Bakgrund: Bakgrunden bygger på tre vårdvetenskapliga begrepp. Livsvärld, subjektiv kropp och vårdrelation. Den innefattar även fakta om sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, en obotlig neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar. Livsvärld är den verklighet som vi dagligen lever i och ständigt, om än omedvetet, tar för givet. Människan lever i världen genom sin subjektiva kropp.

Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier är det, på grund av de stora psykologiska och fysiologiska förändringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonåren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning påvisar att den ständiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavärlden, förvärrar missnöjet över den egna kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonåriga flickor tänker kring vikt med fokus på kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna kroppen sammanställdes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rädsla för att gå upp i vikt, osäkerhet kring den egna kroppen samt idealbildens medförda press.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på tre vårdvetenskapliga begrepp. Livsvärld, subjektiv kropp och vårdrelation. Den innefattar även fakta om sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, en obotlig neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar. Livsvärld är den verklighet som vi dagligen lever i och ständigt, om än omedvetet, tar för givet. Människan lever i världen genom sin subjektiva kropp.

Syftet med studien är att utifrån en tidigare självskadande kvinnas egen berättelse om sitt liv undersöka och försöka förstå hur hon upplevde sig själv och sin kropp i samband med självskadebeteendet, samt undersöka hennes yttre sammanhangs betydelse för hennes behov av att skada sig själv. Syftet med studien är också att undersöka sambandet mellan kropp, själ och yttre sammanhang när det gäller hennes självskadebeteende och därmed bidra till ökad förståelse kring problematiken. För att försöka förstå detta har jag i denna kvalitativa undersökning valt att utgå från narrativ metod och en livsberättelse. I analysarbetet har jag haft en induktiv ansats, dvs. jag har utgått ifrån empirin och sökt fruktbara teorier för att förstå empirin.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 1 % av alla tonårsflickor och unga kvinnor i Sverige av anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Begreppet kroppsuppfattning syftar till hur en person upplever sin kropp och innehåller tre delar: perceptuella aspekter, subjektiva aspekter samt affektiva upplevelser. Vid både anorexia nervosa och bulimia nervosa är kroppsuppfattningen påverkad i samtliga avseenden. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med anorexia nervosa och bulimia nervosa uppfattar sin kropp. Material och Metod: En narrativ litteraturstudie där sju självbiografier skrivna av personer med anorexia nervosa och/eller bulimia nervosa analyserades utifrån tematisk innehållsanalys.

Syftet med studien var att undersöka om viljan har en inverkan på kroppens läkningsförmåga samt hur en eventuell inverkan kan användas vid omvårdnad av patienter. Litteraturstudien bygger på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier som på olika sätt berör sambandet mellan kropp och psyke. Materialet har kategoriserades och tematiserats. Resultatet visade bl a att patienters förväntningar på en behandling har inverkan på dess resultat och att det psykologiska välmåendet är en viktig faktor för läkning även vid somatisk sjukdom. Slutsatsen blev att det finns mycket att vinna för sjukvården på att arbeta mot en mer holistisk hälsosyn samt att inkorporera fler alternativa behandlingsmetoder..

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Rapportens huvudfokus handlar om ifall det är möjligt att skapa mjuka kroppar med hjälp av många små fasta kroppar. Det kollas även ifall det går att ge ett realistiskt beteende vid kollision med dessa. Biblioteken som har används för att testa detta är Microsoft XNA och fysikmotorn Farseer Physics.Spelet som byggdes är ett 2D plattform spel där spelaren spelar en boll som kan hoppa på vattendroppar och löv som båda är mjuka kroppar. Vattendroppen är uppbyggd av små hårda kroppar medan lövet är en större hård kropp som med hjälp av en Distance Joint kan vrida på sig vid kollision.Det går att göra en mjuk kropp med realistiska kollisioner men fysik motorn som används i detta fallet ger vissa restriktioner..

Rapportens huvudfokus handlar om ifall det är möjligt att skapa mjuka kroppar med hjälp av många små fasta kroppar. Det kollas även ifall det går att ge ett realistiskt beteende vid kollision med dessa. Biblioteken som har används för att testa detta är Microsoft XNA och fysikmotorn Farseer Physics.Spelet som byggdes är ett 2D plattform spel där spelaren spelar en boll som kan hoppa på vattendroppar och löv som båda är mjuka kroppar. Vattendroppen är uppbyggd av små hårda kroppar medan lövet är en större hård kropp som med hjälp av en Distance Joint kan vrida på sig vid kollision.Det går att göra en mjuk kropp med realistiska kollisioner men fysik motorn som används i detta fallet ger vissa restriktioner..

Att penisen inte haft en betydande roll inom den socialpsykologiska forskningen rörande mäns identitetsskapande, samtidigt som manskroppen blivit en tydligare fokuspunkt i media och samhället de senaste åren, är utgångspunkten för denna studie. En studie som syftar till att se hur män konstruerar sin identitet utifrån sin kropp. I denna studie antogs ett diskursanalytiskt angreppssätt för att söka svar på hur män i åldern 20-30 år konstruerar sin identitet utifrån sin kropp med ett särskilt fokus på penisen och dess inverkan. Det utfördes åtta stycken semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och kodades i programmet Nvivo. Utsagorna analyserades utifrån valda delar av olika diskursanalytiska angreppssätt och även Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans teori om stigma, samt Butlers performativa idé om kön och Connells teori om hegemonisk maskulinitet.

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Grönsakskonsumtion hos arbetsklassmän sett ur ett genus- och klassperspektiv..

Huvudmålet med detta arbete är att se huruvida det finns några tydliga sammanhang mellan den mängd tid en individ spenderar med att spela actionbaserade tv- och datorspel och dennes uppfattning när det gäller människors kroppsbyggnad och proportioner. I arbetet kommer proportioner som anses fördelaktiga när det gäller kropp och ansikte tas upp för att sedan testas med hjälp utav bland annat en enkätundersökning huruvida de stämmer. För enkäten kommer ett antal skulpturer skapas efter bestämda proportioner för båda ansikte och kropp och respondenterna kommer att delas in i grupper efter kön och tid ägnad framför tv- och datorspel för att se om några meningsskiljaktigheter om skulpturerna finns..

I am a glassblower and I am a woman. In this project I've been working with alternative representations of the female body, muscles and technology. Mouthblown objects contains traces of body and form representations.I've been using muscle sensors to collect data from my arms while I blow glass. A special has made 3D-models from the collected data and I've blown these viritual objects in glass.My work is based around issues like: What happens when I measure my muscles? Am I (and my process) affected by the data gathering? How can I create alternative representations of the female body? What is the relation between glassblowing, the objects, body and gender?.

The purpose of this master?s thesis is to examine how femininity, Silikon, Vecko Revyn, and Darling. The study is made from a critical discourse analytical approach and text, pictures, and layout are all analysed. Some of the main characteristics of the material are the division in the categories"we"and"them", double messages, and personal address to the reader. Femininity is strongly associated with body, sexuality, beauty, and looks.