Tidigare forskning har visat att posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och depression är vanligt förekommande symtom hos individer som exponerats för krig. Studier om kurdiska emigranter i Sverige och deras psykiska hälsa är dock begränsad. Denna studie syftade till att beskriva människors erfarenheter av bombattacken av Halabja. Avsikten var även att förklara och öka kunskapen om individers hanterande av erfarenheten. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur respondenterna blivit bemötta av myndigheter de kommit i kontakt med.

Studien syftade till att studera risk- och Skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och Skyddsfaktorer.

Studiens syfte är att undersöka vad livskvalitet innebär för döva unga vuxna i dagens samhälle samt förstå hur deras dövhet påverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som är döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. Utgångspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhället samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv på begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit är att diskriminering på arbetsmarknaden är en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, både utifrån ekonomiska och känslomässiga aspekter på livskvalitet.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan den upplevda stressen hos tjejer 18-19 år, och relationen till föräldrarna. Följande forskningsfrågor ställdes för att besvara studiens syfte; Hur ser relationen till föräldrarna ut, hur upplevs prestationskraven, vilka faktorer är det som stressar, samt hur omfattande är den upplevda stressen? Undersökningen var en kvantitativ studie där datainsamling gjordes med hjälp av en webbenkät. Webbenkäten gick ut till 232 tjejer varav 50 stycken svarade på enkäten vilket innebär ett bortfall på 78 %. Databearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet Graphpad Prism 6 där testerna utgjordes av Mann-Whitney test samt Kruskal-Wallis test.

Alkohol förekommer i många människors vardag och det är ett fenomen vi har att förhålla oss till. Samtidigt är alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det är i vår mening därför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta får för konsekvenser för vår förståelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi använt oss av diskursanalys, mer specifikt så har vi använt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssätt och metod.

Uppsatsen handlar om skyddande faktorer, resiliensprocesser och att göra kön. Uppsatsen innehåller en huvudstudie och en bistudie. Huvudstudien består av kvalitativa intervjuer med tre unga kvinnor och bistudien av kvalitativa intervjuer med två behandlare i socialtjänsten. Syftet med huvudstudien är att ta reda på hur skyddande faktorer under uppväxten beskrivs. Hur dessa leder till skyddande processer och resiliens, samt hur skyddande faktorer kan förstås ur ett könsperspektiv.

Relationen mellan barn och föräldrar är den gemensamma risk eller Skyddsfaktor som har störst betydelseför ett barns välmående och utveckling. Relationen till barnet byggs upp redan från födelsen och det ärviktigt att båda parter är trygga och utvecklar ett positivt socialt samspel. Övergången till moderskapet ären livsavgörande händelse som resulterar i ökad sårbarhet och stressorer som förändringar av identitetenoch brist på stöd är faktorer som kan påverka utfallet av hur den individuella anpassningen och känslan avtillfredställelse i moderskapet utvecklas. Transitionsteorin beskriver egenskaperna vid livsövergångar ochkan ge en ram för att få en bättre förståelse. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysaförstagångsmödrars upplevelse av övergången till moderskapet.

Det finns elever som väljer bort skolan, väljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra går inte till skolan alls. Orsakerna är många och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhället då frånvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vårt framtida samhälle. Skolan måste här kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort från skolan för att kunna skapa Skyddsfaktorer för en högre skolnärvaro. För detta behöver skolan först och främst ha en likvärdig syn på frånvaro som ett riskbeteende, oavsett åldersgrupper på eleverna eller var i landet skolan är belägen.

Syftet med studien är att beskriva hur involverad skolpersonal och samverkande socialsekreterare arbetar för att kartlägga och motverka elevers ogiltiga frånvaro. Genom att undersöka personalens upplevelse av orsaker till ogiltig frånvaro, hur de upplever att de arbetar med ogiltig frånvaro och hur de tillsammans arbetar för att motverka ogiltig frånvaro. Den aktuella publicerade forskning som använts är både internationell och nationell. Styrdokument, lagtext, allmänna råd samt forskning av Skolverket och Socialstyrelsen har även beaktats. Det teorietiska perspektiv som ligger till grund för analys är inklusion och exklusion.

Ungdomsarbetslöshet är problem för den drabbade individen och för samhället. Ungdomarsom hamnar utanför arbetsmarknaden har svårare att ta sig tillbaka igen och de risker ett liv i utanförskap med dålig ekonomi och försämrad psykisk hälsa. En stark känsla av sammanhang är en Skyddsfaktor mot svåra livshändelser såsom arbetslöshet. Syftet med studien var att med hjälp av Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang öka kunskapen om huruvida unga vuxnas emotionella välbefinnande påverkas av situationen som arbetssökande och inskrivna i det arbetsmarknadspolitiska programmet Jobbgarantin för ungdomar. Vidare ärsyftet att belysa vilka tankar kring och strategier för framtiden dessa unga vuxna har, och om det går att se en koppling mellan olika förhållningssätt till framtiden och individens känsla av sammanhang.Detta resulterade i en kvalitativ studie med en fenomenologisk och till viss del deduktivansats.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Bakgrund: elevers hälsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer är en Skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hälsa, både psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgång till en samlad elevhälsa där skolsköterskan ingår. Delar av skolsköterskans arbete är lagstadgat, exempelvis de hälsosamtal som ska erbjudas alla elever. Syfte: Syfte med denna studie var att få ökad kunskap om vad som beskrivs som framgångsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hälsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska.Metod: Systematisk litteraturstudie där data består av fem artiklar. Analysen gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sex underkategorier trädde fram som sedan byggde upp tre kategorier.

I händelse av ett radioaktivt utsläpp är det viktigt att ha bra beredskap med skyddsåtgärder som bidrarmed det bästa skyddet för den utsatta delen av befolkningen. Direkt efter ett utsläpp utgör exponering viainandning det största problemet eftersom partiklar och gaser ännu inte hunnit deponerats på mark, imoln och så vidare. Byggnader bidrar med ett skydd mot inhalation eftersom luften utanför och inutibostaden byts ut relativt långsamt. Hur stor del av föroreningen som tar sig in till inomhusluften och hurlång tid detta tar är viktig information för att avgöra om befolkningen är tillräckligt skyddade inutibyggnader eller om evakuering bör ske. I detta arbete har kunskap från befintlig litteratur samtmodellering använts för att beskriva generella förhållanden med vilka en förorening kan ta sig in i och utur en byggnad.