Sök:

Sökresultat:

462 Uppsatser om Smćfolk - Sida 29 av 31

PR-konsulter om journalister i ett förÀndrat medielandskap : En kvalitativ studie om PR-konsulters syn pÄ medierelationen

Titel: ?Jag sa nej. Hur sÀger man ett nej sÄ att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna WestergÄrd Kurs, termin och Är: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de vÄldtÀkter som kvÀllstidningarna bevakade 2013 var en gruppvÄldtÀkt pÄ en 15-Ärig flicka i Tensta. Den fick stor uppmÀrksamhet i kvÀllspressen efter att de misstÀnkta, sex jÀmnÄriga pojkarna, friades i hovrÀtten.

"Jag sa nej. Hur sÀger man ett nej sÄ att det blir mer nej?" : En kvalitativ studie om hur Aftonbladet och Expressen skildrade gruppvÄldtÀkten i Tensta.

Titel: ?Jag sa nej. Hur sÀger man ett nej sÄ att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna WestergÄrd Kurs, termin och Är: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de vÄldtÀkter som kvÀllstidningarna bevakade 2013 var en gruppvÄldtÀkt pÄ en 15-Ärig flicka i Tensta. Den fick stor uppmÀrksamhet i kvÀllspressen efter att de misstÀnkta, sex jÀmnÄriga pojkarna, friades i hovrÀtten.

PÄ vÀg mot en hÄllbar framtid?

Detta examensarbete behandlar dagens trafikproblem och den planering som vi tror krÀvs för att nÄ en hÄllbar utveckling. Med hÄllbar utveckling menar vi bl.a. ett hÄllbart resande ? ett resande som inte begrÀnsar mobiliteten men som ökar möjligheterna att förflytta sig mer miljövÀnligt. Mer konkret vill vi att folk ska kunna lÀmna barnen pÄ dagis pÄ vÀg till pendelparkeringen, ta tÄget/ spÄrvagnen/bussen till jobbet och sedan efter jobbet kunna utrÀtta sina Àrenden, i samband med att barnen hÀmtas pÄ vÀgen hem.

LÀngs en och samma grusvÀg. En studie om författarna till nÄgra handskrivna sÄngböcker frÄn sekelskiftet 1900.

Title: Along one and the same road - a study of the people behind some hand written song books from around the turn of the 19th century. It is based on some hand written songbooks found in homes along the small byroad in Kruse, Alva, Gotland. My own connection to the place is that I was born in one of these houses. During the summer of 2008 interviews were made with four people who live or have lived along this road themselves. Some of them have even lived in the same houses as the owners of the books.

Är svensktalande ett bĂ€ttre folk? Om finsktalande utrikeskorrespondenters syn pĂ„ mötet med det svenska samhĂ€llet

Abstrakt: Det Àr i mötet mellan utrikeskorrespondenter och frÀmmande samhÀllen som utrikesnyheter uppstÄr. Dessa nyheter har ett stort inflytande pÄ hur vi ser pÄ vÀrlden. Somingredienser i dessa möten kan det sÀtt pÄ vilket utrikeskorrespondenter bemöts pÄverka den bild de förmedlar till sina respektive hemlÀnder.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur finsktalandeutrikeskorrespondenter upplever mötet med det svenska samhÀllet. Ett annat syfte Àr ocksÄ att undersöka om de stereotypa förestÀllningar, som svenskar och finlÀndare har om varandra, samt om övriga förutsÀttningar i deras vardag i Sverige, pÄverkar deras arbete och den bild som de sedan förmedlar till Finland.Totalundersökningen omfattar en kvalitativ intervjuundersökning avseende alla de sexfinsktalande utrikeskorrespondenter som för nÀrvarande Àr verksamma i Sverige varvat medstudier av litteratur, uppsatser samt tidningsartiklar och elektroniska kÀllor. Den teoretiska referensramen omfattar bl.

"HÀr pÄ landet sÄ Àr det som sÄ att folk tycker att man ska va glaŽoch dum, helt enkelt!" : en filmstudie om bilden av landsbygden

Varje gÄng som man tittar pÄ en film pÄverkas man av olika intryck. Dessa intryck pÄverkar sedan vÄra uppfattningar och kÀnslor rörande olika situationer och begrepp. Framförallt kan man sÀga att film gör vÀrderingar synliga genom de grundlÀggande bilder de presenterar av olika fenomen. Med utgÄngspunkt i detta har denna uppsats som sitt syfte att undersöka följande: ?Vilken bild förmedlar film av nutida svensk landsbygd??.

NÀckrosen : ett projekt om temporÀr landskapsarkitektur

TemporÀr landskapsarkitektur Àr projekt som har en tydlig start- och slutpunkt dÀr tidsaspekten verkar som en designfaktor. De kan vara frÄn timmar till Är och fyller ett specifikt syfte under en begrÀnsad tid. Denna typ av arkitektur kan medföra mÄnga fördelar som den permanenta arkitekturen har svÄrt med. Den kan bland annat skapa utrymme för att testa lösningar i full skala eller inspirera bestÄende projekt. Den kan erbjuda en kreativ miljö med mötesplatser för befolkningen eller fylla ett rÄdande behov under en krissituation.

