Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard).

Titel: Revisionsplikt och trovärdighet ? ur ett ägarperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st små aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt påverkar trovärdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump- mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.Empiri: Presentation av enkätsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer.

Sverige är ett av få länder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten går het idagom vad som skulle hända med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har därför valtatt fördjupa oss i hur bankens syn är på detta. Hur ser deras situation ut idag vid enkreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förändrasom Sverige väljer att införa en frivillig revisionsplikt för de små aktiebolagen?I den svenska regeringen har frågan varit upp många gånger om kravet på revision för småaktiebolag verkligen är till någon nytta för företaget och i så fall väger mervärdet uppkostnaden för företaget? År 1998 ansåg regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslårevisionsplikten för små aktiebolag, år 2006 togs det upp på tapeten igen och denna gång villeman göra en grundligare undersökning på frågan.I vår teoretiska del har vi sett närmare på hur bankerna arbetar kring en kreditgivning ochvilken redovisningsinformation som används samt i vilken utsträckning revisionen harbetydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommitkring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för läsaren.Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit från artiklar som vi hittatgenom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ?Album?.Vi har valt att se problemet utifrån bankernas perspektiv och med hjälp av en kvalitativ metodförsökt att lösa vår problemformulering.

Revisionspliktens vara eller icke vara är idag i Sverige ett hett diskuterat ämne. Regeringen har beslutat att avskaffa revisionsplikt för små aktiebolag men något datum är ännu inte bestämt. Detta leder fram till frågan om hur svenska företagsledare ser på revisionsplikt i små aktiebolag. Vi identifierar vilka faktorer som ligger bakom deras ställningstagande och med detta vill vi ge en ökad förståelse för småföretagarens attityd i frågan. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning.

Vi har med hjälp av en kvalitativ metod undersökt vår problemformulering och vårt syfte, om revisorernas syn på slopandet av revisionsplikten.  Utifrån problemformuleringen har frågeställningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen. Revisionen tillkom för första gången i 1895 års lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrän år 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de små företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angående huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte.

Uppsatsens titel: Revisionsplikt i små företag ? en ekonomisk eller ideologisk fråga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poäng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ämnet är idag högst aktuellt och Svenskt Näringsliv har begärt att Justitiedepartementet ska utreda frågan.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrån bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss på det positivistiska synsättet och använder oss av en deduktiv ansats. Utifrån en kvantitativ metod samlar vi via enkäter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka är beroende på attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vår egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgångspunkter i uppsatsen.Slutsats: Vår slutsats av undersökningen är att vi kan se att företagen reagerar starkare på nyttan/kostnaden än på revisionsplikt.

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvång för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvändning. Med bakgrund till att Sverige måste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle fastställa hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna få för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utsträckning.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att analysera om det i samband med denavskaffande revisionsplikten skett förändringar i arbetssättet förbetydande intressenter samt undersöka hur synen på småaktiebolags trovärdighet efter reformen har förändrats.Metodik:I studien har ett kvalitativt tillvägagångsätt med en abduktiv ansatsanvänts. Insamling av data har skett genom semi-struktureradeintervjuer med respondenter från en arbetsgivarorganisation, trekreditgivare och två myndigheter.Resultat:De främsta slutsatser som dragits är att kreditgivares arbetssätt inteförändrats i den omfattning som förväntats. Myndigheternasarbetssätt har däremot påverkats i större grad, vilket förklaras medatt de arbetar mot intressenter på ett annorlunda sätt. Efterreformen är det inte trovärdigheten till bolag som förändrats, utantill de sammanställda räkenskaperna..

SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans ? och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden.

Bakgrund och problem:I Sverige har förvaltningsrevisionen varit lagstadgad sedan en lång tid tillbaka och är således en tradition. Denna del av revisionen är dock unik för Sverige och Finland och existerar ej någon annanstans i världen. Revisionen syftar till att revisorn skall granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget för att undersöka om det föreligger någon ersättnings-skyldighet gentemot aktieägarna. Revisionen utmynnar sedan i ett uttalande från revisorn i fråga om ledningen bör beviljas ansvarsfrihet eller inte. Huvudfrågan i uppsatsen är hur revisorerna ser på förslaget om att avskaffa förvaltningsrevisionen? Syfte: Syftet med studien är att klarlägga vad en förvaltningsrevision innebär praktiskt samt vad ett slopande av förvaltningsrevision skulle innebära utifrån ett revisorsperspektiv.

I denna uppsats har vi velat undersöka svenska småföretagares inställning till revisionsplikten. Bakgrunden till vårt intresse kring småföretagarnas inställning till revisionsplikt är att det inom EU pågår en harmoniseringsprocess där man önskar få så samstämmiga regelverk, för bland annat revisionsplikten, som möjligt. I och med att Sverige idag är ett av de få länder i Europa som inte tillåter undantag från revision för små aktiebolag så kändes det som ett intressant ämne. Vi har vidare velat undersöka vilka faktorer som ligger bakom småföretagarnas inställning till revision, dvs. vad kännetecknar de bolag som är positiva respektive negativa till revisionsplikten? Kan man exempelvis se några skillnader i inställning mellan B2B- och B2C-företag? I uppsatsen har vi använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem ändras, ställer företagens intressenter allt mer krav på den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förväntningarna på revisorn ständigt ändras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förväntningar som ägare och andra intressenter har på en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och förstå faktorer som påverkar förväntningsgapet mellan ägare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig åt mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnå syftet användes både en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkät som skickades till drygt 2200 små aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun ställdes frågor där vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förväntningar de hade på revisorn och revisionen när företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.