Old hollow trees of oak contain a large amount of wood mould. Unfortunately, these trees have in the last century been greatly reduced in numbers. It has resulted in that species that depend on these habitats, saproxylic species, have become at risk to decrease in numbers or die out regionally. Previous studies have shown that the volume of wood mould is an important factor for occurrence and population size of saproxylic organisms. The aim of the present study was to examine how the volume of wood mould varies among ash (Fraxinus excelsior), lime (Tilia sp.), maple (Acer platanoides), aspen (Populus tremula) and oak (Quercus robur).

This thesis is the result of the investigation and solution of a mechanicalproblem regarding flywheel malfunctions. A flywheel is, in short, a devicethat relies on a rotating object?s moment of inertia to store energy overshort time spans. This project is part of the development of a fourthflywheel prototype at the division for electricity at Uppsala university,which uses magnetic levitation to keep a hollow cylinder rotating at veryhigh speeds inside a vacuum chamber. Should the magnets fail however, orsome other error occur that leads to an uncontrolled state of rotation, thecylinder needs to be stabilized mechanically by a device usually referredto as ?back-up bearing?.

This Master's thesis work was done at SLU, Uppsala, Sweden in cooperation with Upplandsstiftelsen and Uppsala County Council. The studied area is pointed out as an area for EU´s LIFE project, NATURA 2000, concerning the Scarabid beetle Osmoderma eremita. The studied area lies in an agricultural landscape rich on deciduous trees, about 15 km south of Enköping in the County of Uppland. The species is dependent on large, old, hollow trees, which are exposed to sunlight, usually oak trees in this area. I studied the area in detail concerning large old trees (>70cm ø), middle-aged oak trees and young oak trees.

I Sverige kan VKR (varmformade konstruktionsrör) vara 15-23 % dyrare än KKR (kallformade konstruktions­rör) av samma tvärsnittsstorlek. Trots detta lägre pris på KKR har det upp­skattats att i Svensk stål­byggnation används endast 5 % KKR, av det totala användandet av VKR och KKR. I detta examensarbete har det först undersökts vilka skillnader i egenskaper som finns mellan VKR och KKR. Därefter beräknas prisdifferensen mellan de två profiltyperna när de utsätts för en centrisk tryckkraft under likadana förhållanden. Målet är att ta reda på vilket som är det mest ekonomiskt lönsamma alternativet i valet mellan VKR och KKR.Tryckkraftskapaciteten med hänsyn till knäckning för alla profilstorlekar i Tibnor konstruktions­tabeller har beräknats för varje möjlig kombination av tio olika längder mellan 1 till 10 m, tio olika laster mellan 100 till 1000 kN och två olika upplagsförhållanden, ledad i båda ändarna eller fast inspänd i båda ändarna.

Vad händer med en plattas momentfördelning vid håltagning? Vilka förstärkande åtgärder kan göras för att motverka dessa? Hur påverkar förstärkningsåtgärderna momentfördelningen jämfört med den ursprungliga fördelningen? Dessa är några av de frågor som har legat i fokus vid framtagande av denna rapport. Utifrån dessa tankar har en litteraturstudie av olika bjälklagtyper och förstärkningar genomförts. Detta har resulterat i en sammanfattning av de tre vanligaste bjälklagstyperna samt en rad olika förstärkningsmetoder. Dessa metoder är t.ex.

Det byggs mer och mer med prefabricerade håldäcksbjälklag vilka har stora dimensionerings och produktionsfördelar. Långa spännvidder och lätta bjälklag gör denna typ av konstruktion känslig för vibrationer och därför ställs konstruktörer idag inför en problematik som inte tidigare vanligtvis varit en dimensionerande faktor. Som en naturlig följd av detta är kunskapen inom området begränsad och förståelsen för denna typ av konstruktion vid dynamiska problem eftersatt. Hur håldäcksbjälklag beter sig vid små dynamiska laster, från mänsklig aktivitet på bjälklaget, och hur denna typ av problematik ska hanteras beräkningsmässigt behöver studeras. Vid statiska beräkningar antas bjälklaget vara enkelspänt men vid dynamiska beräkningar kan bland annat inte detta antagande göras då effekten från elementens sammankopplingar och eventuella pågjutningar påverkar bjälklagets styvheter och därmed dess dynamiska beteende.