Övervakningskamera som situationell brottsprevention : en symbolisk interaktionistisk studie

Kameraövervakning fÄr allt större betydelse för kampen mot brottslighet. En anledning till ökat anvÀndande av kameran Àr liberaliseringen av tillstÄndsgivandet att inneha en övervakningskamera. En ny lag trÀdde i kraft 1998 vilken innebar att det har blivit lÀttare att fÄ kameratillstÄnd, och t.ex. banker och butiker behöver numera inte söka tillstÄnd, utan det Àr tillrÀckligt att bara anmÀla ett innehav av kamera. Resultatet av den nya lagen Àr bl.a.

Social konsumtion : Interaktion mellan konsumenter i butiksmiljöer

Hur vi upplever ett besök i en butik pÄverkas av en mÀngd olika faktorer. En av faktorerna Àr andra konsumenter som finns runt omkring oss i butiksmiljön. Att shoppa innebÀr inte enbart att man gÄr och köper en produkt, att shoppa Àr lika mycket en upplevelse. Att shoppa kan fungera som avkoppling, ett nöje eller rent av ett sÀtt att fly vardagen för en stunds rekreation. Shopping Àr Àven ett sÀtt för konsumenter a tt uppleva sociala möten av olika slag.

Framtidens ungdomsbostÀder: En studie om studenternas krav pÄ framtida ungdomsbostÀder samt ekonomiska aspekter som kan pÄverka kostnader, utfört med ett gestaltningsförslag

Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ förÀndringar och förbÀttringar förungdomsboendet. SÄvÀl socialt som studie- och miljömÀssigt. Och dessutom titta pÄ alternativtill billigare byggnationer sÄ att hyror och produktionskostnader inte ökar för kraftigt. Ellermöjligtvis kan leda till att de helt enkelt minskar istÀllet. Denna undersökning görs för attLulebo ska fÄ en bÀttre inblick i om vad studenterna vill ha för boendeformer.

Cykeln som en del av hÄllbar stadsutveckling : varför & hur?

De ökade globala utslÀppen av koldioxid och andra vÀxthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förÀndra planetens klimat. Dessa klimatförÀndringar resulterar bland annat i torka, ökenspridning, havsnivÄhöjning och förÀndringar i ekosystem vilket fÄr allvarliga konsekvenser för mÄnga mÀnniskor. Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hÄllbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten frÄn 1987 innebÀr att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I svensk politik ligger fokus för arbetet med hÄllbar utveckling bland annat pÄ stÀders utveckling, dÀrmed tillsattes Delegationen för hÄllbar stadsutveckling. Under fyra Ärs tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för lÄngsiktigt hÄllbara stadsmiljöer med minimerad klimatpÄverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer Àr ett hinder för hÄllbar stadsutveckling. Idag Àr mÄnga stÀder glest bebyggda pÄ grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intÄg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett transportbehov i stÀderna som gör mÄnga beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service.

Modekonsumtion under transformation : En kvalitativ studie med östeuropeiskt perspektiv

Modebranschen kan betraktas som förĂ€nderlig och dess meningar och betydelser Ă€ndras över tiden, vilket ofta avspeglas inom kulturen. MĂ€nniskor kommer dĂ€rför att konsumera klĂ€der olika beroende pĂ„ vilken kultur de tillhör. Östeuropas tillvĂ€xt och förĂ€ndring har varit stor sedan kommunismens fall. Ekonomin har öppnats, tillgĂ€ngligheten till nya varor har kraftigt ökat och konsumenters pĂ„verkan av vĂ€stvĂ€rlden gör sig tydligt gĂ€llande. FörĂ€ndringar har skett, frĂ„n kommunistiskt prĂ€glade samhĂ€llen med begrĂ€nsade möjligheter i mĂ€nniskors beslutsfattande, till demokratiska och mer pluralistiska samhĂ€llen dĂ€r konsumentfrihet ses som en naturlig del av livet.

Panic - IT-stress och Design med hÀlsa i tanken

FrÄn början hade vi stÀllt in oss pÄ att vi ville hitta ett nytt sÀtt pÄ hur man kan designa IT-relaterade produkter med ungdomars vÀlmÄende och hÀlsa i tanke. Detta visade sig inte vara den lÀttaste uppgift tvÄ interaktionsdesigners, utan nÄgon som helst bakgrund eller insyn om mÀnniskors vÀlmÄende, kunde tÀnka sig. Efter mycket efterforskning bÄde i böcker och pÄ Internet började vi förstÄ att vi inte var ensamma i vÄrt mÄl att motverka att stress uppstÄr i relation till dagens informations teknik. Flera andra forskare med bakgrund inom sjukdomar, rehabilitering och medicin hade varit aktiva inom fÀltet men bara ett fÄtal interaktionsdesigners innan oss hade försökt sig pÄ nÄgot liknande. Vi fick mycket inspiration frÄn deras tidigare projekt och vi har försökt anvÀnda oss utav deras kunskaper och resultat.

Personalliggare : Svartarbete inom frisörbranschen

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela vĂ€rlden. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock Ă€r inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art nĂ€r det kommer till att jĂ€mföra olika sorters brottsligheter i landet. Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhĂ€llet i syfte att tona ner och att fĂ„ brottet att lĂ„ta mer lindrigt Ă€n vad det Ă€r.Årligen stĂ„r svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintĂ€kterna som undangöms för staten. Som Ă„tgĂ€rd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under Ă„r 2007, lagen om personalliggare som pĂ„verkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen dĂ€r bĂ„de positiva och negativa reaktioner framkom.

Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö

Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering. För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->