Sök:

Sökresultat:

8704 Uppsatser om Slöjan i skolan - Sida 39 av 581

Vilka konsekvenser fÄr diagnosen för eleven: ADHD, DAMP och dyslexi

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka konsekvenser diagnosen fÄr för eleven ur ett förÀldraperspektiv samt lÀrarperspektiv. Enligt skolans lÀroplaner skall alla barn ha rÀtt till det stöd och hjÀlp som de behöver i enlighet med det relationella perspektivet, dÀr samspelet och interaktionen Àr betydande mellan de olika aktörerna pÄ skolan. Den kvalitativa intervjuen har legat som grund vid vÄr undersökning. Resultatet pekade pÄ att skolan prÀglas av det kategoriska perspektivet, dÀr elevens svÄrigheter uppfattas som en konsekvens av svÄra hemförhÄllanden eller lÄga begÄvning..

Barn och stress : PÄverkande faktorer

Syftet med detta arbete var att studera pĂ„ vilket sĂ€tt skolans organisation samt barns nĂ€rmiljö kan bidra till stress, men Ă€ven hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger pĂ„ fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsĂ€ttningar samt 65 enkĂ€ter med barn i År2. Arbetets fokus ligger pĂ„ barns stress i skolan men man kan konstatera att kĂ€llan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga nĂ€rmiljö. DĂ€rför bör Ă€ven nĂ€rmiljön uppmĂ€rksammas för att man ska fĂ„ en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkĂ€terna visade att barnen hade fĂ„ eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att mĂ„nga barn sjĂ€lva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras nĂ€rhet.

Ung och ideell : Ett rumsligt perspektiv pÄ betydelsen av ideellt engagemang i tvÄ ridsportföreningar

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

Att vara eller inte vara barn i svÄrigheter- vem avgör det?

Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svÄrigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lÄgstatusomrÄde och med hög invandrartÀthet. Min undersökning handlar om barn i svÄrigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna/skolan ser pÄ barn i svÄrigheter samt vilken hjÀlp skolan kan erbjuda för att förbÀttra skolsituationen för dessa barn och hjÀlpa dem. Syftet Àr Àven att nÀrmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att fÄ reda pÄ varför de har valt att arbeta med barn i svÄrigheter.

Simundervisning i skolan: alla har en rÀttighet att nÄ mÄlen

Syftet med vÄr studie var att se om simundervisningen i skolan ser olika ut beroende pÄ hur lÄngt skolan har till simhallen samt vad som görs för att eleverna skall nÄ de uppsatta mÄlen i de nationella styrdokumenten. Vi har genomfört vÄr studie i Ärskurs fem och nio med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa kompletterande intervjuer. VÄr undersökningsgrupp bestod av 162 elever. Utav dessa gÄr 85 elever i Ärskurs fem och 77 elever i Ärskurs nio. Antalet femteklassare med nÀrhet till simhall var 54 stycken och antalet femteklassare med lÄngt till simhallen var 31 stycken.

Överviktiga barn : En litteraturöversikt om vad skolan och skolsköterskan kan bidra med för att förebygga fetma och övervikt hos barn.

Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhĂ€llet. Obalansmellan energiintag och energiförbrukning anses vara den frĂ€msta orsaken.Skolan Ă€r en naturlig miljö för att forma barnens syn pĂ„ mat och fysisk aktivitet.Skolsköterskans uppgift Ă€r att vara en stödperson, informatör och rĂ„dgivare tillelever, skolpersonal och förĂ€ldrar. Hon ska ocksĂ„ skapa resurser för elever somdrabbas av hĂ€lsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inomskolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hosbarn. Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturstudie som baserades pĂ„ 15artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnĂ€ra analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll.

Varför Àr det sÄ lite dans i skolan? : en studie om elevers förhÄllningssÀtt till dans i skolan

SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie Àr att beskriva och förstÄ om och hur genus konstrueras socialt i elever och lÀrares förhÄllningssÀtt till dans i skolan. Tre övergripande frÄgestÀllningar som jag anvÀnt som utgÄngspunkt i denna studie Àr, hur upplever elever, pojkar och flickor dans i skolan? Har genus nÄgra betydelser i elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till dans och har dans nÄgon betydelse för pojkar och flickors identitetsskapande?  Metoden jag anvÀnde mig för att undersöka dessa frÄgestÀllningar var gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med lÀrare. Mitt bakomliggande intresse till detta började med att jag sedan tidigare kunnat ta del av en forskningsrapport som redogör för att idrotten i skolan utgÄr frÄn att tillgodogöra manliga intressen (Redelius, 2004) samt att dans Àr en aktivitet som sÀllan förekommer i Àmnet idrott och hÀlsa (Skolinspektionen, 2010). Resultat som kom fram under intervjuerna visar bland annat bÄde pojkar och flickor upplever att dans Àr nÄgot som intresserar flickor mer Àn pojkar, detta trots att bara nÄgra fÄ av flickorna och ingen av pojkarna frÄn intervjuerna nÀmnde dans som den roligaste aktiviteten under idrott och hÀlsa.

Den sociala skolan : En fenomenologisk studie om hur ungdomar i behandling har upplevt sin skolgÄng

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgÄng. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts Àr fenomenologi för att kunna fÄnga essensen i ungdomarnas berÀttelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som anvÀnder sig av droger Àr benÀgna till att avsluta sin skolgÄng i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, nÀrvaro, intresse av att inhÀmta kunskap, rollen i skolan och förmÄgan att hÄlla sig till skolans regler.

