VÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett hot mot kvinnors fysiska och psykiska hÀlsa. VÄldet Àr till stor del ett problem som Àr dolt för omgivningen. Kvinnorna berÀttar inte om sin situation pÄ grund av bland annat skuld- och skamkÀnslor och av rÀdsla för mÀnnen. HÀlso- och sjukvÄrden har en nyckelroll i arbetet med att upptÀcka och behandla vÄldsutsatta kvinnor. För att kvinnorna ska kunna fÄ en adekvat vÄrd Àr det Àr viktigt att vÄldet uppmÀrksammas som bakomliggande orsak till ohÀlsan.

Antalet mÀnniskor som drabbas av smittsamma sjukdomar som HIV/AIDS, MRSA och Hepatit C Àr ett vÀxande problem över hela vÀrlden, bara i Sverige lever idag omkring 59 000 med nÄgon av de ovan nÀmnda sjukdomarna, av dem stÄr Hepatit C för den största delen som utgör nÀrmare 85 %. Personer med smittsamma sjukdomar förekommer i hela samhÀllet och kan finnas inom alla avdelningar pÄ sjukhus eller vÄrdcentraler. Till följd av okunskap och rÀdsla kan mÄnga som lever med en smittsam sjukdom uppleva sig stigmatiserade och bli dÄligt bemötta av familj, vÀnner och vÄrdpersonal. Det kan resultera i att de kÀnner sig isolerade frÄn gemenskap som kan orsaka ett stort lidande. Syftet Àr att undersöka patientens upplevelse av att leva med en smittsam sjukdom.

Den första januari 1998 trÀdde en ny lag ikraft, Lag (1997:614) om kommunal redovisning. Lagen stadgar att pensioner intjÀnade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse medan de som intjÀnats efter 1997 skall skuldföras. Det finns idag kommuner som, trots lagstiftningen, redovisar Àven det som intjÀnats före 1998 som skuld eller avsÀttning. Det leder oss in pÄ uppsatsens syfte som Àr att kartlÀgga hur och förklara varför kommuner redovisar och hanterar pensionsförpliktelser pÄ skilda sÀtt.Positive Accounting Theory (PAT), Downs teori samt Institutionell teori (IT) ligger till grund för de hypoteser som arbetats fram. PAT och Downs teori bygger pÄ tanken att mÀnniskor i första hand ser till sin egen nytta och maximerar egen vÀlfÀrd.

I och med att den psykiatriska vÄrden omorganiserats och antalet slutenvÄrdsplatser minskathar familjen en stor och viktig roll i vÄrdandet av psykiskt sjuka. NÀr en anhörig drabbas avschizofreni uppstÄr en börda med effekter för hela familjen. Det kan vara inkomstbortfall,begrÀnsad fritid, upplevelser av sorg, skuld, oro och ilska. Sjuksköterskor behöver vararustade med anvÀndbara ÄtgÀrder för att möta de anhörigas behov. Den hÀr litteraturstudienfokuserade dÀrför pÄ omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr grundade i den problembild som anhörigatill personer med schizofreni beskriver.

Övervikt och fetma Ă€r ett tilltagande vĂ€rldshĂ€lsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan mĂ„nga gĂ„nger vara svĂ„rt att gĂ„ ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet. Dock upplever mĂ„nga patienter med övervikt och fetma att de inte fĂ„r det stöd och engagemang frĂ„n sjuksköterskor som de skulle behöva. MĂ„nga patienter upplever Ă€ven att sjukvĂ„rden skuldbelĂ€gger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever bĂ„de skuld och skam. Syftet Ă€r att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande.

Inledning: Demens Àr en folksjukdom i Sverige. De drabbade vÀntas stiga i antal och dÀrmed stiger ocksÄ antalet nÀra anhöriga. Att vara nÀra anhörig till en demenssjuk person innebÀr stora pÄfrestningar och den anhöriga kan behöva hjÀlp med att hantera sin sorg och andra kÀnslor som vÀcks vid försÀmring av den sjuke och i samband med överlÀmnandet av den sjuke till ett demensboende.FrÄgestÀllningar: Vad Àr den viktigaste upplevelsen i att vara nÀra anhörig till en demenssjuk person? Hur pÄverkas man av bemötandet frÄn vÄrdpersonal vid överlÀmnandet av vÄrden av en nÀra anhörig med demens till ett demensboende?Metod: Klassisk Grounded Theory enligt GlaserResultat: Den aktuella studien visar att största svÄrigheten för en nÀra anhörig till en demenssjuk person Àr att slÀppa taget om vÄrden av den demenssjuke. KÀrnkategorin beskriver att den anhörige pendlar mellan att kÀnna sig otrygg och utlÀmnad.

Syfte: Att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt samt beskriva upplevda hinder och strategier för att hjÀlpa dem till en sundare livsstil. Syftet var Àven att granska artiklarnas kvalité gÀllande datainsamlingsmetod. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrÄn syftet som sedan granskades och sammanstÀlldes. Resultat: FörÀldrarna upplevde stor oro över sitt barns övervikt och vÀlmÄende.

