Allt fler satsningar lÀggs pÄ insatser för att komma tillrÀtta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero pÄ hur vÀl förankrade de Àr med hur ungdomar sjÀlvstÀndigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever pÄ sista terminen pÄ gymnasiet ser pÄ framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande pÄverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs bÄde i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars instÀllning.

Detta examensarbete handlar om övergÄngsprocessen frÄn studier till arbetsliv för studie- och yrkesvÀgledare. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur nyutexaminerade studie- och yrkesvÀgledares övergÄngsprocess frÄn studier till arbetsliv och etablering har upplevts. För att uppnÄ vÄrt syfte och för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare, arbetsgivare av studie- och yrkesvÀgledare och sistaÄrsstudenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet. Den tidigare forskning inom Àmnet som vi tagit del av har i huvudsak resultatet att övergÄngsprocessen kan vara en utmaning. Detta eftersom det finns ett kunskapsglapp mellan de kunskaper utbildning ger och det arbetsgivarna krÀver.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lÀrande dÀr syftet Àr att utveckla förstÄelse för samverkan mellan utbildningsvÀsende och arbetsliv. SkÀlet till den valda inriktningen baserades pÄ förÀndringen av samhÀllet dÀr bland annat bristande balans mellan utbud pÄ utbildningar och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden inneburit svÄrigheter att gÄ frÄn studier till arbete. Till grund lÄg Àven synen pÄ teoretisk och praktisk kunskap, vilken prÀglar samhÀllet. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades dÀrför pÄ teorier kring utbildning, kunskap och lÀrande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats dÀr förstÄelse för samverkan lÄg till grund.

VÄrt samhÀlle Àr idag ett förÀnderligt kunskapssamhÀlle som stÀller allt högre krav pÄ oss medborgare. FrÄn att vÄrt samhÀlle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta nÄgra stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhÀlle. Idag krÀver vÄrt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det krÀver att vi tar fram det bÀsta hos var och en av oss. DÀrmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare pÄ en specifik arbetsplats, mÀrkt av denna förÀndring som sker enligt författare som forskar pÄ omrÄdet. Att vi har gÄtt frÄn det kollektiva till ett mer individinfluerat samhÀlle.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats Ă€r att söka förstĂ„else för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhĂ„ller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras pĂ„ intervjuer med tvĂ„ personer, varje deltagare har intervjuats vid tvĂ„ tillfĂ€llen. För att försöka förstĂ„ intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum anvĂ€nts. Möjlighetsrummet förstĂ„s som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som bĂ„de kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgĂ„ngspunkt i Alfred SchĂŒtz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mĂ€nskliga handlingar.Studiens resultat bekrĂ€ftar att individer har olika erfarenhetsförrĂ„d, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

VÄrt samhÀlle prÀglas av stora förÀndringar och sÄ Àr det Àven i arbetslivet. Det Àr av stort intresse att undersöka vad organisationer kan göra för att skapa de bÀsta arbetsvillkoren för anstÀllda. Studien avser att ta ett helhetsgrepp pÄ anstÀlldas arbetsattityder utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv och prövar prediktorer för en hÄllbar utveckling pÄ arbetsplatsen. Datamaterialet bestÄr av en medarbetarundersökning vid en statlig myndighet (N=111, svarsfrekvensen=89 %). Resultatet av regressionsanalyser antyder att ett hÄllbart arbetsliv dÀr anstÀllda kÀnner arbetstillfredsstÀllelse, engagemang, och upplever tillit kan skapas om de anstÀllda fÄr möjlighet till delaktighet, stöd frÄn sin nÀrmaste chef och upplever sig ha en bra ledning samt en effektiv organisation..

MÀnniskors yrkesval och syn pÄ framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. MÀnniskans kognitiva förmÄgor Àr ett av elementen som pÄverkar yrkesvalsprocessen, men Àr ocksÄ kanske en bidragande orsak till könssegregeringen pÄ arbetsmarknaden. Hur mÀnniskor ser sig sjÀlva i den framtida yrkesrollen kan ocksÄ vara en anledning till varför det finns en könsskillnad pÄ arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som sjÀlvbilden i framtida situationer.

Uppsatsens syfta Àr att förmedla den syn pÄ farmaceuters arbetsliv som förmedlas av mina informanter vilka alla tjÀnstgjort pÄ apotek i mer Àn 25 Är. Metoden som jag anvÀnt vid mina intervjuer bestÄr av anteckningar under 80-120 minuters samtal som sedan direkt skrivits ut av mig. Tre av mina informanter Àr apotekare och tvÄ Àr receptarier. Fyra pÄbörjade sin utbildning direkt efter studentexamen medan en arbetade i mÄnga Är som apotekstekniker innan hon blev receptarie.För tre av mina informanter som Àr pensionÀrer började arbetslivet pÄ apotek före det statliga monopolet 1970/1971 och de beskriver den tid dÄ apotekaryrket fortfarande hade karaktÀren av ett skrÄ. De tvÄ andra började sitt yrkesliv under monopolets tid men har nu efter 2010 fÄtt nya arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett ÄtgÀrdsprogram upplever hur skolan och ÄtgÀrdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fÄtt med sig frÄn skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att ÄtgÀrdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien Àr kvalitativ och bestÄr av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 Är som i nulÀget befinner sig i tvÄ olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Resultat visar att vÄra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

