AbstractWhen I, at the age of 20, started working in home care service, I had an idea of what it means to age, a view witch I quickly realized was not true at all. The essay begins with a search for the images of aging you come in contact with, when you do not have a deeper interest in the matter.I take a closer look at how aging is described and how the concepts of aging and dignity are often interconnected, and debate about which images of aging that is outdated and where from they originated.I also show that that image is in for a change, much is happening right now, and there are many like me, who want to change and broaden the view of what aging can mean.Finally I describe my sculptures ?Beatrice? and ?Rosmari?, and reflect on how they relate to the image of what old age looks like.As a sculptor, I want to create an alternative to a widespread image of old people as a problem or idealization of the olf lady as a kind, cute and cookiebaking creature, as well as an alternative to the traditional sculpture tradition, that often show men in positions of power, and sweet passive women/girls.I tell of the strong, stubborn, eccentric and absolutely ordinary lady.

Bildskapande är något som nämns inom bildkonsten och innefattar konstarterna Skulptur, måleri, teckning och grafik. Ett argument för vikten av bildskapande aktiviteter är utvecklandet av visuell ?läs- och skrivkunnighet?. I det här arbetet kommer vi att lyfta bildskapandet ur ett förskoleperspektiv. Syftet med vår studie är att ta reda på hur två pedagoger använder bildskapande som pedagogiskt verktyg och hur de kopplar detta till läroplanen för förskolan.

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsSkulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av Skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön.

Uppsatsen behandlar officersboställen i Skåne från indelningsverkets tid (1682-1901), med särskild inriktning på byggnadsvårds- och bevarandefrågor samt på tillämpningen av lagstiftningen kring byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.Uppsatsens tidsmässiga fokus ligger på 1850-talet. Den bygger på arkiv- och fältstudier kring det trettiotal av Skånes 50 officersboställen som har karaktärshus uppförda enligt de av militären fastställda typritningarna. Mer detaljerade undersökningar, uppmätningar och foto­grafering har genomförts kring tre välbevarade boställen, Örsjö, Månstorp och Hjälmshult. Uppfölj­ningar har också gjorts kring fem boställen som har genomgått mer om­fattande och inte helt önskvärda förändringar. Sist i uppsatsen finns åtskilliga tips för den som är intresse­rad av att vårda militära boställen och andra byggnader på ett varsamt sätt..

This thesis is a case study that analyses the seaside resort Ystad Sandskog and its private architecture between 1850 and 1940. The multitude is evident in the area's architecture. The architectural development is analysed with the use of a social historical perspective, including class and hegemony. Regional as well as national affective factors are used in the analysis. Aside from the social aspects, architectural ideological developments, general development of the seaside resort and the area's committee with its prescriptions are all factors considered.By dividing the development in four different chronological phases, which all represents a certain architectural expression exemplified by a selection of buildings and the social class that it accompanies, a culmination in the architectural structural development of Sandskogen is shown.

This study aims to draw attention to the discourse of Swedish language teachers and their literary repertoires from a didactic perspective. This leeds to the following inquiries: ?how to define and delineate a broader concept of text;? ?how realized is this concept in Swedish upper secondary schools;? and ?how does the use of the broader concept of text effect the ability to learn.? The empirical data comprise group interviews with six teachers who work at two different schools, in different towns, located in southern Sweden. The data are transcribed and carefully analysed by tools consistent with methodological approaches. The theoretical framework consists of discursive psychology.

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

Glimtar- En konsthall i UppsalaEn konsthall vid Uppsala stationsområde. Bredvid Katalinhuset, det gamla stationsmagasinet som idag huserar ett café, en bar med musikscen, och några mindre butiker.Konsthallen ska visa och förvara den samling som för närvarande finns i Uppsala konstmuseum i Uppsala slott, samt nya verk. En blandning av äldre och modern konst, måleri, Skulptur, videoverk m.m.Byggnaden tornar upp och över Katalinhuset, hänger strax över dess taknock och öppnar upp med en 100 meter lång glasfasad mot stationsområdet. Den motsatta sidan mot Storgatan är sluten. Betongfasaden öppnar upp endast med ett fönster bakom det träd som redan innan fanns på platsen samt en glipa högst upp vid fasadens slut.En pelarsal under konsthallen med en lång trappa som leder besökaren upp i byggnaden genom ett inglasat entrérum.

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

Möbler och Skulptur är något väldigt besläktat. Hanteringen av volymen, proportioneringen och materialen är centrala för hur betraktaren ska uppfatta objektet.Hur ytan ser ut och vilket mönster objekten bär kommer sätta dessa parametrar ur spel och förändra uppfattningen av föremålen.Jag ska arbeta med mönster för att förändra hur man uppfattar och möter objektet. Min arbetsmetod kommer bestå i en rad olika experiment som innefattar framtagning av mönster, mönster-undersökningar och volymstudier i lämplig skala. Dels i 2d men också applicerade mönster på de olika volymerna för att undersöka hur de påverkar hur man uppfattar volymen. Jag ska arbeta utifrån egna teorier och idéer vad gäller mönster och hur man uppfattar volym men också med hjälp av andras studier i ämnet perception.Jag ska skapa möbler med mönster som förstärker eller förändrar deras karaktär utifrån de undersökningar som jag kommer fram till.

Syftet med uppsatsen är att beskriva en av arkitekten Bernt Nybergs byggnader. Han utbildades på KTH och examinerades år 1952. Den utbildning som bedrevs på KTH vid den tiden var präglad av modernismen. Bernt Nyberg visade redan under utbildningstiden ett stort intresse för tidigare arkitekturstilar och isynnerhet för klassicismen. Hans intresse för utpräglad ordning tog sig uttryck i byggnader som kan härledas till de geometriska grundformerna.I "Josephson" har han använt sig av kvadraten och kuben som utgångspunkt för rumsmodulens utformning.

Syftet med projektredogörelsen är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans senare år har rörande estetiska läroprocesser och bedömning. Alla tre lärare undervisar i estetiska ämnen och anser att elevens läroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg på. Vi har också närmat oss frågan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lärarnas syn på sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svårt att särskilja elevens faktiska kunskaper i förhållande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var något som lärarna i vår undersökning funderat på.

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.