SAMMANFATTNING  BakgrundDagens palliativa vård härrör från hospicerörelsen som växte fram på 1960-talet i England. För att få palliativ vård ska den vårdsökande ha en sjukdom som inte går att bota och närma sig livets slut. Ett syfte med den palliativa vården är att främja livskvaliteten genom att se till hela människan. Ett av målen med behandlingen inom palliativ vård är att ge symtomlindring. Palliativ vård ges inom Sluten vård, på hospice och inom den palliativa hemsjukvården.

Hampan har på senare tid blivit allt mer intressant då den har många användningsområden både inom energiframställning och inom tillverkningsindustrin. Problemet är hur man ska skörda den på bästa sätt. Att låta den frystorka över vintern och skörda den på våren är ett mycket intressant alternativ, men vilken skördemetod man ska använda är inte självklart. Spill vid vårskörd av hampa är ett problem både med liggande gröda och smulning av det torra materialet. I detta arbetet har vi gjort ett praktiskt försök där vi tog fram en försöksplan på hur man ska mäta spillet vid skörd och sedan fick genomfört detta på Alnarps Mellangård.

Scanias modulära produktionssystem gör en stor mängd anpassningar möjliga samtidigt som kostnaderna för produktutveckling, produktion och reservdelshantering hålls nere. Scania ville se över sitt balkprogram för svetsade tvärbalkar för att minska kostnader och förbättra konstruktionen. En av Scanias tvärbalkar var en Sluten, vridstyv luftfjädringsbalk som satt på ett stort antal av Scanias lastbilar. Balken tillverkades genom gjutning men på grund av relativt höga produktionskostnader för den gjutna balken har chassiavdelningen på Scania tagit fram ett svetsat alternativ. Konstruktionen för den svetsade balken var inte färdig då lösning för ventilinfästning saknades.

BakgrundForensisk omvårdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstänkta, förövare och vittnen till våld. Att bli utsatt för brott kan medföra både fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkänsla och respekt och har rätt till nödvändig materiell,medicinsk, psykisk och social hjälp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hälso-och sjukvårdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte får den omvårdnad de är i behov av. Att ha personal med kunskaper inom ämnet är viktigt för att kunna känna igenoch uppmärksamma symtom och tecken på våld och psykologiska reaktioner.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvårdnad på en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes som metod.

SyfteBakgrunden till vårt ämnesval står att finna i en fundering som vi burit med oss i några år. Vi arbetar båda två med unga musikstudenter och vi har sett att självförtroendet hos eleverna vad gäller mod att uttrycka sig och uppträda har växt under deras utbildning. Vi har funderat över vilka faktorer som har påverkat detta. Beror det på deras intresse, eller skulle dessa unga ändå varit trygga i sin person? Har musiken påverkat deras växande till unga vuxna självständiga individer, och i så fall hur? Är man tryggare och gladare för att man är bra på något och hur manifesterar det sig?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever på gymnasiets estetiska program, inriktning musik, upplever och reflekterar över sambandet mellan sitt musicerande och sin identitet.

Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt många olika klassrum och förskolor där miljön har sett mycket olika ut. Det har också varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lärare och barn trivts på sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi påverkas av vår arbetsmiljö. Eftersom både elever och lärare vistas många timmar varje arbetsdag i klassrummet är det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlärningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet är att få en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i Västra Götalands län.

Syftet med denna studie har varit att utvärdera och granska den första tidsperioden av det unika projektet Enskilda avlopp i kretslopp samt åtgärder som genomförts inom jordbruket för minskad näringsbelastning i Stavbofjärden tillrinningsområde i Södertälje kommun. Utmaningar med projektet redovisas också för att undersöka möjligheten för andra kommuner att ta efter initiativet. För att uppnå syftet har litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer genomförts. Arbetet är en fallstudie av utvärderande karaktär och har genomförts i Stavbofjärdens tillrinningsområde.Problemen med övergödning är stora i Stavbofjärdens tillrinningsområde och idag arbetar man aktivt för att minska näringsbelastningen. Sedan tre år tillbaka pågår projektet Enskilda avlopp i kretslopp för att försöka minska övergödningsproblematiken och möjliggöra återföring av näringsämnen till åkermark.