MÀnniskan som lever i dagens samhÀlle och Àr verksam i arbetslivet har inte kunnat undgÄ den ökade kommunikationen som skett med den ökade tillgÀngligheten som följd. Detta Àr nÄgot som vi menar pÄverkar upprÀtthÄllandet av balans. VÄr förförstÄelse sade oss innan denna undersökning genomfördes, att det Àr svÄrt för smÄföretagare att upprÀtthÄlla balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Vi var dÀrför intresserade av att göra en studie för att ta reda pÄ hur detta sÄg ut, och vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för att fÄ en inblick i detta.Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur balansen sÄg ut mellan arbetsliv och övrigt liv hos manliga smÄföretagare som helt eller delvis lever sjÀlvstÀndighetens livsform?SjÀlvstÀndighetens livsform Àr ett begrepp som ingÄr i livsformsteorin.

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare och skola pÄ estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt fÄr eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strÀvan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker ocksÄ svar pÄ frÄgan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare i strukturerad form pÄ estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen Àr gjord genom intervju via mail av 13 lÀrare frÄn olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvÀgledare samt 12 elever som gÄr/har gÄtt pÄ programmet.Resultatet pekar pÄ att arbetet kring studie- och yrkesorientering pÄ estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende pÄ profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhÀllsliv till stor del Àr beroende av den enskilda lÀrarens och de nÀrmaste kollegornas förstÄelse och insikt i omrÄdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan pÄ skolorna för studie- och yrkesorientering och detta Àr beroende av mer resurser i form av tid och stöd frÄn ledning och frÄn högre poliska system.

De snabba förÀndringarna i dagens arbetsliv gör att det stÀlls ökade krav pÄ den anstÀlldes förmÄga att lÀra och utveckla sin kompetens i arbetslivet.Syftet med studien Àr att analysera nÄgra personalvetares egna uppfattning om sina förutsÀttningar och hinder för lÀrandet i arbetslivet. Uppsats arbetet har inslag av den hermeneutiska cirkeln. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet av studien visade att de personalvetare som deltagit i studien anser att det Àr flera faktorer, som intresse, arbetsmiljö, tid för reflektion m.m. pÄverkar deras lÀrande och utveckling av kompetens..

Negativöverspridning frÄn arbetsliv till privatliv och frÄn privatliv till arbetslivuppkommer nÀr beteenden, humör, stress eller kÀnslor frÄn den ena sfÀren pÄ ettnegativt sÀtt pÄverkar den andra sfÀren. Denna uppsats har en kvalitativ ansatsoch undersökte lÀrares upplevelse av negativ överspridning mellan arbetsliv ochprivatliv och tvÀrtom. Respondenterna var 16 lÀrare inom grundskola ochgymnasieskola som förde dagbok kring negativ överspridning. De typer av negativöverspridning som nÀmndes oftast var 1) hög arbetsbelastning, 2) tankar ellerkÀnslor som stör, 3) trötthet, 4) problem med andra mÀnniskor samt 5) problemmed maskiner. Resultatet visade att respondenterna rapporterade mer negativöverspridning mellan arbetsliv och privatliv Àn tvÀrtom.

En elevs karriÀrutveckling hÀnger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att fÄ mer kunskap om hur lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare vid skolor tillhörande skolformen LÀrvux förbereder elever i övergÄngen frÄn studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begrÀnsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med bÄde studie- och yrkesvÀgledare samt lÀrare pÄ LÀrvux. Resultatet visar att skolorna anvÀnder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmÀrks vid upprÀttande av individuella studieplaner, vÀgledningssamtal med eleven, erbjudande av lÀrlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad Àr nödvÀndigt för att fÄ till professionella utbildningar för vÄra elever, sÄ kallad arbetsplatsförlagt lÀrande (APL). Detta examensarbete inriktar sig pÄ att undersöka samarbetet mellan lÀrare och handledare ute pÄ arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bÀttre och hÀrigenom förbÀttra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt tvÄ skolor i olika delar av Sverige, dÀr handledare och lÀrare i varierande Äldrar med yrkeskunskaper prÀglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. FrÀmst har fokus legat pÄ hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbÀttringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrÄn arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrÄgade lÀrare, som besvarade frÄgor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den kÀnns tillfreds men att mycket kan göras för att förbÀttra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lÀrarnas, att arbeta för en bÀttre samverkan, men de saknade Àven kontinuerlig uppföljning frÄn skolans sida pÄ de bedömningar som de utför pÄ eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förvÀntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fÄtt veta att handledarna önskar att eleverna fÄr en undervisning i skolan och ökad förstÄelse för hur viktigt beteende och förhÄllningssÀtt Àr ute pÄ arbetsplatserna. Dessa faktorer Àr kanske de viktigaste att fÄ gehör för ute pÄ skolorna och pÄ sÄ sÀtt skapa ett framgÄngsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..