Sök:

Sökresultat:

792 Uppsatser om Smć och mikro aktiebolag - Sida 30 av 53

Skogens verkliga vÀrde - och dess pÄverkan pÄ koncernens resultat

Studiens syfte Ă€r att förklara hur smĂ„företagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnĂ€ra tjĂ€nster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor smĂ„företagaren har idag pĂ„verkar framtida beslut om att behĂ„lla revisionen nĂ€r revisionsplikten slopas. Studien bygger pĂ„ tidigare forskning över nyttan med revision i smĂ„företag. Samt behov ? och relationsattribut som pĂ„verkar valet av fortsatt revision. I studien anvĂ€nds en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, dĂ€r empirin insamlats via en enkĂ€tundersökning till 180 smĂ„ Ă€garledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

Barn med frihetsberövade förÀldrar : Hur ser socialtjÀnstens stöd ut?

Syftet med studien Àr att undersöka hur socialtjÀnstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade förÀldrar i Uppsala lÀn. Studien Àmnar Àven undersöka hur faktorer pÄ mikro, meso och exonivÄ samspelar och vilken betydelse det har för dessa barn. Vidare syftar studien till att undersöka om socialtjÀnsten beaktar skydds- och riskfaktorer vad gÀller barn med frihetsberövade förÀldrar Studien bygger pÄ en kvantitativ metod och innefattar Àven kvalitativ del. Datainsamlingen har genomförts med en webbaserad enkÀtundersökning. EnkÀten distribuerades till 109 socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsÀrenden i Uppsala lÀn.

Oberoende : Har 2002 Ärs revisorslag haft en effekt pÄ revisorernas oberoende?

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad frÄn den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahÄlla externa tjÀnster detta med syfte att stÀrka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft nÄgon effekt pÄ oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyrÄernas externa tjÀnster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat pÄ aktiebolag indelade efter storlekskategorierna smÄ, medelstora och stora bolag.

Slopad revisionsplikt : -hur pÄverkar detta bankernas krav pÄ ekonomisk information vid kreditgivning?

Sverige Ă€r ett av fĂ„ lĂ€nder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten gĂ„r het idagom vad som skulle hĂ€nda med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har dĂ€rför valtatt fördjupa oss i hur bankens syn Ă€r pĂ„ detta. Hur ser deras situation ut idag vid enkreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förĂ€ndrasom Sverige vĂ€ljer att införa en frivillig revisionsplikt för de smĂ„ aktiebolagen?I den svenska regeringen har frĂ„gan varit upp mĂ„nga gĂ„nger om kravet pĂ„ revision för smĂ„aktiebolag verkligen Ă€r till nĂ„gon nytta för företaget och i sĂ„ fall vĂ€ger mervĂ€rdet uppkostnaden för företaget? År 1998 ansĂ„g regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslĂ„revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag, Ă„r 2006 togs det upp pĂ„ tapeten igen och denna gĂ„ng villeman göra en grundligare undersökning pĂ„ frĂ„gan.I vĂ„r teoretiska del har vi sett nĂ€rmare pĂ„ hur bankerna arbetar kring en kreditgivning ochvilken redovisningsinformation som anvĂ€nds samt i vilken utstrĂ€ckning revisionen harbetydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommitkring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för lĂ€saren.Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit frĂ„n artiklar som vi hittatgenom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ?Album?.Vi har valt att se problemet utifrĂ„n bankernas perspektiv och med hjĂ€lp av en kvalitativ metodförsökt att lösa vĂ„r problemformulering.

Avskaffandet av revisionsplikten : hur kommer det att pÄverka revisionsbyrÄerna?

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om nÄgra av revisionsbyrÄerna i GÀvle anser att det nya lagförslaget, om att avskaffa revisionsplikten frÄn och med Är 2010 för smÄ aktiebolag, pÄ nÄgot sÀtt kommer att pÄverka dem och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. VÄrt syfte Àr Àven att ta reda pÄ om revisionsbyrÄerna pÄ nÄgot sÀtt kommer att förÀndra sin verksamhet om revisionsplikten avskaffas och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.  Vi har utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden i denna uppsats och har utfört muntliga intervjuer med respondenter frÄn ett antal olika revisionsbyrÄer. Materialet vi fÄtt fram har sedan sammanstÀllts i löpande text, analyserats genom att vi jÀmfört empirin med den teoretiska referensramen och har till sist resulterat i vÄra egna slutsatser.  De resultat vi observerat i denna studie Àr bland annat att revisorer i GÀvle inte verkar oroliga inför en oviss framtid. De ser fram emot ett avskaffande av revisionsplikten och har redan börjat förbereda sig inom verksamheten pÄ vad denna förÀndring kan komma att leda till vad gÀller nya typer av uppdrag..

