Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

SyfteDenna studie fokuserar på specialundervisning med avseende på genus. Enligt vår yrkeserfarenhet är det fler pojkar än flickor som får extra stöd av något slag. Det kan vara särskilda undervisningsgrupper med olika typer av inriktning eller vanlig specialundervisning. Detta beläggs också i forskning och litteratur. Vårt syfte med studien var att undersöka hur lärarna beskriver och bedömer pojkars och flickors behov av specialundervisning.

Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna.Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev.

Sammandrag  I denna uppsats har grammatiskt processande och receptiv ordförståelse hos immigranter med svenska som främmande språk analyserats. Syftet har varit att undersöka om det finns någon skillnad mellan immigranter som läser på Svenska för invandrare (sfi) nivå 3C och Svenska som andraspråk 1 på gymnasiet (SVA) vad gäller deras processbarhetsnivå och receptiva ordförståelse. Syftet med arbetet har också varit att analysera huruvida vi kan se en tydlig korrelation mellan PT-nivå och den receptiva ordförståelsen när man analyserar de enskilda individernas resultat. Tio informanter från två olika undervisningsgrupper i Svenska för invandrare nivå 3C samt Svenska som andraspråk 1 har valts ut för en jämförande analys. Pienemanns processbarhetsteori (1998) har använts för att analysera informanternas processbarhetsnivå.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Det är svårt för personer med funktionsnedsättning att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsättning är chanserna än mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsättning kunna försörja sig. Men den låga sysselsättningsgraden, de långa inskrivningstiderna på Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den här gruppen visar på att det finns svårigheter med att ta sig in på arbetsmarknaden. Syftet med studien är att undersöka möjliga framgångsfaktorer, som medverkar till att elever som gått på gymnasiesärskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgångsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesärskolans nya läroplan från 2013. Det finns inte så mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergång från skola till arbetsliv, framförallt inte forskning där individerna själva får komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den här studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 år själva får berätta om sina upplevelser och erfarenheter kring särskoletiden och vägen till ett arbete. En historisk tillbakablick är viktig för att skapa en större förståelse för nutiden.

Det är svårt för personer med funktionsnedsättning att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsättning är chanserna än mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsättning kunna försörja sig. Men den låga sysselsättningsgraden, de långa inskrivningstiderna på Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den här gruppen visar på att det finns svårigheter med att ta sig in på arbetsmarknaden. Syftet med studien är att undersöka möjliga framgångsfaktorer, som medverkar till att elever som gått på gymnasiesärskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgångsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesärskolans nya läroplan från 2013. Det finns inte så mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergång från skola till arbetsliv, framförallt inte forskning där individerna själva får komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den här studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 år själva får berätta om sina upplevelser och erfarenheter kring särskoletiden och vägen till ett arbete. En historisk tillbakablick är viktig för att skapa en större förståelse för nutiden.

Som blivande studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever. Många av dessa elever är ?vanliga? elever, medan en stor grupp är elever med olika svårigheter. Vi har under vår praktik träffat på elever som är annorlunda, skoltrötta, svaga och bråkiga. Många av dessa elever behöver extra hjälp från skolan, vilket de inte alltid får.

Abdulkarim Ismail, Amna & Fellnäs, Ingela (2014). Språkstörning i ett flerspråkigt perspektiv. En fallstudie. Language impairment in a multilingual perspective. A case study.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser.

Syftet med denna kvalitativa litteratur och intervjustudie var att undersöka pedagogens roll i relationsskapande möten för barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass, i synnerhet med tanke på barn som har ett utagerande beteende. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka pedagogiska strategier kan bidra till att öka graden av inklusion av barn som har ett utagerande beteende i både didaktiska situationer och i socialt samspel? och: Vilken är pedagogens roll i relationsskapande möten och hur blir detta synligt i arbetet med barn som har ett utagerande beteende? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att först undersöka relevanta internationella forskningsartiklar, leta strategier och presentera de mest frekventa strategierna i en tabell. Då detta resultat kändes statiskt och lämnade flera frågor obesvarade gjordes valet att intervjua en yrkesverksam förskollärare i förskoleklass. Intervjufrågorna baserades på resultatet av litteraturstudien, egna reflektioner och på föreliggande studies teoretiska inramning, det vill säga Martin Bubers relationsfilosofi.

Det övergripande syftet med studien är att studera vilka diskurser som framträder hos lärare i talet om hur stöd till elever i svårigheter bäst ska organiseras samtidigt som ett förändringsar-bete mot en skola för alla startas. Vidare syftar studien till att undersöka om det finns någon konflikt inom eller mellan diskurserna och om några diskurser dominerar över andra. Studien har sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i det diskursanalytiska angrepps-sättet som vilar på en socialkonstruktionistisk grund. Inom den socialkonstruktionistiska ve-tenskapssynen finns ingen absolut kunskap om olika fenomen utan man talar istället om ett sätt att presentera världen bland flera möjliga. När världen förklaras utifrån ett socialkon-struktionistiskt perspektiv används ofta diskursanalys.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet har varit att beskriva lärares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus på elevers lärande och delaktighet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar känner lärarna att de tre olika modellerna får för undervisningen i bollspel? Hur och när passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lärarna på delaktighet i bollspel och upplever de att någon undervisningsmodell fungerar bättre när det gäller att skapa delaktighet? Vilka värden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjälp av de tre modellerna?MetodIdrottslärare från tre olika skolor har under tio veckor fått prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrån tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfällen per klass fått undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler.

Många elever når idag inte målen i grundskolan. Om de inte klarar målen för godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik saknar de behörighet att söka de nationella programmen i gymnasieskolan. Skälen till att elever inte når målen kan vara många. Det kan handla om läs- och skrivsvårigheter eller andra typer av funktionshinder, men i många fall är det svårt att ringa in orsakerna.Skolverket har gett i uppdrag till många forskare under årens lopp att utreda vari problemen ligger. Vad kan göras för att fler elever skall gå ut grundskolan med godkända betyg? Svaren kan sökas på olika nivåer ? hos den enskilda individen, i gruppen, på skolnivå, organisationsnivå eller till och med på samhällsnivå.