Syftet med vår undersökning var att vi ville bli medvetna om och lyfta fram hur pedagogerna kommunicerar med elever kring deras texter, samt att få svar på i vilket syfte pedagogerna arbetar med elevtexter för att främja elevernas skriftliga språkförmåga. För att komma fram till en slutsats har vi ställt frågor kring pedagogers syn på skrivandet och hur de arbetar med skrivandet i sin undervisning, samt hur de ger respons på texter och om de gör någon form av textanalys. Genom vår undersökning kom vi fram till att pedagogerna anser att man inte kan skilja på läsandet och skrivandet, dessa två processer går hand i hand och är båda betydelsefulla för elevens språkutveckling. Pedagogerna lägger också stor vikt vid att eleverna skall prova på att skriva olika texttyper för att få en uppfattning om skrivandets olika aspekter, man lyfter också fram vikten av att ha en mottagare till sin text. Vi kom även fram till att de flesta pedagoger lägger stor vikt vid att försöka individanpassa sitt responsgivande utifrån varje elevs behov, då man är försiktig i sitt förfarande i avsikt att stärka elevens tro på sig själv. Endast ett fåtal pedagoger använder sig av någon direkt form av textanalys som språkutvecklande stöd i sin undervisning..

Avdelningen för strömningslära vid Luleå Tekniska Universitet har en vindtunnel som främst används till utbildning i aerodynamik för studenter. I skrivandets stund finns bara en vinge (osvept) som tillåter att 3? dimensionella effekter kan studeras och jämföras med en vinge som har 2? dimensionell strömning av samma sorts vingprofil. Resterande vingar har bara 2?dimensionella egenskaper eftersom deras spann sträcker sig från vägg till vägg i vindtunnelns testsektion.

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

Detta är en jämförande studie av textförfattarverktyg och dess påverkan på min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen påverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag får mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomförde detta genom att skriva sex låtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens påverkan på texternas skapandeprocess.Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan använda som hjälpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte är optimala i alla avseenden och att jag gärna väljer verktyg beroende på vilken typ av låt jag ämnar skriva. Jag har även funnit en kedja av verktyg och moment som jag känner mig bekväm i och som hjälper mig prestera bättre än när jag skriver texter utan verktyg. .

Jag hade flera förslag på experiment när jag började kursen, varav tillverkandet av filar var ett av dem. Jag är intresserad av medeltida träarbete, och av verktygen som detta gjordes med, och egentligen av verktyg i allmänhet. Jag har en dröm om att återskapa en så komplett medeltida verktygslåda som möjligt, och detta har lett till att jag funderat en hel del över hur man tillverkar olika verktyg. Inför experimentkursen funderade jag över att tillverka, hyvlar, spånhyvlar, borrar, navare, bandknivar, och filar. Det som verkade mest utmanande, men också svårast (egentligen omöjligt) var filarna, för de andra verktygen visste jag hur de tillverkades, och användes.

Detta är en undersökning gällande metallslöjdens del i trä- och metallslöjdämnet i grundskolan. Vi har undersökt hur stor del metallslöjden har i undervisningen, varför den har den delen, samt hur stor del den bör ha. Vi har undersökt detta genom observationer av slöjdlokaler, intervjuer och en enkätundersökning med verksamma trä- och metallslöjdlärare inom Umeå kommun. Vi har även studerat läroplaner och kursplaner med syfte att utröna hur dessa uttryckt metallslöjd i slöjdundervisningen. Litteratur med historisk anknytning till metall och metallslöjd har också studerats för att kunna ge läsaren en förståelse för metallens roll genom historien.

I detta examensarbete har materialet papper och dess egenskaper utforskats ur ett designperspektiv. Genom att vika, rulla och forma olika typer av papper har flera uttryck skapats. Utifrån olika byggstenar som till exempel kuber och stavar har artefakter som örhängen och korgar tagit form. Noggrann dokumentation av den experimentella processen ger ett mervärde i form av att läsaren kan upprepa och inspireras av artefakterna som skapats. Detta examensarbete syftar att måla upp en bild av papprets breda användningsområde i ett designsammanhang.

Denna essä undersöker hur skillnader mellan pedagogers och föräldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan påverka synen på vad som är en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rätt till medbestämmande tas till vara. Essän utgår från två verkliga och egenupplevda berättelser som ligger som grund för vårt reflekterande och vidare lärprocess. Syftet med essän har inte varit att hitta ett rätt sätt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vår yrkespraktik påverkar vårt handlande i olika situationer. Vi reflekterar även över på vilket sätt vi använder oss av vår praktiska kunskap.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lär sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vår studie använt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrågorna vad och varför som hjälp. Frågan hur ansåg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna då de är målstyrda och därmed inte beskriver vilka metoder som läraren ska använda i sin undervisning. Vad-frågan analyseras utifrån kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frågan besvaras till största del i bakgrunden, men även till viss del med hjälp av SOU 1992:94.

