Water logistics has long been a problem in order to effectively carry out stump treatment in both thinning and final felling. It is important that the stump treatment? equipment is configured as well as a sufficient amount of water is carried out on the harvester to get a cost? effective treatment. The flow control of the equipment has improved and water can be dispensed more efficient, but still the amount of water on the machine is a crucial factor in the total cost estimate. The knowledge of the tools available to bring water as well as the internal logistics of loading and transport to the felling site is deficient. Increased focus on "smart" solutions to manage water cost is of great importance in order to combat Hetrobasidion spp in both thinning and final felling. The purpose of the study is to describe and summarize different solutions of water logistics at stump treatment in final felling.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka naturvärden i ungskogsområden (yngre än ca. 35 år) på Sundsvalls arbetsområde, SCA. Den äldre, vid avverkning sparade skogen i ungskogsområdena undersöktes. Denna delades in i följande biotopklasser: "Urskogsartad natursko g", "Lövrik skog", "Sumpskog", "Strand-, bäckskog", "Småbiotoper", "Myrholmar", "Häll-, blockmark", "Kulturmark" och "Trivial skog". De sex första biotopklasserna är SCA:s egna definierade sk.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur effektiviteten och kvaliteten i planeringsarbetet har påverkats av de GIS-stöd som har införts på SCA Skog. De GIS-stöd som omfattas är till viss del det tidigare traktplaneringsverktyget TP, men framförallt har studien fokuserats på det nya och mer omfattande systemet SkogsGIS. Utvärderingen baseras till stor del på en enkätundersökning som visar hur användarna av programvaran anser att deras egen effektivitet och kvalitet har påverkats efter införande av ett allt större GIS-stöd. Utvecklingsmöjligheter och förslag till förbättringar har studerats. En omvärldsanalys har också gjorts för att kunna jämföra SkogsGIS med GIS-system som används på andra skogsföretag.

Detta är en studie av teori och praktik i svensk skogspolitik, undersökningen är gjord med hjälp av intervjuer av skogsmaskinförare. Syftet med studien var att belysa och analysera orsaken till de skador som skogsbruket orsakar. Jag ville undersöka hur de skogspolitiska målen omsätts i praktiken. Under de intervjuer som genomfördes med skogsmaskinförarna utkristalliserades några faktorer som utgör problem och som har betydelse för hur skogspolitiken genomförs i praktiken. Det som skogsmaskinförarna menar utgör problem är bland annat bristfällig information, dåliga kartor och snötäckt mark.

På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid Slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT.

Det här arbetet har genomförts som ett examensarbete vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Röjning är en skogsvårdsåtgärd som syftar till att glesa ut skogen så att det är möjligt att få ett högre utbyte av gagnvirke vid en kommande första gallring. Anledningen till att arbetet utförs är att Sveaskog vill ha ytterligare analyser kring röjningsbehovet på sitt markinnehav för att bättre kunna planera sina skogsvårdande åtgärder. Arbetets syfte har varit att fastställa en taktisk röjningsplan åt Sveaskog. Röjningsplanen ska visa på hur stor del av företagets areal det är som behöver röjas under perioden 2010 till 2014. Denna plan ska också kunna vara till hjälp för den ekonomiska planeringen inom företaget.

På 1940-talet infördes trakthyggesbruket i Sverige och skogen började då avverkas områdesvis med stora hyggen som följd. Då var det inga problem att planera stora, homogena områden. Under de senaste åren har dock andelen skog över lägsta Slutavverkningsålder sjunkit stadigt på Holmen Skog. En lägre andel äldre skog ger en mindre urvalsmängd vid avverkningsåtgärder, vilket medför att det blir svårare att skapa bra trakter. Även vid planering av gödsling har urvalsmängden på senare år minskat, och man tvingas idag planera gödsling även på många små fristående trakter för att nå upp till en eftersträvad årsmängd. Syftet med detta examensarbete var att beskriva dagens och framtidens Slutavverkningar och gödslingar med avseende på dessas traktegenskaper, samt undersöka vad framtidens trakter kommer att innebära gällande drivning, gödsling och planering.

