Sökresultat:
4105 Uppsatser om Smć resurser - Sida 34 av 274
Kommunikation fungerar för dem som jobbar pÄ den! Kommunikationens betydelse för mÀnniskan i det opererande teamet
I ett team ingÄr flera professioner och för att arbeta i ett team krÀvs det att kunna kommunicera med varandra. Genom att belysa vad som pÄverkar kommunikationen och hur kommunikationen pÄverkar mÀnniskan, kan det leda till att mÀnniskan utvecklar sin förmÄga att kommunicera, vilket i sin tur leder till ett förbÀttrat arbetsklimat. Syftet med studien Àr att belysa kommunikationens betydelse för mÀnniskan i det opererande teamet och eventuella orsaker som pÄverkar kommunikationen. Metoden Àr en litteraturöversikt med kvalitativ innehÄllsanalys av vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas med hjÀlp av tre huvudteman och 11 subteman dÀr kommunikationens process belyses.
Nischbankers framvÀxt pÄ den svenska finansmarknaden
Den svenska finansmarknaden har lĂ€nge prĂ€glats av ett oligopol och bestĂ„r till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjĂ€nster, men sedan 1990-talet har Ă€ven nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjĂ€nster och betjĂ€nar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frĂ„gor formulerats:Hur skapas utrymme för nischbanker pĂ„ den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar nischbanker? Ăr det nya aktörer eller redan etablerade företag frĂ„n andra branscher?Vilka strategier anvĂ€nder nischbanker för att etablera sig pĂ„ den svenska finansmarknaden och hur fĂ„r de tillgĂ„ng till resurser?Studien grundar sig pĂ„ organisationsteorier och bygger pĂ„ en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter frĂ„n Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker.Resultatet visar att nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden har frĂ€mjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar sĂ„som lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har frĂ€mst uppkommit av etablerade organisationer frĂ„n andra branscher.
FörutsÀttningar för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass ? ur ett lÀrarperspektiv : ?Det behövs mer tid och vi lÀrare behöver fortbildas?
Studiens övergripande syfte var att utifrÄn ett lÀrarperspektiv undersöka vilka förutsÀttningar det finns för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. LÀrares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlÀnda elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsÀttningar det finns för att bedriva undervisningen med hÀnsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. FrÄgestÀllningarna undersökte om lÀrarna anser att resurser för att undervisa nyanlÀnda Àr tillrÀckliga, hur lÀrare upplever nyanlÀnda elevers förutsÀttningar för en framgÄngsrik skolgÄng och om lÀrarna anser att de har tillrÀcklig kompetens för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. Studien har genomförts pÄ en skola i en mellanstor svensk kommun, med lÀrare som undervisar i Ärskurs 4-9. En kvantitativ enkÀt, med en kvalitativ ansats dÀr nÄgra frÄgor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod.
Prestationslön pÄ byggarbetsplatsen : Lönesystemens konsekvenser för arbetsmiljö, resurser och kvalitet
I byggbranschen förekommer huvudlöneformerna tidlön och prestationslön. Tidlönen Ă€r en fast lön som utbetalas mĂ„nadsvis medan prestationslöneformen innebĂ€r att arbetstagaren fĂ„r betalt efter prestation, baserat pĂ„ tid eller mĂ€ngd. I regel Ă€r prestationslönen uppdelad pĂ„ en fast del och en rörlig del, dĂ€r den rörliga delen kallas överskott. Ăverskottet betalas vanligtvis ut var tredje mĂ„nad efter en s.k. avstĂ€mning, dĂ€r man kontrollerar produktionens resultat samt vilken ersĂ€ttning arbetslaget eventuellt har rĂ€tt till.
LÀraren och det specialpedagogiska arbetet i en skola för alla
Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra sambandet mellan lÀrare och specialpedagog/ speciallÀrare och vilken instÀllning lÀrare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkÀtform med 32 medverkande klasslÀrare för skolÄren 1-6 pÄ tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lÀrarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frÄgor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utstrÀckning Àn idag. Regelbunden handledning, sÄvÀl individuellt som i arbetslaget, Àr dock relativt sÀllsynt förekommande enligt studien.
