Denna forskning behandlar Skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra. .

Kinesiska som ett nytt modernt språk i svenska skolan har fått allt mer uppmärksamhet under de senaste åren. Att undervisa svenska elever i kinesiska möter idag många utmaningar när undervisningen i kinesiska ska följa en gemensam kursplan som andra språk. Detta utmärker sig stort i utlärningen och inlärningen av kinesiska skriftspråket, d.v.s. tecknen. Syften med denna studie är att undersöka lärares krav och bedömning på elevers Skrivande i kinesiska.

Syftet med examensarbetet är att klargöra skrivteorier och definitioner för att försöka belysa den relation som finns mellan skrivundervisning och elevens skrivutveckling. Arbetets tyngdpunkt vilar på en väl genomgången litteraturstudie. I litteraturstudien behandlas två skilda inlärningsperspektiv och författares/forskares syn på skrivprocessens olika delar. Ur ett klassrumsperspektiv försöker jag sedan se vilka konsekvenser ett genomtänkt didaktiskt handlande kan få. Den empiriska delen som följer är en tillämpning på litteraturstudien.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjälp av skönlitteratur kan inspirera elevers Skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar på elevers skrivutveckling, användning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nämner om Skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som använts för att inspirera elevers Skrivande beskrivs, där utgångspunkten är en skönlitterär bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fått instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna få en inblick i det enskilda Skrivandet och Skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar av Skrivande i och utanför skolan. Med utgångspunkt i frågeställningar som vad eleverna har för uppfattningar av vad, när, hur och varför de skriver och vilken betydelse Skrivandet har för dem, genomfördes en intervjustudie ur ett fenomenografiskt perspektiv med elever i årskurs 6. Eftersom studiens fokus ligger på vad och hur elever tänker om sitt Skrivande är den fenomenografiska ansatsen lämplig att utgå ifrån. Fenomenografin är intresserad av att beskriva de kvalitativa variationer av uppfattningar som finns kring ett specifikt fenomen, till exempel Skrivande. I arbetet med studien fick 96 elever i årskurs sex skriva och berätta om sina uppfattningar och upplevelser av att skriva, både i skolan och på fritiden.

Med tanke på att alla människor helst sysslar med något de tycker är roligt och således blir bra på det, ville vi undersöka om vi kunde påverka eleverna i våra praktikklasser till ökad motivation då det gäller att skriva. Att kunna uttrycka sig skriftligt, underlättar i andra ämnen men är även en stor tillgång i framtida studier och yrkesliv. Vi tror att alla kan skriva, det krävs endast övning samt självförtroende. Genom att ta reda på hur eleverna såg på sitt Skrivande i början och slutet av perioden fick vi ett mätbart resultat av vår undersökning. I de skrivövningar vi gjorde var syftet endast att göra det roligt att skriva.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers Skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan påverkas av de förhållningssätt som den beslutsfattande läraren har till sin undervisning. Att se på språk och Skrivande utfrån olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte är att identifiera de skrivpedagogiska synsätt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys där synsätten identifierades med inriktning på språk, Skrivande, skrivinlärning, skriv­undervisning och bedömning av Skrivande. Utgångspunkten för analysen är fem diskurser om skrivpedagogiska synsätt; färdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i de möjligheter som processorienterat Skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. Vårt intresse ligger främst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat Skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som läser första året inom det samhällsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med några av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frågeställningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gällande processorienterat Skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehåll för elevernas uppfattning om processorienterat Skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat Skrivande varit positiva.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skrivundervisning kan ske i förskoleklass och hur denna kan komma att påverka elevernas syn på sig själv som Skrivande personer. Utifrån elevintervjuer och observationer i tre förskoleklasser besvarades de två frågeställningarna: Hur skiljer sig skrivundervisningen i förskoleklass åt beroende på de metoder som ligger till grund för elevers skrivutveckling? Vilka likheter och skillnader förekommer bland elevernas uppfattningar kring sitt Skrivande? Studiens resultat visade att den skrivundervisning eleverna mötte i förskoleklassen skiljde sig markant åt beroende på metodval för skrivutveckling, vilket även kom att påverka elevernas inställning till sig själv som Skrivande personer. Fyra stora skillnader framkom i elevernas uppfattningar kring skriftspråkshändelser, språkliga medvetenhet, samlärande och självförtroende. En likhet framkom kring elevernas önskemål av innehåll i deras texter.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet är att undersöka förhållandet mellan undervisning om Skrivande och elevSkrivande i skolår två. Lärarens undervisning om Skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrån undervisningsinnehållet.Resultatet visar att eleverna förändrar sitt sätt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i fråga om skiljetecken. Studien visar även betydelsen av att eleverna förstår och får förklarat viktiga begrepp och får stöttning av läraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rätt tidpunkt för varje enskild elev..

Det här arbetet handlar om i vilken omfattning eller hur ofta tolk används vid utvecklingssamtal och Skrivande av individuell utvecklingsplan (IUP) samt om det har någon betydelse för elever med svenska som andraspråks resultat i skolan. Föräldrars delaktighet i sina barns skola är en viktig faktor för att stärka eleverna i deras studieresultat. Skolan ska verka för likvärdighet i skolan och därför är det viktigt att föräldrar som inte behärskar svenska ska ha samma förutsättningar att hjälpa sina barn som föräldrar till barn med svenska som modersmål. Enkätstudien skickades ut till sex olika skolor i olika delar av landet. Några skolor hade många elever med svenska som andraspråk, andra hade några få.

Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på hur pedagoger i förskolan resonerar och tänker kring arbetet med femåringars Skrivande. Överensstämmer detta arbetet med det styrdokument som ska genomsyra verksamheten, förskolans läroplan [Lpfö98]. Våra frågeställningar fokuserar på hur femåringarnas skrivintresse tas tillvara, om pedagogerna arbetar efter någon speciell skriftspråklig metod samt på hur pedagogerna tänker kring femåringarnas Skrivande inför övergången till förskoleklassen.I teori och tidigare forskning fokuseras på förskolans läroplan, skriftspråklig miljö samt pedagogens förhållningssätt.För att uppnå syftet använde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade sex pedagoger på olika förskolor i en medelstor stad i Sverige.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna överlag har goda kunskaper om barns skrivutveckling. Pedagogerna är även medvetna om att de, liksom Lpfö98 anger, ska ta tillvara på barns eget visade intresse och initiativ för skriftspråkliga aktiviteter. I relation till teori och tidigare forskning, visar studien att pedagogerna bör inta en mer aktiv roll i femåringarnas skriftspråkliga utveckling.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på Skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet är att undersöka förhållandet mellan undervisning om Skrivande och elevSkrivande i skolår två. Lärarens undervisning om Skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrån undervisningsinnehållet.Resultatet visar att eleverna förändrar sitt sätt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i fråga om skiljetecken. Studien visar även betydelsen av att eleverna förstår och får förklarat viktiga begrepp och får stöttning av läraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rätt tidpunkt för varje enskild elev..