Sökresultat:
110 Uppsatser om Smćgris - Sida 8 av 8
Ligghall för utegÄngsdjur ? en sammanstÀllning och analys av domar i djurskyddsÀrenden som handlar om ligghall till utegÄngsdjur Ären 2007-2013
There is currently an ongoing discussion in Sweden about the need for weather shelter for farm animals being kept outdoors during the winter season. Currently, the national animal welfare legislation requires weather shelter providing the animals? with access to a dry and clean place to rest, but under certain conditions exemptions can be granted. The Swedish Board of Agriculture has put forward a hypothesis that there is a difference between judicial decisions in animal welfare cases dealing with weather shelters, as to whether the animal has shown to be suffering or not. The aim of the study was to highlight any weaknesses or difficulties when assessing animal welfare issues associated to the absence of or design of weather shelters.
Ger drank i slaktgrisproduktion positiva effekter pÄ produktionsegenskaper och hÀlsa?
Drank frÄn sprittillverkningen för humankonsumtion har sedan en lÀngre tid anvÀnts som foder till grisar men fÄ studier har gjorts inom omrÄdet. Med hÄrdare krav pÄ
djuromsorg och djurhÀlsa, bÄde frÄn staten och för ekonomin i lantbrukarens egen produktion, Àr det intressant att se drankens effekt pÄ produktionsegenskaper och hÀlsa.
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att utvÀrdera hur drank fungerar i slaktgrisproduktion med hÀnsyn till produktionsegenskaper och hÀlsa. Studien har genomförts som ett fÀltförsök pÄ gÄrden Björkhem utanför Kristianstad.
Tre omgÄngar grisar med 783 djur i varje omgÄng (totalt 2349 grisar) har ingÄtt i försöket, som löpt frÄn mars 2012 till januari 2013. I varje omgÄng fanns en kontrollgrupp samt tvÄ försöksled, alla i separata avdelningar.
Kontrollgruppen har fÄtt fÀrdigfoder blandat med vatten. I försöksleden har drank ingÄtt i blandningen och övriga komponenter korrigerats för att ge ett likvÀrdigt
nÀringsinnehÄll i alla foder.
Social redovisning i kooperativa företag : JÀmförelse mellan COOP och HSB
Syfte: kooperativa företag arbetar för en hÄllbar utveckling av sina lokalsamhÀllen. Samtidigt Àr social ekonomi bÀst pÄ socialt ansvar med en hög tillvÀxt inom Europa. HÄllbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. DÀrför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien Àr alltsÄ att undersöka och jÀmföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mÄtt för att mÀta de sociala mÄlen anvÀnds och vilka fördelar och nackdelar har dessa.Metod: Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt (och en induktiv ansats) har anvÀnts för att utföra studien.
DjurvÀlfÀrdsaspekter i ekologisk och konventionell slaktgrisproduktion
För att möta efterfrÄgan och konkurrensen mÄste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen pÄ hur man kan effektivisera för att gÄ med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta Àr att djuren drabbas dÄ deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begrÀnsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden.
Svenska grisar har det i mÄnga avseenden bÀttre Àn andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgÄng till
strömaterial och dÀrmed ocksÄ större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden.
Men innebÀr ?bÀttre? att det Àr ?bra nog? eller finns det mer vi kan göra för att öka vÀlfÀrden och Àven vÀlmÄendet för vÄra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsÀttningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade
beteenden.
Klimat i djurtransportbil med slaktgrisar sommartid : jÀmförelse mellan naturlig och mekanisk ventilation
SAMMANFATTNING
Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje Är, varav ca 3,5
miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet frÄn förflyttningen frÄn box i
stallet till bedövningen i slakteriet, att utsÀttas för stressande moment. Orsakerna Àr
bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under
sommaren, vÀrmestress.
Temperaturen i djurtransportbilen Àr en nyckelfaktor som dessutom kan förstÀrka
effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för vÀrmestress.
VĂ€rmestress innebĂ€r att djuren fĂ„r allt svĂ„rare att avge sin vĂ€rme. Ăven den relativa
luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C.
Det Àr ventilationen i transportbilen som ska transportera bort vÀrme och fukt frÄn
bilen.