Bildsamtal som lÀrande : -Samtalar lÀrarna med eleverna om elevernas bilder i skolan

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att studera huruvida bildlÀrarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lÀrarna ens gör det?! Och hur det gÄr till i sÄ fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlÀrare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer.

Fostran - en naturlig del i lÀraryrket? : om fostran utifrÄn lÀroplanens vÀrdegrund

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ, beskriva och förstÄ vad nÄgra pedagoger pÄ en skola har för uppfattning om fostran utifrÄn lÀroplanens vÀrdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ detta Àr kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgÄ inom Àmnena fostranoch vÀrdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansÄgs som det dokument skolans verksamhet vilar pÄ och att fostran utifrÄn detta skapar goda samhÀllsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla mÀnniskor har lika vÀrde och samma rÀttigheter. Det frÀmsta sÀttet som pedagogerna anvÀnde för att fostra utifrÄn skolans vÀrdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner.

Åldersblandning i skolan? Fördelar/möjligheter-nackdelar/svĂ„righeter

Examensarbetet handlar om fördelar/möjligheter, nackdelar/svÄrigheter med Äldersblandad undervisning i skolan. Arbetet Àr sammanstÀllt efter en litteraturstudie dÀr syftet var att utveckla kunskap om Äldersblandad undervisning.Litteraturstudien bygger pÄ olika författares syn pÄ Äldersblandning i skolan, om dess fördelar/möjligheter-nackdelar/svÄrigheter. Den empiriska delen av arbetet Àr utförd pÄ en skola med Äldersblandat arbetssÀtt dÀr följande frÄgestÀllningar har sökts svar pÄ: Hur organiseras och bedrivs Äldersblandad undervisning pÄ en skola? Vilka fördelar och nackdelar finns med Äldersblandad arbetsform pÄ en skola?Vad tycker elevrna om Äldersblandat arbetssÀtt pÄ en skola? Studien visade bl.a pÄ att gruppens förÀndring, i och med det Ärliga uppbrottet, kÀndes jobbigt för bÄde elever och lÀraren. Det finns inte nÄgon enkel lösning pÄ vilket arbetssÀtt som Àr det bÀsta.

Är skolan en del av verkligheten, och integrerar den med so-undervisningen?

MÄlet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om skolan Àr en del av verkligheten i den bemÀrkelsen att so-lÀrarna anvÀnder sig av studiebesök och mÀnniskomöten inom sina so-Àmnen pÄ högstadiet. Genom kvalitativa intervjuer har jag frÄgat fyra elever respektive fyra lÀrare vad de anser i den hÀr frÄgan. NÀr det gÀller elevernas uppfattning sÄ visade resultaten att de uppskattar olika former av studiebesök och mÀnniskomöten inom de olika so-Àmnena och de har kvarstÄende minnen frÄn olika utfÀrder och besök av personer pÄ skolan. Resultaten visade ocksÄ att hÀlften av de utfrÄgade eleverna Àr nöjda med hur dagens so-kunskap förmedlas. LÀrarna dÀremot vill göra mer Àn vad de anser sig ha möjlighet till.

LÀrarnas medvetenhet om sitt uppdrag utifrÄn ett genus perspektiv

Abstract Genom en litteraturstudie samt intervjuer av ett antal pedagoger pÄ typiska manliga eller kvinnliga utbildningar som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan upprÀtthÄller och förstÀrker rÄdande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo 94 tydligt stÄr att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Skollagen sÀger ocksÄ att skolan ska frÀmja jÀmstÀlldhet mellan könen. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vilken syn lÀrarna hade pÄ sitt eget förhÄllningssÀtt gentemot eleverna ur ett genusperspektiv Genom mitt resultat har jag kommit fram till att det Àr viktigt att lÀrare Àr medvetna om hur de arbetar och vilket förhÄllningssÀtt de har nÀr de bemöter sina elever, för att inte förstÀrka och föra vidare traditionella könsmönster. Dock ska inte den enskilde lÀraren hÄllas ensam ansvarig dÄ det framkommer att ansvariga för den pedagogiska verksamheten, till exempel rektor, bÀr ett stort ansvar för jÀmstÀlldhetsuppdraget aktivt utövas pÄ skolorna.

Musikens möjligheter : FMT i skolan

Detta examensarbete Àr en beskrivning av hur man inom skolan kan anvÀnda sig av Funktionsinriktad musikterapi (FMT), bÄde i elevhÀlsosyfte och personalvÄrd. Jag berÀttar om arbetet med en elev med diagnosen sprÄkstörning/dyslexi och en lÀrare med diagnosen utmattningsdepression. Mitt arbete visar att FMT med sin tydliga struktur kan hjÀlpa bÄde elever och lÀrare att fÄ tillgÄng till de egna förmÄgorna. Genom en balans mellan trygghet och utmaningar stimulerar FMT-metoden till utveckling hos personen, oavsett Älder. .

Om att förebygga mobbning i skolan

Syftet med arbetet Àr att belysa hur skolor arbetar med mobbning och att fÄ ta del av elevernas uppfattningar om mobbning. Min studie utgick frÄn en kvalitativ undersökning som genomfördes med tio elever och sju pedagoger/skolpersonal som intervjuades utifrÄn halvstrukturerade frÄgor. Dessutom anvÀndes en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt med tolv frÄgor som besvarades av 124 elever pÄ högstadiet i en skola i vÀstra SkÄne. Det finns flera olika modeller för hur man ska förebygga mobbning: Olweus program, Farstamodellen, Mobbningsombud och genom t.ex. kontakt mellan skolan och hemmet och kontinuerligt vÀrdegrundarbete..

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->