påverkas av en alkalisilikareaktion. I den första delen beskrivs vad en lamelldamm är och principer för dimensioneringen av en monolit.

Rapporten betraktar energisystemen vid Göteborg Energi (GE) och Volvo Cars, Torslanda. De två systemen integreras som ett system och inverkan av olika åtgärder betraktas. Huvudsyftet är att minska systemkostnaden för det totala systemet.Arbetet är genomfört med kraftbonusmetoden, en marginalsyn på el där all ny elproduktion beräknas ersätta kolkondensproducerad el. Allokeringen för utsläpp vid kraftvärmeproduktion är också beräknad med kraftbonusmetoden.För simulering har optimeringsprogrammet Modest använts. En konstruktion av datormodeller av energisystemen vid Göteborg Energi och Volvo Cars har gjorts.

Examensarbetet behandlar en modellering av hyttgasnätet vid SSAB Oxelösund AB. Det objektorienterade modelleringsspråket Modelica används. Modellen valideras statiskt och dynamiskt för olika driftsfall med gott resultat. Hyttgasen används delvis för generering av elektricitet i kraftverket. Simuleringar av modellen visar att hyttgasnätets konstruktion begränsar inflödet av hyttgas till kraftverket.

The demand for district heating is expected to decrease in the future, due to competition from heat pumps and energy efficiency measures in buildings. Development of existing district heating systems is therefore necessary for district heating companies to maintain market shares. This Master?s thesis describes and investigates the heat and electricity production and profitability of a combined Organic Rankine Cycle (ORC) and heat pump that is integrated with an existing district heating system. The studied district heating system is utilizing heat from waste incineration. In Sweden waste constitute 20 % of the fuel mix used in district heating systems, and this share is expected to increase in the future.

This thesis aims to examine the viability of various techniques for increased electricity generation in CHP plants and the effect of electricity price fluctuations on the profitability.The techniques examined are fuel dryer, pellet production, methane production, combined methane- and pellet production, seasonal heating storages in caverns and pit heat storages and condensing tail. Using Excel and Matlab, the prerequisites for investment costs, revenues and expenses were calculated.What affects the price of electricity is a combination of economic and technological development, energy prices, economic structure, population changes and weather. Different scenarios for the electricity price were therefore examined. In the base case, the electricity price was given by the Nord Pool electricity price statistics of area three in 2011. Thereafter, WiMo was used to design the electricity scenarios for 2030, which was then applied to the data to obtain the viability of various scenarios. The techniques examined were found to give greater profits to the CHP plant by increasing and optimizing the production of electricity.

Rapporten är en utvärdering av möjligheten att generera elektrisk energi från fjärrvärme med Seebeck-effekten och görs på uppdrag av Skellefteå Kraft. Kursen är examensarbete för högskoleingenjörsexamen i Elkraftteknik, 5EL210 vid institutionen tillämpad fysik och elektronik på Umeå Universitet under vårterminen 2014.En termoelektrisk generator fungerar enligt Seebeck-effekten och genererar en elektrisk spänning som är linjär mot temperaturskillnaden mellan sina två metallytor. För att få en temperaturskillnad så krävs ett kylmedium vilket skapar ett värmeflöde från den varma energikällan till kylmediumet. Utan kylmediumet så kommer temperaturerna gå mot samma värde. Ett kylmedium kan till exempel vara snö, markgrunden eller vattenradiatorer.