Det svenska kapitalkravet underminerat och förlegat? : En jÀmförande studie av den svenska och engelska bolagsrÀtten i ljuset av etableringsfriheten

The harmonization within EC Company Law has been relativley successful. Despite its relative success; important differences still remains in European company law.The freedom of establishment itself, and the ECJ?s interpretation of the freedom provides European companies with a substantial cross-border mobility. As a consequence of this mobility, together with the differences in national legislation; mandatory rules in company law can be easily evaded. A typical example of this is that a Swedish enterprise, by running their business through a British private limited company, can escape the Swedish legislation on capital contributions when forming a company with limited liability for its members.

Riskkapitalinvesteringar : Strider de svenska skatterÀttsliga reglerna avseende riskkapitalinvesteringar mot neutralitetsprincipen?

UtifrÄn en problembaserad rÀttsdogmatisk metod tar uppsatsen sin utgÄngspunkt i Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar, i en situation dÀr utlÀndska juridiska personer tillskjuter kapital till svenska onoterade aktiebolag. Inledningsvis identifieras en tydlig skillnad i beskattningen av tvÄ tillsynes jÀmförbara handlingsalternativ, en riskkapitalinvestering jÀmfört med en direktinvestering, samtidigt som den allmÀnt vedertagna neutralitetsprincipen anger att det skattemÀssiga utfallet av tvÄ ekonomiskt jÀmförbara handlingsalternativ inte fÄr avvika frÄn varandra. Uppsatsen syftar dÀrför till att konstatera huruvida Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar strider mot neutralitetsprincipen samt om det för det skatterÀttsliga omrÄdet fÄr anses komplicerat att utforma rÀttvisa och neutrala rÀttsregler. Proposition 2009/10:36 utgör Àven föremÄl för uppsatsens behandling dÄ en lagÀndring i enlighet med propositionen skulle medföra fundamentala förÀndringar avseende beskattningen av riskkapitalinvesteringar i Sverige.Med riskkapitalinvestering avses i uppsatsen att en utlÀndsk juridisk person efter att ha varit i kontakt med ett svenskt riskkapitalbolag, tillskjuter en viss mÀngd av sitt disponibla kapital till en i Sverige etablerad riskkapitalfond, som i sin tur investerar i svenska onoterade aktiebolag. En svensk riskkapitalfond genererar skattepliktiga kapitalvinster under förutsÀttning att aktieinnehavet i de svenska onoterade aktiebolagen avyttras till ett pris som överstiger dess anskaffningsvÀrde.

K2-regelverket : en förenkling?

Bakgrund: De svenska redovisningsreglerna för mindre företag har lĂ€nge varit komplexa och svĂ„ra att överblicka. BokföringsnĂ€mnden slĂ€ppte 2008 ett regelverk för mindre aktiebolag, K2-regelverket. Reglerna i K2 Ă€r förenklade frĂ„n tidigare regler och de finns nu samlade i ett enda dokument. K2-regelverket har varit omdebatterat, bland annat har det diskuterats kring K2:s inskrĂ€nkning mot ÅRL och huruvida det verkligen leder till förenkling för företagen.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n en beskrivning av K2-regelverket och experters utlĂ„tande avgöra om den förenkling som Ă€r ett huvudsyfte med K2 kan anses ha uppnĂ„tts.Genomförande: Med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer, artiklar och en granskning av K2-regelverket har vi beskrivit de största förĂ€ndringarna kring förenkling hos de mindre aktiebolagen.Slutsats: K2 innebĂ€r inte en förenkling för alla företag. Vissa företag kommer i framtiden bli tvingade att tillĂ€mpa K3 av olika anledningar.

Kapitalstruktur i svenska aktiebolag : En studie om pÄvisade faktorers egentliga pÄverkan pÄ kapitalstruktur

In order for companies to be competetive on the market, there?s a need of capital. If a company is in a need of capital to make major investments and isn?t able to prioritize internal funding, the priority will be external financing with safe securities; loans. How companies should prioritize the allocation between equity and debt, which together form value, leads us to the subject of capital structure.

Slopad revisionsplikt?: en studie om den reviderade informationens betydelse i samband med bankers kreditgivning

EG–rĂ€ttens fjĂ€rde direktiv tillĂ„ter att vissa mindre bolag undantas frĂ„n revisionsplikten. De enskilda medlemslĂ€nderna fĂ„r sjĂ€lva avgöra huruvida revisionsplikten för smĂ„ bolag skall tillĂ€mpas. Inom EU Ă€r det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för smĂ„ företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag skall avskaffas. Revisionens syfte Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla trovĂ€rdigheten i den information som företagen presenterar.