Varför vÀljer smÄ svenska företag att internationalisera sig och hur ser internationaliseringsprocessen ut?
Sedan 1980-talet har villkoren för företag att överleva pÄ marknaden förÀndrats. Vad som förutspÄs Àr att inte ens de största företagen med de största hemmamarknaderna kommer att överleva pÄ enbart försÀljning i hemlandet. MÄnga företag lockas av tanken pÄ att expandera internationellt dÄ de ser det som ett sÀtt att tjÀna mer pengar, bland annat genom att de dÄ nÄr nya kunder pÄ nya marknader. Det kan vara svÄrare för smÄ företag att internationalisera sig med anledning av att en internationalisering kan vara kostsam och att mindre företag ofta har begrÀnsade resurser. Detta leder helt enkelt till att det blir svÄrare för dem att agera pÄ andra marknader Àn hemmamarknaden.
Attityd och dialogicitet i Àldreomsorgens texter : Evaluerande sprÄk i dokumentationen pÄ ett vÄrdboende
Undersökningen handlar om den skriftliga dokumentationen vid ett vÄrdboende. Den typ av dokumentation som studeras bestÄr av journalanteckningar, skrivna av personalen pÄ vÄrdboendet. Dokumentationen handlar om de personer som bor pÄ vÄrdboendet, sÄ kallade brukare. Syftet Àr att undersöka hur skribenterna anvÀnder sig av evaluerande resurser i dokumentationen, beskriva och kategorisera anvÀndningen av evalueringarna och jÀmföra dem med de riktlinjer för dokumentation som finns i SocialtjÀnstlagen. Evalueringar Àr sprÄkliga resurser som anvÀnds för att uttrycka exempelvis vÀrderingar, bedömningar, attityder och förhÄllningssÀtt.Den teoretiska utgÄngspunkt som uppsatsen grundar sig pÄ kan beskrivas som en kombination av dialogism och systemisk-funktionell grammatik.
FrÄn vanmakt till vardagsmakt : om dramatisk metod som verktyg i empowermentbaserat socialt arbete
Föreliggande uppsats stÀller frÄgan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturgranskning med fokus pÄ en komparativ textanalys av fÀlten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hÀmtats frÄn grounded theory och ingÄngen i uppsatsarbetet Àr följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger pÄ bestÄr av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar Àmnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger pÄ frÄgan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess.
Strategiska framgÄngsfaktorer : - En studie av exportverksamheten hos sex norrlÀndska företag
Vad Àr utmÀrkande för företag som lyckats med exportverksamheten? Denna studie syftar till att identifiera nyckelfaktorer som Àr viktiga för företaget nÀr de ska gÄ frÄn planeringsfasen till genomförandefasen i en exportsatsning. Studien Àr avgrÀnsad frÄn förutsÀttningar som gÀller pÄ de olika marknaderna som lagar, kultur, sociala förutsÀttningar och miljöaspekter.Studien har ett deduktivt angreppssÀtt som utgÄr frÄn befintliga teorier om internationalisering. UtifrÄn teorierna har en modell skapats som vi utgÄr frÄn i vÄr studie. Studien Àr kvalitativ och omfattar sex tillverkande företag i tre branscher.
Faktorer att beakta vid val av databasmodell för en molntjÀnst : Ur ett mikroföretags perspektiv
En databasmodell Àr en viktig del av en applikation och för företag som utvecklar molntjÀnster Àr det viktigt att databasmodellen kan hantera förÀnderlig och vÀxande data. För mikroföretag som utvecklar molntjÀnster Àr val av databasmodell en stor investering. Ett medvetet val mÄste göras för att sÀkerstÀlla att rÀtt databasmodell vÀljs utefter de förutsÀttningar, resurser och syfte man har med sin applikation. DÄ mikroföretag inte har samma resurser i form av kapital, kunskap och kompetens som större företag Àr detta val Àn mer viktigt. I denna uppsats har en kvalitativ undersökning genomförts i syfte att svara pÄ tvÄ delfrÄgor och en huvudfrÄga.