Syftet med denna studie är att undersöka om och hur ett samband mellan evenemang och turism existerar. För att studera detta har ett specifikt evenemang undersökts och analyserats. Studien har gjorts med förhoppning om att detta specifika evenemang kan generera en djupare förståelse för och urskilja turismens roll och betydelse i ett evenemang. Då turismens eventuella roll i evenemanget klargjorts, är det även av intresse att se vilka potentiella möjligheter som finns för att utveckla dess del i evenemanget.Studien är utformad som ett fältarbete där objektet som studerats och analyserats är evenemanget Jul på Kalmar Slott. Fältarbetet inkluderar observationer på plats av besökare, utställare och omgivning samt semistrukturerade intervjuer med arrangörer och personal på Kalmar Slott.

Kvinnors psykiska ohälsa ökar samtidigt som intresset för personlig utveckling är större än kanske någonsin tidigare. Hösten 2008 lanserades en ny, svensk metod för ökad självkänsla och självinsikt kallad Skrivhjärtat. Metoden, som är ensam i sitt slag, går ut på att på genom en tydlig struktur skriva sig till ökad självinsikt. Studiens syfte är att undersöka fem svenska kvinnors upplevelser av denna metod. De tre frågeställningarna är:? Hur beskriver kvinnorna arbetsformen i metoden Skrivhjärtat?? Vad kan metoden bidra med i fråga om ökad självkänsla, självinsikt och ökat handlingsutrymme?? Har metoden medfört någon bestående förändring i kvinnornas livssituation?Tidigare forskning visar på skrivandets positiva effekter på det mentala välbefinnandet men det finns mycket lite forskning på området i Sverige.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag många gånger reagerat över det glapp som finns mellan samtidskonst och skolans konstundervisning. Det verkar vara svårt för många lärare att frångå gamla traditioner av färdighetsträning till förmån för att lyfta fram aktuella material och teman trots att det i Skolverkets kursplan för ämnet bild i grundskolan står att eleven ska ?vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet?.Det står också att eleven ska ?kunna vända bort blicken från bilden som sådan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner?. Jag tänker inte ta reda på varför verkligheten inte går ihop med dessa intentioner utan istället fördjupa mig i en av de många genrer som utforskas flitigt av samtida konstnärer och som samtidigt ställer frågor om sociala och kulturella mönster, nämligen textilkonst..

Studien har undersökt vilka uppfattningar elever på gymnasiet har av de interaktiva skrivtavlorna (Smartboard, Activboard) som undervisningsstöd för sitt lärande. I studien har sex elever från två olika gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige intervjuats.De interaktiva skrivtavlorna uppfattas av både lärare och elever som ett mycket positivt hjälpmedel. I fler och fler svenska skolor installeras hjälpmedlet och det finns i skrivandets stund ungefär 16000 interaktiva skrivtavlor i Sveriges klassrum. Forskning har inte i någon större utsträckning lyckats hitta signifikanta samband i att använda interaktiva skrivtavlor i undervisningen och förhöjda elevresultat, ändå satsar kommuner och skolor stora pengar i interaktiva skrivtavlor.I den här studien presenteras uppfattningar som elever har. De diskuterar den sparfunktion som finns, hur effektiviteten under lektionen ökar samt hur hjälpmedlet underlättar för läraren att visualisera verkligheten för eleverna.

This degree project is a realization of a strategy for collaboration between an industrial designer and employed workmen of a producing company. The collaboration aims to engage everyone involved in the co-authorship of a products design and manufacturing history. The realization has taken place in an open dialogue where the designer no longer owns the design process by himself. The project has been carried out in cooperation with the company Iris Hantverk. The company is owned by the Swedish body for visually impaired and has their main production facility in Stockholm.

Uppsatsen handlar om Piteå stads Hantverksförening från år 1877 fram till föreningens 50-års jubileum 1927. År 1877 gick hantverkarna och fabrikörerna i Piteå samman och grundade Piteå stads Hantverksförening. Syftet med föreningen var att värna om yrkenas förkovran, hantverkets framtid och utveckling, den enskilde hantverkarens inflytande samt medlemmarnas utbildning. Genom Piteå stads Hantverksförening levde gesällproven vidare och mellan åren 1877-1927 delade föreningen ut 111 gesällbrev till lärlingar som ansökt om att bli gesäller. Föreningen inrättade även en kostnadsfri undervisning för lärlingarna, grundade ett eget bibliotek, samt bidrog till att det inrättades ett folkbibliotek i Piteå stad.