Denna studie syftar till att undersöka nyblivna föräldrars upplevelser rörande användandet av förlossningsbrev. Föräldrar intervjuade till denna studie valde att skriva eller inte skriva ett förlossningsbrev. Blivande föräldrar som valde att inte skriva ett förlossningsbrev gjorde detta på grund av att de ansåg att brevet skulle styra in dem i en specifik riktning, samt att det inte hjälper att försöka kontrollera något som är utom deras kontroll. Föräldrar som valde att skriva ett förlossningsbrev gjorde detta eftersom de hade specifika önskemål som frångick den norm som styr förlossningen. Även kvinnor som utryckt någon form av förlossningsrädsla valde att skriva ett förlossningsbrev.Under studiens gång har fokus även riktats mot att undersöka andra förberedelser inför förlossningen.

Samhällsfunktioner och andra typer av tjänster erbjuds i allt högre grad via webben. För att inte riskera att stänga vissa grupper ute från de fördelar denna utveckling erbjuder, behöver tjänster på webben göras tillgängliga även för grupper med särskilda behov. Gemenskap och delaktighet även för grupper med särskilda behov kännetecknar ett demokratiskt IT-samhälle. Förmågan att hantera tid är central i människans liv. Webbtjänster som vill erbjuda sina användare kognitiv tillgänglighet måste ta hänsyn till tidsförståelse som en kognitiv aspekt.

För att få bedriva underhållsverksamhet på flygplan över 5700kg så måste underhållsorganisationen i fråga vara godkänd av Transportstyrelsen samt följa EU:s flygsäkerhetsmyndighet EASAs Part 145 regelverk. För att berörda myndigheter ska få sig en insikt i hur underhållsorganisationera ser ut och fungerar så måste dessa skriva en verkstadshandbok som beskriver verksamheten och processer. Detta är ett krav som finns beskrivet i Part 145 regelverket. Uppgiften blev att skriva ett förslag på kapitel 2 till PAMs vekstadshandbok från grunden genom att intervjua personal på plats för att få reda på hur respektive tillämande procedurer såg ut. Syftet var att skapa en verkstadshadbok som var aktuell och som personalen kunde använda som handbok att slå upp i och hitta respektive procedurer..

Syftet med den genomförda studien var att undersöka vilka effekter lärarna kunde se att arbetet med ASL, ?Att skriva sig till läsning? gett i den pedagogiska praktiken, vilket innefattar effekter både hos eleverna och hos läraren. I undersökningen ingick tio lärare i år F-3 som deltagit i projektet ?Att skriva sig till läsning? lett av CMiT, centrum för media och IT sedan 2006. För att få tillgång till lärarnas uppfattningar och erfarenheter valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer.

Undersökningen är fokuserad på vilken relation lärare och elever har till skriftspråket. Vi har undersökt hur medvetna lärare och elever är gällande skriftlig korrekthet. Vi har även undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner påverkar språket. Hur eleverna ställer sig till skriftspråket och om de bryr sig om att skriva korrekt är även någonting som studien är riktad till. Vi har studerat vilka verktyg både lärare och elever har till hjälp för att utveckla ett korrekt skriftspråk.

Detta examensarbete visar på vilka faktorer somyngre elever finner motiverande när det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i åk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktikså observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sätt att arbeta på.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda påmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill är: att andra kan läsa, att få göra något nytt och annorlunda, att få mertid med datorn, att få skriva, att kunna läsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation får oss lärare att förståeleverna bättre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lärare kan få en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förståelse för attInternet ger oss den möjligheten..

Studien syftar till att ta reda på och redogöra för olika uppfattningar som förekommer bland elever i grundskolans tidigare år om läsning och skrivning. De frågor som legat i fokus och som studien utgått ifrån är när, hur och varför de lär sig samt vad eleverna tycker om läsning och skrivning.Då studien kretsade kring elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som metod, vilket är mycket vanligt i en kvalitativ studie där individuella uppfattningar ligger i fokus. För att ta reda på elevernas personliga uppfattningar kring de valda områdena (se syftet) genomfördes intervjuerna utifrån förutbestämda frågor som eleverna fritt fick besvara med egna ord. Totalt genomfördes 26 enskilda elevintervjuer. Eleverna var jämnt fördelade över grundskolans tre första år (år 1-3) på en speciellt utvald skola.Resultatet av studien visade att eleverna var positiva till att lära sig läsa och skriva, få hade synpunkter på den egna läs och skrivförmågan.

The aim of this Master?s thesis is to examine how health information is integrated into knowledge in an everyday health related context on the web. The more specific aim is, from a LIS point of view, to map knowledge related discourses with the focus on pregnancy, in discussion forums on Swedish health related web sites. The following main questions in this paper are: (1) a) What discourses on pregnancy knowledge can be found and b) how are they expressed? (2) What are the functions of the recognised discourses? and (3) what are the relations between the identified discourses? The theoretical and methodological starting-point is discourse theory with the main focus on discursive psychology according to Wetherell?s and Potter?s theoretical and empirical work.