Slopad revisionsplikt?: en studie om den reviderade informationens betydelse i samband med bankers kreditgivning

EG?rÀttens fjÀrde direktiv tillÄter att vissa mindre bolag undantas frÄn revisionsplikten. De enskilda medlemslÀnderna fÄr sjÀlva avgöra huruvida revisionsplikten för smÄ bolag skall tillÀmpas. Inom EU Àr det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för smÄ företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för smÄ aktiebolag skall avskaffas.

Bootstrapping : En studie om finansiering av smÄföretag

Denna studie behandlar Àmnet finansiell bootstrapping av smÄföretag, vilket Àr ett Àmne som fÄtt en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror pÄ att stor del av Sveriges nÀringsliv bestÄr av 99,3 procent smÄföretag, vilket indirekt innebÀr att dessa företag Àr viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten pÄ inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt dÄ företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebÀr.Speciellt nystartade- och smÄföretag kan stöta pÄ problem vid sina finansieringsbehov, dÄ det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. FinansiÀrers utbud av kapital respektive smÄföretagens efterfrÄgan pÄ ytterligare pengar, synkar inte med varandra.

Revisionsplikt i mikroföretag : ett förebyggande kontrollsystem mot ekonomisk brottslighet?

Background & Problem: The Statutory audit was initiated in the beginning of 1983 with the argument that it had a preventative affect against economic crimes. It is discussed whether the statutory audit should be abolished considering it brings major costs for small limited companies, also there are discussions however easing the regulation for these companies. What effect would it impose for the preventative work against economic crimes if the statutory audit is abolished?Purpose: The purpose with this study is to learn how an abolishment of the statutory audit among so called micro businesses will affect authorities? preventive work against the economic crimes.Demarcate: The study is demarcated to comprise only authorities that work with preventing economic crimes with help of the statutory audit and that will be affected of an possible abolishment, such as the Swedish Tax Office (Skatteverket) and the Swedish National Economic Crimes Bureau (Ekobrottsmynigheten).Methodology: The research is based on a qualitative approach with personal interviews with two representatives from each authority. The gathering of data has been done by researching literature and databases.Conclusions: The result shows that the statutory audit is significant for the authorities and their preventive work.

Avskaffande av revisionsplikten ? möjliga negativa konsekvenser för smÄföretag

Grunden till denna studie Ă€r att se om det uppstĂ„tt nĂ„gon förĂ€ndring för företag i relation till banker efter avskaffandet av revisionsplikten. Huvudpunkterna i denna uppsats behandlar lĂ„n och rĂ€ntor hos banker samt kvaliteten i Ă„rsredovisningarna frĂ„n bankernas sida.År 2006 gav Regeringen Justitiedepartementet i uppdrag att se över reglerna vad betrĂ€ffar revisionsplikten för smĂ„företag. Detta skulle komma att resultera i en utredning som lĂ€mnades in 2008 vilket innebar att revision blev frivillig för vissa företag. De nya bestĂ€mmelserna vad betrĂ€ffar revisionsplikten blev lagstadgade den 1 november 2010 och kom till att beröra ca 250 000 aktiebolag. Kriterier som skulle komma att gĂ€lla för att ha kvar revision var om bolaget under de senaste tvĂ„ rĂ€kenskapsĂ„ren uppfyllde minst tvĂ„ av dessa krav:? I medeltal fler Ă€n 3 anstĂ€llda.? Balansomslutning 1,5 miljoner kr.? NettoomsĂ€ttning 3 miljoner kr.Slutsatsen i denna studie Ă€r att det varken skett nĂ„gon förĂ€ndring i lĂ„nemöjligheter eller i rĂ€ntevillkor för företag efter avskaffandet av revisionsplikten.

MÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl och koppleri med barn : Hur förstÄs fenomenet i svenska domar?

Problem: MÄnga barn antas falla offer för mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl och koppleri i Sverige men brottsligheten Àr dold och omfattningen svÄrbedömd.Syfte: Studien syftade till att öka kunskapen om mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl och koppleri med barn i Sverige. Hur kan detta fenomen förstÄs och vilka Àr de barn som drabbats?  Metod: Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats och genom en detaljerad textanalys av samtliga avkunnade svenska tingsrÀttsdomar om mÀnniskohandel och koppleri sedan lagen om mÀnniskohandel infördes 1 juli 2002. Kunskap grundas dÀrmed pÄ hur rÀttsvÀsendet valt att konstruera barnens situation utifrÄn vad som framkommit i den rÀttsliga processen. Analysen Àr inspirerad av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Resultat: Av totalt 47 avkunnade domar och totalt 144 mÄlsÀgande var 33 mÄlsÀgande barn (under 18 Är).

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->