Heterosexual individuals who live in a culture of honor are exposed to honor oppression in today?s Swedish society is well known. However, it is not equally recognized that LGBT-people from a culture of honor are exposed to honor oppression. The study aims to investigate how eight individuals belonging to the LGBT-group and the culture of honor feel about their ability to develop their true identity and live out their sexual orientation. The study is qualitative and the collected empirical material constitutes of chat interviews with young LGBT-people.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan i Sverige har ökat bland ungdomar sedan 1990-talet och cirka en procent av kvinnorna mellan 12-25 Är lider av anorexia nervosa. Sjukdomen karakteriseras av en förvrÀngd kroppsuppfattning samt en sjuklig strÀvan att gÄ ned i vikt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa tvÄ kvinnors beskrivning av sjukdomen anorexia nervosa. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som analyserats med innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom att kvinnorna hade en skev kroppsuppfattning och att deras Ängest ökade i samband med mÄltider och för lite motion.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka hur individer upplever erfarenheter och hanteringen av dessa, efter en samverkansövning. Vidare Àr syftet att undersöka vilken mening de tillskriver erfarenhetshanteringen samt identifiera vilka faktorer som individer upplever utgör ett hinder och stimulerar erfarenhetshanteringen och lÀrandet. Vi har utgÄtt frÄn en fenomenologisk ansats dÀr empirin har samlats in genom observation, fokusgruppsintervju och individuella intervjuer. Resultatet visar att deltagarna inte har en gemensam syn pÄ vad erfarenhetshanteringen Àr och vad det syftar till. NÀr det kommer till fallgropar för erfarenhetshanteringen sÄ visar resultatet att stora övningar och hög arbetsbelastning, inget tryck pÄ att omvandla erfarenheterna till konkreta ÄtgÀrder, frÄnvarande beslutsfattare, skuld och försvarsstÀllning, samverkansproblematik och bristande förstÄelse för roller och ansvar samt bristande dokumentation och informationshantering utgör hinder för erfarenhetshanteringen.

Bakgrund Tidig fosterdiagnostik Àr en undersökning med syfte att upptÀcka eventuella kromosomavvikelser i fostret. FörÀldrar kan komma att stÀllas inför flera svÄra val under graviditeten. För att göra ett informerat val avseende tidig fosterdiagnostik krÀvs god information till de blivande förÀldrarna frÄn vÄrdgivaren. Syfte I denna studie undersöks om paret Àr överens eller inte avseende informerat val och huruvida det pÄverkar kvinnans graviditetsrelaterade oro, beslutskonflikt, nöjdhet med informationssamtalet samt om det pÄverkar hennes beslut att göra tidig fosterdiagnostik.Metod Femtiotre kvinnor, tidigt in i sin graviditet, deltog i studien. Kvinnorna delades upp i tvÄ grupper, dÀr den ena var överens med sin partner avseende informerat val och den andra inte.

Sexuella övergrepp mot barn begÄs oftast av mÀn. Det finns indikationer pÄ att kvinnors övergrepp pÄ pojkar inte anses lika allvarliga som mÀns övergrepp pÄ flickor och att mÀn Àr mer negativa i sina bedömningar gentemot offer. I syfte att undersöka hur kön pÄ förövare, offer samt undersökningsdeltagare pÄverkade skuldbedömning administrerades vinjetter som beskrev att samlag förekommit mellan en 12- Äring och en 35- Äring, dÀr kön pÄ offer och förövare varierades, till 322 högskolestudenter. I linje med tidigare forskning visade resultaten att manliga förövare bedömdes ha signifikant större skuld i övergreppen Àn kvinnor. Resultatet antas bero pÄ könsstereotyp pÄverkan och anatomiska könsskillnader.

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den. Kvinnorna drog sig Àven undan sociala aktiviteter, och upplevde ett stort motstÄnd frÄn allmÀnheten och frÄn personal inom vÄrd och omsorg. Kvinnorna upplevde sig generellt utanför i samhÀllet och likasÄ inom sin familj.

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den.

Bakgrund: ALS Àr en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som Àr en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmÀrgen och hjÀrnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer anvÀndes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed.

Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjÀlpbehov barn och förÀldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan pÄverka anknytning mellan barn och förÀlder. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk utgÄngspunkt och semistrukturerade intervjuer anvÀndes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering dÀr resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och förÀldrar i familjer med missbruk har olika hjÀlpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler pÄ en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utÄtagerande eller övertar förÀldrarollen. Barnet kan kÀnna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstÄ förÀlderns beteende.

Den hÀr uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett förÀldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgÄr ifrÄn affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmÄgans framvÀxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur förÀldrar uttrycker mentalisering över sig sjÀlva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 förÀldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 Är sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det Àr möjligt att avlÀsa förÀldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering ocksÄ uppstÄr i den dialog som paret har med varandra. Studien visar ocksÄ att det gÄr att se en skillnad mellan olika familjer.NÀr en förÀlder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhÄgor och bli lyssnade pÄ av den andra förÀldern ev. Àven fÄ bekrÀftelse sÄ ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregÄr kommentarer om mentala tillstÄnd/mentalisering . Forskning visar pÄ sambandet mellan trygg anknytning och att förÀldrar tillskriver sina barn egna kÀnslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre vÀrld i ?mental states?. Studien som helhet visar pÄ vikten av att stödja förÀldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .

Missfall eller spontan abort förekommer relativt ofta och innebÀr att fostret avlider och med sammandragningar stöts ut frÄn livmodern innan den anses vara livskraftig. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av missfall. Till detta valdes sju vetenskapliga artiklar av kvalitativa studier, som analyserades med en manifest innehÄllsanalys och resultatet av detta blev fyra kategorier: Första reaktionen var chock och kaos, Behov av stöd, bekrÀftelse och tröst, KÀnna skuld för missfallet och rÀdsla för barnlöshet samt Att försonas med förlusten. Resultatet visade att hur kvinnor hanterade graviditetsförlusten berodde pÄ tillgÄngen av relevant stöd i upplevelsen, genom att fÄ förstÄelse och kunna prata om missfallet kunde kvinnor bearbeta hÀndelsen. Slutsatsen blev att vÄrdgivare i relationen till kvinnor kunde förse dem med kunskap och information gÀllande missfall samt erbjuda hjÀlp för att bearbeta traumat.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva kvinnors egna erfarenheter av att ?spela?, hur de sjÀlva ser pÄ sina spelvanor. Vilka problem det kan finnas kopplade till spelandet. Samt hur det Àr att vara spelande kvinna. Jag genomförde sex kvalitativa intervjuer med kvinnor som har varit eller befinner sig i ett spelberoende.

Föreliggande studie syftade till att sökakunskap om barns reaktioner vid bevittnade av vÄld samt derasupplevelser och hantering av situationen. Den empiriska studiengenomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare som isitt arbete kommer, eller har kommit, i nÀra kontakt med barn sombevittnar vÄld. Via en omfattande datainsamlingsprocess dÀr artiklar,avhandlingar, forskningsrapporter och litteratur studerades, kunde enkartlÀggning av det aktuella kunskaps- och forskningslÀgetgenomföras, vilken sedan anvÀndes vid analys av det insamladeintervjumaterialet. Resultatet av analysen visade konsekvent att barnreagerar med emotionell stress och destruktiva beteenden av olika slag.Det visade sig Àven att barns reaktioner Àr mycket individuella, blandannat beroende pÄ i vilket utvecklingsstadie barnet befinner sig, densociala omgivningen samt den mening barnet ger förÀldrarnaskonflikter. Studien visade Àven att barn som bevittnar vÄld bÀr pÄ starkakÀnslor i form av oro, ilska, rÀdsla, skuld etc., samt att de aktivtförsöker förhindra, ingripa, lugna eller stoppa vÄldet..

Hela familjen pÄverkas nÀr en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det Àr en komplex sjukdom med mÄnga symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 Ärs Älder. Sjuksköterskans ansvarsomrÄde Àr stort, bland annat ingÄr att kunna stödja och undervisa bÄde patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsomrÄde krÀvs att sjuksköterskan har förstÄelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien Àr att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan pÄ vardagen utifrÄn tidigare forskning.