Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Denna uppsats undersöker vad mÀnniskor som har gÄtt i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet Àr att,utifrÄn klientens perspektiv, öka förstÄelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, dÀr intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att vÀlja att pÄbörja och fortsÀtta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar ocksÄ att klienterna gör ett aktivt val nÀr de accepterar denhjÀlp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhÀvssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som anvÀnds framstÄri jÀmförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.

VÄrt syfte med den hÀr studien har varit att undersöka och analysera vad bistÄndsbedömare inom Àldreomsorgen anser nÀr det gÀller tvÄngsvÄrdslagstiftning för Àldre mÀnniskor med demens. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr dÀrför: Möter bistÄndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns nÄgon tvÄngsvÄrdslag för Àldre mÀnniskor med demens? För att kunna fÄ en bild av vad bistÄndsbedömare anser om tvÄngsvÄrd för dementa mÀnniskor, och vad detta skulle kunna tÀnkas innebÀra i praktiken, har vi formulerat vidare frÄgestÀllningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. VÄr huvudfrÄgestÀllning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som bistÄndsbedömare sin yrkesroll i förhÄllande till klienterna? NÀr det gÀller begreppet etik har frÄgestÀllningen varit: Vilka etiska övervÀganden kan det tÀnkas att man stÀlls inför som bistÄndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man sjÀlv att man har? HuvudfrÄgestÀllningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande i förhÄllande till ens yrkesmÀssiga ansvar att agera? De teoretiska utgÄngspunkterna för studien har Àven de knutit an till dessa begrepp.

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Njurarna Àr ett av mÀnniskans livsviktiga organ vars uppgift Àr att kontrollera elektrolyt- och vÀtskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska pÄfrestningar som pÄverkar individens livssituation. Sjukdomen krÀver behandling med dialys som Àr tidskrÀvande och stÀller krav pÄ patientens följsamhet. EgenvÄrd Àr personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att frÀmja liv, hÀlsa samt vÀlbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstÄr det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvÄrd.

Njurarna Àr ett av mÀnniskans livsviktiga organ vars uppgift Àr att kontrollera elektrolyt- och vÀtskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska pÄfrestningar som pÄverkar individens livssituation. Sjukdomen krÀver behandling med dialys som Àr tidskrÀvande och stÀller krav pÄ patientens följsamhet. EgenvÄrd Àr personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att frÀmja liv, hÀlsa samt vÀlbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstÄr det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvÄrd.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

I Sverige Àr demens den fjÀrde största sjukdomen och i vÀrlden förvÀntas nÀstan en fördubbling av incidensen ske till Är 2030. Det Àr dÀrför viktigt att finna alter-nativa, kostnadseffektiva behandlingsformer som Àr effektiva pÄ denna specifika grupp. Syftet med studien var att undersöka djurs hÀlsofrÀmjande effekter i vÄrden av individer med diagnosen Alzheimers eller annan demenssjukdom. En litteratur-studie gjordes dÀr tio artiklar redovisas i resultatet. Djur inom Alzheimers- och demensvÄrden visar pÄ positiva effekter i form av minskad agitation och oro, ökad verbal förmÄga, ökad kroppskontakt och kontaktsökande samt förbÀttrad nutrition hos dessa individer.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka musikens betydelse ur ett omvÄrdnadsperspektiv. Med ett holistiskt synsÀtt som vi börjar ÄterfÄ efter en period av enbart kroppsligt synsÀtt behövs fler alternativa metoder undersökas och bli vedertagna för att möta patienternas ökade krav pÄ fler komplementÀra behandlingar. Musik Àr en behandlingsmetod som egentligen uppkom för lÀnge sedan och som nu börjar ÄtervÀnda. Orems teori om egenvÄrdsbalans ligger till grund för studien. Studien var baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar.

Postoperativ ÄterhÀmtning Àr en viktig del nÀr patienten genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vÄrdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vÄrdtiden pÄ sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering sÄ minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jÀmförelse mot tidigare.Författarna till den hÀr studien arbetar pÄ en kirurgavdelning dÀr patienter vÄrdas som bland annat har genomgÄtt kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa ÄterhÀmtning pÄ avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smÀrta och magtarmfunktion.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Alzheimer's disease is the most common form of dementia. The individual who fall ill can be in an age between 40-65 years old. When dementia affects individuals at this age, many relatives take their responsibility for taking care of them at home for a long time.The aim of this study was to illustrate emotions relatives experienced when a close family member's suffering from Alzheimer's disease. The study was intended to show relatives emotions, and therefor four self-biographies were chosen to read. The method used to analyze was a narrative literature review.

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar dÄ medelÄldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och Àr pÄfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vÄrdare av demensdrabbade, som bor pÄ boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.