Syftet med denna uppsats är att utifrån Lakoffs och Johnsons metaforteorier i Metaphors We Live by (1980/2003) undersöka vilka typer av metaforer Cicero använder sig av i Pro Caelio..

This is a qualitative study aiming to find out how and why teachers work with art, music and movement in the English subject in the early years. In this study we have conducted a background study of previous research and as a starting point and as a point for reference we have relied on education policy documents like The Common European Framework of Reference for Languages and the Swedish curriculum for the English school subject. Our research has consisted of interviews with six teachers and ten observation occasions in a total of three different primary schools. Our result show that there seems to be a consensus in both theory and praxis when it comes to integrating art, music and movement in learning and teaching of English in the early school years. The use of methods including art, music and movement in early language learning seems to promote the language development for all students but especially for young learners that require extra support for their language development.

No abstract.

Vilken typ av kritik får förintelseromaner i kvälls- och dagspress? Undersökningen syftar till att kartlägga hur den litterära kritiken ser ut mot dessa verk. Vidare undersöks hur teman som rasism och främlingsfientlighet kontextualiseras i de undersökta recensionerna..

This Master?s thesis examines different retrieval strategies used in cross-language information retrieval (CLIR). The aim was to investigate if there were any differences between baseline queries and translated queries in retrieval effectiveness; how the retrieval effectiveness was affected by query structuring and if the results differed between different languages. The languages used in this study were Swedish, English and Finnish. 30 topics from the TrecUta collection were translated into Swedish and Finnish.

Mitt syfte med denna uppsats är att relatera de metaforer jag finner i Ciceros De Amicitia till Lakoffs och Johnsons teorier om begreppsmetaforer. Jag ställer mig också frågan: Skiljer sig det underliggande mönstret i Ciceros metaforer från våra?.

The aim of this master thesis is to investigate how parents? in multilingual families perceive language learning and reading for young children, and how their practice of this can be understood in relation to their language situation and cultural background.This study focuses on the interaction between parents? and young children in the light of the literacy practice. Important concepts such as early childhood literacy and family literacy have been used to study language, culture and literacy practice as phenomena that interact. The theoretical framework is a sociocultural perspective. Through qualitative interviews with seven parents?, it was found that multilingual families have a strong ambition for their children to learn all the languages spoken in the family.

In Sweden it is of major concern to the society that every individual get the same possibilities to be able to complete and affect their education. Despite this some students with a foreign background have difficulties when it comes to homework?s. This is contrary to the goals that the government strives for, which is a more just society. The aim of this study is to analyze five elementary schoolteacher?s experiences and attitudes against the homework for students with two languages.

Denna uppsats belyser vad som är utmärkande för en tysk myndighetstext om EU som är skriven för Internet och vilka översättningsproblem som kan uppstå i arbetet med att överföra den tyska källtexten till målspråket svenska. Uppsatsens empiriska undersökning tar upp vilka rekommendationer svenska klarspråksregler ger om hur framförställda attributiva satsförkortningar, pronominaladverb och relativpronomen ska skrivas på svenska. Hypotesen för uppsatsen är att en översättning ibland kan bli tydligare och klarare i sitt språk om man ibland avviker från de moderna klarspråksreglerna och istället använder sig av äldre stilideal. Genom att undersöka hur konstruktionerna har översatts från tyska till svenska förs en diskussion om när klarspråksreglerna är tillämpbara och när det är motiverat att avvika från dem för att få en så klar och tydlig översättning som möjligt.Examensarbetet på Facköversättarutbildningen vid Lunds universitet är uppdelat i en översättning (10 p.) och en analysdel (10 p.). Denna uppsats är examensarbetets analysdel (översättningen publiceras ej).

I föreliggande uppsats har jag auditivt och akustiskt undersökt tre ord uttalade av fyra manliga och fyra kvinnliga talare från två åldersgrupper (21-30 år och 61-73 år), alltså sammanlagt 24 ord. Syftet var att försöka hitta korrelat till röstens ålder hos normala röster..