Sjuksköterskors upplevelser av att stödja personer med fetma till livsstilsförÀndringar
Förekomsten av fetma har ökat under en kort period i mÄnga delar av vÀrlden. I Sverige har fetma hos vuxna dubblerats under de tvÄ senaste Ärtiondena och finns nu hos tio procent av bÄde mÀn och kvinnor. Sjuksköterskor har en nyckelroll nÀr det gÀller stöd och vÄrd till personer med fetma. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja personer med fetma till livsstilsförÀndringar. Data samlades in genom intervjuer med Ätta sjuksköterskor varav fyra var distriktssköterskor och övriga sjuksköterskor utan specialistutbildning till distriktssköterska.
Immateriella tillgÄngars relevans vid kreditbedömning : en experimentell studie i bankmiljö
Europas företag bestÄr till 99 % av smÄ och medelstora bolag (SME) som enligt OECD Àr viktiga för den ekonomiska tillvÀxten och drivande för innovation och entreprenörskap. Det kunskapssamhÀlle som dessa företag verkar i prÀglas av en hÄrdnande konkurrens och ett större fokus pÄ investeringar i immateriella resurser. Finansieringen av dessa resurser blir ett problem för smÄ och medelstora bolag dÄ de inte i samma utstrÀckning som större företag har tillgÄng till riskkapitalmarknaden. De blir istÀllet hÀnvisade till lÄnemarknaden vilket gör bankerna till den dominerande parten i kreditgivningen till dessa företag. Den information kreditgivarna har att tillgÄ för att bedöma dessa företags kreditvÀrdighet Àr huvudsakligen de finansiella rapporterna, men en debatt har under de senaste decennierna förts huruvida de finansiella rapporterna verkligen visar ett företags rÀtta vÀrde.
Energibesparing för uppvÀrmning av vatten i simhall : Exempel frÄn Sunnerbohallen i Ljungby
Den genomsnittliga energianvÀndningen för badhus pÄ 403 kWh/m2 vilket gör denna lokaltyp till den mest energikrÀvande i Sverige. Detta examensarbete visar att anvÀndning av vÀrmevÀxlare generar stora energibesparingar vilket minskar den totala kostnaden för vattenuppvÀrmning i badanlÀggningar. Genom att samutnyttja olika anlÀggningars resurser (t.ex kylanlÀggningar för ishallar) kan vÀrmetillförseln för vattenuppvÀrmning nÀstintill vara gratis..
"Ha, dÀr fick du - det var inget fel pÄ vÄr uppfostran!" : En studie om olika erfarenheter av neuropsykiatriska diagnoser
Bakgrundsdelen avhandlar den stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende debatten om neuropsykiatriska diagnoser. Vi lyfter kritiska forskares Ă„sikter om neuropsykiatriska diagnoser och konsekvenser av diagnostisering, likvĂ€l som föresprĂ„kande forskares syn pĂ„ detsamma. Ăven diagnosens betydelse i skolan avhandlas. Syftet med studien var att skapa en bred bild av neuropsykiatriska diagnoser och vilka följder de fĂ„r i praktiken, sett ur mĂ„nga olika perspektiv. Genom att sammanstĂ€lla olika berörda aktörers bilder var syftet att sammanbinda deras erfarenheter med den funktion/betydelse som diagnosen för med sig.
Sjuksköterskors följsamhet av basala hygienrutiner : med fokus pÄ handhygien.
Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien Àr en förutsÀttning för att förhindra smittspridning.Varje Är skadas 100 000 patienter i vÄrdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. VÄrdtiden förlÀngs med 4 dagar och detta kostar samhÀllet oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvÄrdspersonals hÀnder Àr den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvÄrdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vÄrden följer riktlinjer för basala hygienrutiner gÀllande handhygien.