I detta projekt om barns skönlitterära läsning undersöks det om man kan öka barns läslust genom att göra dem delaktiga i en skapandeprocess av en bok. Projektet baseras på barnens egna tankar och idéer. Genom att göra intervjuer med barn i åldrarna 7-8 år ville jag komma fram till vad barn helst vill läsa om och därefter skriva och illustrera en barnbok. När boken sedan var färdig fick barnen läsa den, säga vad de tyckte och svara på ifall de hade börjat läsa mer om de fick vara med i skapandeprocessen av böcker. Resultatet visade sig vara att barnen blev inspirerade och vill gärna skriva och illustrera sina böcker själva men att det förmodligen inte skulle öka deras lust att läsa.

Webexhibits is a growing but unexplored, cultural phenomenon that indicates a new use of the Internet for cultural communication. In the essay two quantitative methods, logganalysis and websurveys, have been used to study the visitors in 5hus.nu. The purpose is to generate knowledge about webexhibits as a cultural manifestation and medium by studying the experience and actions of its visitors. To achieve the aim the paper explores the methodological questions of how to study webusers. Theories about the exhibition as a medium and the web as a virtual area of exhibits have been used to understand and interpret the results.

Storleken på informationsmängderna i vad som finns tillgänglig på Internet idag gör att söktjänster närmast är en nödvändighet för informationsökning. Ibland kan det upplevas att det är svårt att hitta begärd information hos söktjänster utan att få fram en mängd oönskade sidor, så att man måste hitta relevant information bland dem och filtrera bort irrelevant information. Ett problem för många söktjänster är hur de ska kunna ta hänsyn till användarnas individuella informationsbehov och därigenom skapa förutsättningar för effektivare sökprocesser. Denna magisteruppsats handlar om användarnas upplevelser av informationssökning på Internet. Syftet med uppsatsen är att undersöka den problematik som finns när man söker information med hjälp av söktjänster på webben, användarnas syn på olika söktjänster och att även få fram förbättringsförslag.

The aim of this thesis is to describe and evaluate the usability of two Swedish systems, Sofie and Carlotta, which are used to organize and present data regarding museum objects on the web. This thesis also presents how objects are described and made accessible to the public in the two systems. To evaluate the usability, a heuristic method combined with Systematic Usability Evaluation has been used. The description and accessibility of object representations in the systems are evaluated using indexing and classification theories from the field of Library and Information Science. Additional theoretical background that has been used is how users search and browse information systems.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett, både ur kompositionssynpunkt och från ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre låtar i olika stil för jazzkvartett tillsammans med stråkkvartett. Jag förde loggbok under arbetets gång för att kunna se tillbaka på hur jag tänkte under den kreativa processen. I det här arbetet beskriver jag processen från att skriva musiken till att framföra den. Att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

BAKGRUND: Min utgångspunkt inför arbetet med studien var att det satsas åtskilligt i skolorna för att höja läsförmågan hos eleverna, eftersom denna förmåga påverkar de flesta av skolans ämnen. Även förskolorna arbetar aktivt med att synliggöra språket i vardagen, men kanske inte alltid det skrivna språket. Efter att ha arbetat ett antal år inom förskolan har jag även fått en uppfattning om att arbetet med våra yngsta barn allmänt inte alltid värderas som lika viktigt, eller har samma prestige som arbetet med de äldre barnen.SYFTE: Syftet med studien var därför att ta reda på olika uppfattningar ett antal förskolebarn i åldrarna 2,5 till 5 år kunde ha angående att läsa och skriva. Detta innebar att försöka få fram hur barnen själva resonerade i ämnet. Avsikten var också att synliggöra vikten av den professionella personalens arbete när det gäller skriftspråklig stimulans, även när det gäller de yngsta barnen inom barnomsorgen.METOD: Undersökningen har gjorts kvalitativt med inspiration från fenomenografin.

Användandet av enheter med varierande skärmstorlek för att surfa på webbsidor ökar. Webben är således under en ständig förändring. Ansvariga för en webbsida måste därmed bestämma hur de ökade kraven som dessa olika enheter ställer ska kunna tillgodoses. Genom att använda sig av HTML5, CSS3 samt Responsive Web Design kan en webbsidas design på ett önskvärt sätt anpassas efter enhetens skärmstorlek. Denna uppsats syftar till att ge riktlinjer för att förenkla den migrationsprocess som en designer av en webbsida förr eller senare måste ta ställning till för att kunna hantera olika enheters skärmstorlekar.