Vid Slutavverkning av skog, används i dagsläget skördar-/skotarsystemet nästan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angående en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillväxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnå syftet utgick denna studie från ett kvalitativt angreppsätt genom att tillämpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom användes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanställning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer på chefsnivå inom några av de största svenska skogsbolagen.Referensramen består utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

In an attempt to prevent ground damage and to reduce harvesting costs, StoraEnso's districts Värmbodal and Fryken, selected a number of final felling areas where the base roads have been marked by planners in the districts. The parties involved in the experiment are mainly planners, harvester operators and forwarder operators. The purpose of this paper is to determine the findings of this trial and to find cost savings or lost revenue. This has been done with a sample of interviews from the involved parties who logged the chosen felling areas. Literature about the interview process has been used to facilitate data collection, interpretation and analysis of the material. If we look at profitability based on assumed income and expenditure, revenue per MWh would be 63 SEK.

The market for biofuels from the forests have had a positive development and the job initiators for this master´s thesis wanted to examine the profitability of a method for harvesting forest fuel, which was unfamiliar to them. The method was the ?long tree tops-method?, here called the LT-method. The LT-method is characterised by the fact that timber is harvested as the only roundwood assortment while the rest of the stem, which in other cases would become pulpwood, is harvested as forest fuel together with the logging residues. The method is based on the assumption that advantages in handling of the forest fuel assortment such as increased load weights for forest hauling and truck transportation, should compensate for the lower price for pulpwood when sold as forest fuel. The aim of the study was to compare the profitability of the LT-method with the GROT-method (harvest of timber, pulpwood and logging residues) and conventional logging without any harvest of forest fuel, and aslo to try to identify factors affecting the profitability of the different methods.

Vid Slutavverkning av skog, används i dagsläget skördar-/skotarsystemet nästan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angående en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillväxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnå syftet utgick denna studie från ett kvalitativt angreppsätt genom att tillämpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom användes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanställning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer på chefsnivå inom några av de största svenska skogsbolagen.Referensramen består utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

Vid gallring kan två huvudmetoder urskiljas, nämligen gallring med stickvägsgående- eller med beståndsgående maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för småskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i gallringsresultat i tio bestånd gallrade med beståndsgående maskin typ Vimek, ?Vimekbestånd?, och i tio bestånd gallrade med stickvägsgående konventionella maskiner, ?Stormaskinbestånd?. Jämförelsen avsåg gallringsuttag, stickvägsareal, skador på kvarvarande träd samt totalproduktion och avkastning under en omloppstid för tre olika gallringsregimer. Analysen grundades på en provyteinventering där 5 provytor med en radie av 8 m och en total area av 0,10053 ha inventerades per bestånd.

This final thesis is performed on commission of Torsby forestry administration, Stora Enso Skog. Stora Enso Skog is one of the major forestry companies of Sweden. The main business area is located in and around the region of Bergslagen. During the last decade the practice of forest management has rapidly changed due to a new forest legislation. The new law has resulted in that the production goal is equal to the environmental goal within forestry.

Arbetet som skogsmaskinförare är mycket belastande både fysiskt och mentalt. För att minska arbetsskador och sjukskrivningar, vilket i längden kan leda till brist på förare och svårigheter att rekrytera nya, behöver arbetsbelastningen minskas. Genom att automatisera vissa delar av skördarförarens arbete kan vinster avseende både den fysiska och mentala belastningen göras. Detta genom att föraren får mer tid att ta de många beslut som ingår i arbetet medan maskinen tar över enkla, upprepade handlingar. Därmed minskar också reglageanvändningen och det ges fler möjligheter till mikropauser då musklerna kan återhämta sig.Målet med examensarbetet var att genom studier av kommunikationen mellan människa och maskin komma med förslag på hur belastningsproblemen kan lindras.

Teknikutvecklingen i skogsbruket har under senare år avstannat och det finns en stor förväntan på nästa ?tekniksprång?. Samtidigt är debatten om skador på mark och vatten i skogsbruket högaktuell. Denna rapport behandlar möjligheten att kunna öka effektiviteten i skogsbruket samtidigt som hänsyn tas till mark och vatten. Genom att använda flygburen laserskanning (LiDAR) och digitala terrängmodeller (DTM) har analyser över vattenflöden kombinerats med optimeringar av skotarens körvägar. Kombinationen ger möjlighet att planera ett optimalt skotningsarbete för en Slutavverkning utefter vart på trakten vatten potentiellt kan finnas och även vart på trakten virkesvolymen finns.