Sverige är ett av få länder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmän revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebär att alla aktiebolag, stora som små, måste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i många fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har därför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de små aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag många mindre aktiebolag som klienter.

Alla aktiebolag är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Beroende på bolagens storlek ställs olika krav på redovisning av kassaflödesanalys i den externa redovisningen. Kassaflödesanalys är en sammanställning av ett bolags kassaflöden indelat i olika kategorier. Den visar intjänade likvida medel, men även hur dessa har tillförts. Kassaflödesanalys är något som också kan användas i den interna styrningen av bolag för att få kontroll över kassaflöden och kunna prognostisera samt följa upp utfall.

Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag.

SammanfattningProblem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter.Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro.Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet.Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete.

Syftet med vår uppsats är att utifrån svenska mindre aktiebolags, revisorers och expertorgans perspektiv redogöra för om förslagen i propositionen ?Förenklade redovisningsregler m.m.? och BFNs ?Allmänna råd för K2 - mindre aktiebolag? överensstämmer med vad de anser behöver förenklas. Syftet är också att redogöra för vilken funktion redovisningen har för de mindre aktiebolagen och vilka konsekvenser de föreslagna förenklingarna och förändringarna kan medföra. I uppsatsen tillämpar vi en abduktiv forskningsansats och har en intensiv utformning. Vi använder kvalitativ metod och har genomfört semi-strukturerade individuella intervjuer.

Titel: Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag- med hänsyn till avskaffandet av revisionsplikten.Författare: Elmedina Bajramovic, Naida Bajramovic och Helena ErgulBakgrund: Regeringen beslöt år 2010 om att avskaffa revisionsplikten för små bolag. Bland dessa företag är aktiebolag den mest betydande då dessa är mer framträdande i Sverige. Bakgrunden till denna lagändring var att det Europeiska rådet ville reducera de administrativa kostnaderna för små bolag. Redovisnings- och revisionskostnader är framförallt besvärliga för små bolag och därför skulle denna typ av företag gynnas av lagändringen. Avskaffandet av revisionsplikten kommer inte endast att påverka det lilla aktiebolaget utan även dennes intressenter.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län.

Titel: Val av revisor - Vad revisionsbyråer kan tänka på vid marknadsföring av sina tjänster till mindre aktiebolagBakgrund: Revisionsmarknaden är under förändring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förändringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyråerna och klienterna får ett högre värde. Utifrån det här är det av intresse att ta reda på vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyråer kan tilltala och behålla klienter.Syfte: Syftet med studien är att få en bild av hur revisionsbyråer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag väljer den revisor de gör. Vi kommer även undersöka hur mindre aktiebolag ser på en revisors arbetsuppgifter i framtiden.Avgränsningar: Studien riktar sig mot aktiebolag i Eskilstunaområdet med en omsättning på mellan 10-25 miljoner.Metod: Metoden som använts är en kvalitativ metod där fem personliga intervjuer har genomförts.Slutsatser: Det revisionsbyråer bör tänka på vid marknadsföring är att fokusera på en bra image och relation genom word of mouth.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om aktiebolag som erhållit oren revisionsberättelse byter revisionsbolag i större utsträckning än aktiebolag som erhållit ren revisionsberättelse samt försöka se och förklara om det finns några samband som ökar eller minskar bytesfrekvensen i de aktiebolag som erhållit oren revisionsberättelse. Variablerna som vi tror har samband med byte av revisionsbolag, och har testats i uppsatsen är följande: privat/publikt aktiebolag, typ av anmärkning, revisionsbolag, revisionskostnad, soliditet, omsättning och antal anställda. Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är agentteorin, signalteorin och tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat en egen modell som följer flödet från det att aktiebolaget erhåller oren revisionsberättelse tills beslutet på bolagsstämman om att byta eller behålla sitt revisionsbolag. För att realisera vårt syfte genomförde vi en dokumentstudie.

Att starta och bilda ett företag är inte alltid det lättaste. Vissa gör det utan några problem medan andra stöter på hinder och problem. I denna studie kommer de vanligaste hindren och problemen som entreprenörer stöter på att identifieras. Detta för att underlätta för andra personer som står i tur att starta företag. Syftet är att undersöka vilka hinder och problem som upplevs av de som startar nytt aktiebolag, samt undersöka hur entreprenören gjort för att undvika eller lösa dessa.

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard).

Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag som går under den frivilliga revisionen. Vi vill även undersöka vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande märkt av. Vi har samlat in data genom en kvalitativ ansats som underlag för intervjuerna med bakgrund av teorin. Teorikapitlet i uppsatsen är sorterad i två delar, först en teoridel med två vetenskapliga teorier och sedan en referensram. Utifrån metoden och teorin har vi gjort kvalitativa intervjuer som redovisas i empirin.

Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om sannolikheten är högre, för aktiebolag med orena revisionsberättelser år X, att erhålla orena revisionsberättelser år X+1 jämfört med aktiebolag med rena revisionsberättelser år X. Vidare ämnar vi undersöka om det finns faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser. Faktorerna som vi tror ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser, och har testats i uppsatsen är följande: anmärkningsgrad, omsättning, antal anställda, revisionsbolag, soliditet, skuldsättningsgrad, årets resultat, godkänd eller auktoriserad revisor och bransch.Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är institutionella teorin, agentteorin samt teorier från tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat två egna modeller som följer revisionsberättelsernas utfall 2002 ? 2003 samt 2002 - 2004.