Bakgrund Vi lever längre, men utsätts samtidigt för en allt större risk att drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom, vilket bland annat beror på att depressioner är åldersrelaterade, orsakade av olika kroppsliga sjukdomar eller förluster av nätverk. Bland äldre över 70 år har 30 % en lättare eller svårare psykisk sjukdom och/eller ohälsa. Detta är en stor utmaning för framtidens vård och äldreomsorg. Syfte och frågeställningar Syftet är att visa exempel på hur man över verksamhets- och professionsgränser kan arbeta och bemöta äldre som lider av psykisk ohälsa och sjukdom. Jag vill även ta reda på vilken roll socialarbetaren kan ha i ett äldrepsykiatriskt team.

Forskning som rör varglav (Letharia vulpina L.) är relativt ringa både i Sverige och internationellt. Idag anses varglaven vara hotad och på tillbakagång. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka förekomsten av varglav i relation till nuvarande beståndsstruktur och skogshistorik i området kring Grundagssätern i nordvästra Dalarna. Undersökningsområdet är ca 135 ha stort och beläget ca 20 km norr om Idre tätort. Data samlades in med hjälp av transekter och provytor under juli 2007.Varglav hittades på både döda och levande träd på de tre trädslagen tall, gran och björk.

Bergsbruket har under lång tid haft stor betydelse för Sverige både ekonomiskt och politiskt. Det har också haft en inverkan på naturmiljön bland annat genom huggningar för bränsle och utsläpp av tungmetaller. Ett av de områden i Sverige som är mest känt för sin metallhantering är Bergslagen. Idag är många gruvor nedlagda. En som fortfarande är i drift är gruvan i Garpenberg i Dalarna.

I de norra delarna av Sverige bedrivs skogsbruk och rennäring på samma marker. Detta kan i flera fallleda till intressekonflikter. Marklavar är en viktig del av renarnas vinterfoder. Mycket marklav förstörs vid slutavverkning, både av maskinerna vid avverkningstillfället och senare vid markberedningen. Den återstående laven täcks delvis av avverkningsrester och är därför inte tillgänglig för renbete.

Denna studies övergripande syfte var att förstå de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otänkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vårdvetenskap ser på akademisk kompetensutveckling. Följande frågeställningar fokuserades för att få en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad är det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvårat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp användes för att försöka förstå, förklara eller värdera undersökningens resultat.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka vilken förståelse av talbegreppet elever med dövhet utvecklar och vilka beräkningsstrategier de väljer på additions - och subtraktionsuppgifter inom det lägre talområdet från 0 -50.Teori: I denna studie är syftet att undersöka hur enskilda elever erfar begrepp. En utvidgad fenomenografisk teoriram är anpassad för att nå syftet. Huvuddragen i en fenomenografisk undersökning är semistrukturerade intervjuer, transkriberade data, analys och upprättande av beskrivningskategorier av kvalitativt skilda sätt att erfara det efterfrågade på (Bentley, 2008).Förståelse av begrepp kan enligt Marton och Booth (2000) ordnas hieraktiskt där lärande går från en odifferentierad och mindre sammanhängande förståelse av helheten, till en ökad differentiering och integration av helheten och dess beståndsdelar. Uppsättningen kvalitativt skilda sätt att förstå begrepp är begränsad, men inte Sluten, det går enligt Marton och Booth (2000) att upptäcka nya sätt. Hur verkligheten upplevs av enskilda individer är huvudresultatet i en fenomenografisk undersökning.

I denna uppsats undersöker och problematiserar jag civilprocessens potential att bidra till rättslig utveckling, med ett särskilt fokus på preklusionsreglerna. Med hjälp av ett systemteoretiskt perspektiv bygger jag en teoretisk modell som söker förklara vilka typer av omständigheter som typiskt sett kommer att presenteras för landets underinstanser. Utfallet från den teoretiska modellen läggs sedan till grund för förståelsen av preklusionsreglernas inverkan på rättens utvecklingspotential i de högre instanserna. Sammanfattningsvis konstaterar jag att överinstanserna, till följd av preklusionens utformning, i huvudsak kommer att ställas inför samma typer av konflikter som underrätterna. Underrätterna i sin tur kommer att presenteras för konflikter som i huvudsak inte är ägnade att leda till rättslig utveckling.

Innovation är ett väl debatterat ämne inom företagsvärlden liksom för forskningsvärlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillväxt. Dess betydelse är någonting som har forskats på långt bakåt i historien. Men på senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nämna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande på hur innovation idag har förändrats. De närmaste åren har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, så kallad Öppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sätt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att även interagera med sin näromgivning för att skapa innovation.