Bakgrund: Ett och ett halvt Ă„r efter öppnandet av Öresundsbron mĂ€rks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de Ă€nnu ej fungerande skattereglerna men Ă€ven mer mjuka faktorer, sĂ„som vĂ„ra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger sĂ„ nĂ€ra varandra Ă€r vi mer olika Ă€n vad man frĂ„n början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstĂ„nd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att belysa de nationella skillnaderna angĂ„ende de olika företagskulturerna som prĂ€glar Danmark och Sverige. AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstĂ„r i affĂ€rssammanhang och sĂ„ledes utelĂ€mna social interaktion utanför affĂ€rslivet.

Anorexia nervosa Àr ett allvarligt och livshotande tillstÄnd. Sjukdomen kÀnnetecknas av viktnedgÄng och en förvrÀngd kroppsbild. Denna sjukdom drabbar inte bara individen som injuknat utan hela familjen pÄverkas. FörÀldrar till ett barn med anorexi Àr i stort behov av stöd och information. Sjuksköterskan har en viktig roll i vÄrdsammanhanget dÄ förÀldrarna ofta har skuldkÀnslor över barnets sjukdom eller kÀnner sig skuldbelagda av vÄrdpersonal.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden och berÀknas öka i omfattning. Det Àr en irreversibel sjukdom som förvÀrras med tiden och som innebÀr att lungorna fÄr svÄrare att ta upp syre. Rökning Àr den frÀmsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste ÄtgÀrden för att begrÀnsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsÀtter mÄnga att röka efter att de har fÄtt sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.

Denna uppsats grundas i ett uppdrag frÄn en enhetschef inom kvinnosjukvÄrden. Uppsatsen syftar till att samla in och systematisera den erfarenhet och kunskap som finns i arbetet med smittspÄrningssamtalet hos kuratorer pÄ olika valda enheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhus. Studien syftade till att beskriva en enhetlig metod för smittspÄrningssamtalet. Vi utgick frÄn dessa frÄgestÀllningar för att uppnÄ syftet: ? Hur ser smittspÄrningssamtalets struktur och innehÄll ut?? Vilka strategier och samtalstekniker anvÀnder sig kuratorerna av för att skapa en arbetsallians i smittspÄrningsarbetet?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat Ätta kuratorer som Àr verksamma inom olika enheter inom Sahlgrenskas Universitetssjukhus samt öppenvÄrdsmottagningen Sesam.

Bakgrund:I sjuksköterskeutbildningen betonas betydelsen av samarbete med patienters anhöriga. I takt med att synen pÄ psykisk ohÀlsa förÀndrades avvecklades den institutionsbaserade vÄrdformen. 1995 Ärs psykiatrireform syftade till att stÀrka dessa patienters rÀttigheter och stÀllning i samhÀlletSyfte:Beskriva anhörigas upplevelser av att ha en nÀrstÄende med psykisk ohÀlsa.Metod:En litteraturöversikt gjord enligt Fribergs (2010) metod för litteraturöversikter. Efter sökningar i databaserna Academic search premiere, Cinahl Plus with Full Text, Medline och PsychInfo valdes tolv kvalitativa artiklar för att analyseras. Den teoretiska referensramen för arbetet Àr Katie Erikssons lidandebegrepp.

Bakgrund: Globalt ses en ökad internationell migration dĂ€r Sverige varje Ă„r tar emottiotusentals asylsökande. De asylsökandes rĂ€ttigheter skyddas av internationella deklarationer och konventioner om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, dĂ€r rĂ€tten till hĂ€lsa Ă€r central. ÄndĂ„ lider asylsökande av hög grad av ohĂ€lsa, mycket till följd av deras status som asylsökande och den utsatthet som det medför. Att dessutom vara gravid gör dem extra utsatta trots att de har rĂ€tt till mödrahĂ€lsovĂ„rd pĂ„ samma villkor som icke-asylsökande i Sverige, dĂ„ de inte har rĂ€tt till övrig sjukvĂ„rd. Barnmorskor inom mödrahĂ€lsovĂ„rden arbetar för vĂ„rd pĂ„ lika villkor utifrĂ„n kompetensbeskrivningen och den etiska koden, men utifrĂ„n lagstiftningens begrĂ€nsningar riskerar barnmorskorna stĂ€llas inför professionsetiska dilemman i vĂ„rden av asylsökande gravida kvinnor.

Bakgrund: Var femte kvinna kommer nÄgon gÄng under sitt liv bli utsatt för vÄldtÀkt eller vÄldtÀktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig pÄ mÄnga olika sÀtt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvÄrden kan fÄ avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohÀlsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier.

Att drabbas av en stroke Àr inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan Àven ett slag för hela familjen. Det uppstÄr en förÀndring för familjen dÄ den sjuke ska ÄtergÄ till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll dÀr de tvingas fungera som vÄrdare, de mÄste hjÀlpa till med det som den drabbade inte sjÀlv klarar att utföra och livet mÄste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. VÄrt syfte var att studera familjens lidande dÄ en familjemedlem som fÄtt stroke ÄtergÄr till vardagen i hemmet.