Bakgrund: En förlossningsdepression är en sorts depression som drabbar var åttonde nyförlöst kvinna successivt inom de tre första månaderna till ett år. Kvinnans förlossningsdepression är inte endast ett problem för kvinnan själv utan även för hela familjen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att insjukna i en förlossningsdepression närmaste året efter förlossningen. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och grundas på två självbiografiska böcker, där kvinnorna berättar om sina upplevelser av sin förlossningsdepression. Resultat: Innehållsanalysen av de två böckerna resulterade i sex kategorier; förtvivlan och rädsla, upplevelsen av att inte kunna älska barnet, skuld, bristande självkänsla, avundsjuka och självmordstankar.

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ?determinism?, ?fri vilja? och ?moraliskt ansvar?, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelser vid plötslig död. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats har sju kvalitativa artiklar analyserats, analysen resulterade i fem kategorier: Att kämpa för att få svar och känna misstro för professionen, att känna skuld för det inträffade, att söka mening, vara förvirrad, oförberedd och ensam i sorgen, att få stöd och kunna stötta andra och att acceptera och värdera livet annorlunda. Resultatet visade på att anhöriga upplevde informationsbristen från vårdpersonal som mycket frustrerande och de litade inte på att omhändertagandet av den döde var rätt. De kände sig också ensamma i sorgen och att människor de kände undvek dem för att inte behöva möta de sörjande. Allteftersom att tiden gick började livet ta form igen, deltagarna hade accepterat sin situation och fått en ny syn på livet.

Bakgrund: Antalet personer som får någon form av demenssjukdom ökar som en följd av att människor lever längre och att sjukdomen ökar med stigande ålder. Den vanligaste formen är Alzheimers sjukdom. Demens definieras ofta som de anhörigas sjukdom, den som fått sjukdomen fokuseras det sällan på. Det är en kronisk sjukdom och tillhör en av våra folksjukdomar med dödlig utgång. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att få och leva med Alzheimers sjukdom.

Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma.

Det här är en kvalitativ studie som undersöker och belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt våld. Utifrån detta har vi studerat hur unga kvinnor uppfattar begreppet sexuellt våld, vilka attityder och värderingar det framkallar, hur de upplever att mäns våld mot kvinnor påverkar deras vardagliga beteenden och känslor. Samt hur de resonerar kring upplevelser av sexuellt våld. För att göra detta möjligt har vi genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer där grupperna utgjort en grupp med fyra stycken artonåringar och en grupp med tre stycken tjugosexåringar. Resultaten visar att uppfattningen hos respondenterna är att sexuellt våld handlar om ett gränsöverskridande och en historisk syn på mäns makt i samhället.

Bakgrund: Andelen barn med medfött hjärtfel som når vuxen ålder har ökat stort tack vare förbättrad vård, diagnostik och behandling. Genom denna utveckling har en ny patientkategori tillkommit i den kardiologiska vuxenvården om vilken de sjuksköterskor som arbetar inom densamma, inte innehar så stor kunskap. Syftet med denna studie var att belysa hur vuxna och ungdomar upplever att leva med ett medfött hjärtfel. Metod: För att utforska detta gjordes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en innehållsanalys av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med medfött hjärtfel upplever att de är annorlunda gentemot sina jämnåriga, detta tar sig uttryck i fysiska skillnader, begränsningar, kroppsuppfattning och känslomässiga uttryck såsom utanförskap, skuld och rädsla.

Undervisningen i skolan syftar att se till alla människors lika värde samt jämställdhet mellan könen. Men hur ser det ut i bilder och representationer som finns inom reklam och media? Vilket tyst budskap figurerar bakom de förebilder i media som möter ungdomar i deras vardag? Undersökningen analyserar två inspirationsfilmer som fanns tillgängliga på H&Ms hemsida under mars månad 2014. Filmerna använder sig av förebilder, på dam respektive herravdelningen. Med hjälp av bildutsnitt, val av kontext skapas skillnad i budskapet filmerna emellan.

Syftet med denna studie var att generera ökad förståelse för hur ett urval heterosexuella män som har blivit utsatta för våld av sin partner upplever att våldet påverkat dem. För att uppfylla detta syfte använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och kodades och därefter analyserades med hjälp av tidigare forskning på området, maskulinitetsteori, teorin om det ideala offret samt hermeneutisk meningstolkning. Resultaten från vår studie visade att informanterna upplevde ångest, självskadetankar, rädsla och skuld- och skamkänslor. Skamkänslorna var relaterade till den manliga identiteten och skador på denna, genererade av erfarenheten av att vara offer för en kvinnlig förövare. Männen upplevde också att samhället varken ville eller kunde hjälpa dem.

Män utsatta för våld i nära relationer är en målgrupp som får begränsad uppmärksamhet i vårt samhälle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur män utsatta för våld i nära relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrågor. För att få en djupare förståelse av bemötandet använde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannämnda verksamheter, och hade varit i kontakt med män utsatta för våld i nära relationer.Den teoretiska utgångspunkten i studien har främst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med målgruppen.

Avvikelserapportering är grundläggande för att identifiera risker som kan leda till vårdskador. Trots detta väljer många sjuksköterskor att inte anmäla avvikelser. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans beslut att avstå från att anmäla avvikelser. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tidsbrist som ett hinder för att anmäla avvikelser.

Den här studien avser att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa män och icke hemlösa personer har haft för männen under den tid då de fick ett hem. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med särskilt fokus på intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har också Använt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvärldsintervjuer med före detta hemlösa män har vi insamlat vårt empiriska material från tre olika länder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid då männen fick ett hem, och att de där fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig själva, vilket underlättade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förändring av sina livssituationer.

This paper presents a study of Scandinavian Airlines? (SAS) frequent flyer program, EuroBonus. The study describes the transfer pricing of award seats between EuroBonus and the airlines within SAS. Furthermore, it aims to determine what effects market-based transfer pricing would have on EuroBonus, the airlines within SAS and consequently on the SAS Group. We have found that the existing transfer pricing does not provide incentives for the airlines within SAS to satisfy EuroBonus? demand for award seats.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur barnperspektivet implementeras och realiseras i Socialtjänsten. Uppsatsen är baserad på två frågeställningar: Hur använder och tillämpar socialsekreterarna sig av barnperspektivet i handläggningsprocessen? Använder de sig av några hjälpmedel eller ?arbetsverktyg? för att tillämpa barnperspektivet? För att svara på uppsatsen syfte och frågeställningar, användes en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom avdelningen för ekonomiskt bistånd i en av Malmös stadsdelar. Uppsatsens resultat visar att respondenterna är för tillfället igång med att tillämpa ett nytt arbetsverktyg för att integrera ett barnperspektiv i deras handläggningsprocess.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.