Jag har för denna uppsats granskat språkbruket i samtliga riksdagspartiers jämställdhetsplaner, i avseendet språk och kön, detta för att undersöka hur språkbruket ser ut för aspekterna personliga pronomina, titlar och personbeteckningar, böjning av adjektiv i naturligt genus, förekomst av ord och ordkombinationer som ?kvinnor?, ?män? och ?kvinnor och män? och snarlika ord samt omskrivningar. De partier som omfattas av min undersökning är centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna och vänsterpartiet.Mitt syfte med uppsatsen är att se i hur stor grad riksdagspartierna använder ett jämställt språk. Fokus i min uppsats ligger på att analysera hur de olika partiernas texter är uppbyggda och vilka språkliga verktyg partierna använder sig av för att språket inte ska upplevas obalanserat eller riktat till endast ett av könen. En kartläggning av språkbruket i jämställdhetsplanerna kan visa på ambitionen att skriva könsneutralt, vilka strategier som tillämpas för att kringgå könsmarkörer samt eventuella omedvetna könsmarkeringar.

Denna uppsats består av en språksociologisk undersökning av namngivning och namntrender. Hur tänker vi när vi namnger våra barn? Är det viktigt att låta namn gå arv? Är det viktigt att vara originell? Hur mycket styr trender oss i våra namnval? Detta är några av de frågor jag har undersökt..

Sveriges riksdag beslutade i maj 2003 att hela Sverige skulle gå över till digital-tv. Den första kommun som skulle släcka det analoga nätet och gå över helt till digital-tv var Gotlands kommun. Befolkningen på Gotland behövde informeras om beslutet och om de praktiska åtgärder som behövde genomföras och broschyren Sverige inför digital-tv kom till. Denna delades ut till alla hushåll på Gotland.Utgångspunkten i denna uppsats är att en sådan text som Sverige inför digital-tv rimligtvis borde ha en argumentativ karaktär. Den innehåller information om ett redan fattat beslut, men eftersom det är ett politiskt beslut som är fattat i en representativ demokrati kräver situationen att en viss argumentation för att rätt beslut är fattat förs.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur argumentationen ser ut i en situation där det politiska beslutet är fattat men där makthavarna har ett behov av att övertyga befolkningen om riktigheten i beslutet.

I denna uppsats har jag velat undersöka om de prosodiska skillnaderna mellan svenskan och franskan kan förklara de avvikelser från den franska normen som återfinns hos nästan alla svenska inlärare av franska, i det närmaste oberoende av hur länge man har studerat språket. Jag ville studera om skillnaderna kunde härledas till olikheterna mellan de båda rytmiska språktyperna stress-timing och syllable-timing, där svenskan anses tillhöra den förra och franskan den senare. I hur stor utsträckning påverkar modersmålet inlärning och produktion av ett andraspråk? Den undersökning jag har gjort syftade till att se om de rytmiska olikheterna mellan svenskan och franskan har märkbara effekter på hur betoning realiseras. Förhoppningen var att skillnaderna skulle vara särskilt påtagliga vid just betoning beroende på de skiljande realiseringssätten i franskan och svenskan.

Genom att undersöka aspekterna kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus, yrkestitlar och generisk användning av han vill jag med denna uppsats utreda om svenskan är på väg mot könsneutralitet under en tidsperiod på cirka 40 år. Mer specifikt kan sägas att jag med mina undersökningar ville kontrollera om kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus verkar avta, om yrkestitlar i mindre omfattning än tidigare inkluderar kön och om generisk användning av han ser ut att ersättas av den i svenska lagtexter.Jag har använt mig av korpusar som finns att tillgå på Språkbanken på Göteborgs universitets hemsida för mina undersökningar, där materialet i den äldsta korpusen är från 1965.Min hypotes är att svenskan är på väg mot könsneutralitet, vilket i stort sett verkar stämma överrens med mina resultat. Det jag har fått fram för kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus är ändelsen ?a används allt oftare, även i kombination med maskulinum, medan bruket av ändelsen ?e verkar minska. För yrkestitlar visar mina undersökningar att det ursprungligen "inbyggda" könet i stort sett blir mindre betydande.