AbstractSyfteSyftet med denna studie var att studera fyra lärares uppfattningar om andraspråksbedömning inom ämnet svenska som andraspråk. Bakgrunden till undersökningen är svårigheterna med att bedöma språkkunskaper och språkutveckling. Ett specifikt problemområde är bedömningen av språknivåer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andraspråk på individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men även bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades på det arbetssätt eller de underlag som tillämpades vid bedömning och möjliga sätt att utveckla bedömningsprocessen.MetodDen metod som tillämpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lärare som arbetade med att undervisa i svenska som andraspråk på ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frågorna hämtades från en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.ResultatResultaten visade att de underlag för bedömningar som användes var främst elevernas prestationer i det dagliga arbetet.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera handledares och elevers upplevelser av ett nytt APU-upplägg för förstaårselever som genomförts på försök under läsåret 2007-2008 på Omvårdnadsprogrammet. Det nya upplägget syftar till att utveckla APU:n, stärka samverkan mellan skolan och yrkeslivet samt ge eleverna en tidig inblick i yrket som omsorgsassistent för att ges möjlighet att känna efter om de valt ?rätt? program. De metoder jag använt mig av har varit kvalitativa och bestått av att intervjua handledarna och att låta eleverna göra skriftliga utvärderingar. Efter att ha analyserat intervjuer och utvärderingar har jag kommit fram till att handledarträffen inför introduktionsveckan upplevts positivt av både handledare och elever. Eleverna ansåg att det skapade en trygghet att få träffa handledaren och prata lite med denna innan de möttes på APU-platsen och handledarna tyckte att de fick bra och tillräcklig information på träffen och kände sig förberedda att ta emot eleverna.

Detta arbete handlar om hur samtidskonsten uppmärksammas i skolan. Hur går det till, hur introduceras konstverk och konstnär, vilka frågeställningar arbetar man med? Vad betraktas som samtidskonst? Vad kan samtidskonsten tillföra? Hur fungerar samarbetet med konsthallar och museer?Jag har också velat undersöka hur man förhåller sig till frågorna om kreativitet och reproducerande. Blir arbetet mest reproducerande eller lyckas man hitta utgångspunkter så att arbetet verkligen blir en undersökande process? Detta har fått bli följdfråga.

Uppsatsens syfte är att göra en komparativ studie av hur den ryska friheten för media har förändrats under tre olika politiska perioder mellan åren 1985 och 2008 tillsammans med de olika presidenter som personifierade dessa perioder. Arbetet utgår ifrån ramarna av yttrande- och pressfrihet mot bakgrunden av FN:s och EU:s konventioner om mänskliga rättigheter och Dahls demokratikriterier. Fri media spelar en avgörande roll för demokratin. Politiker står genom media till svars för sina handlingar och medborgarna får viktig information och för detta krävs det yttrande- och pressfrihet. Utan rätten till dessa försvinner snabbt den vanliga medborgarens förmåga att delta i, och positivt påverka politiken.

I denna studie har vi undersökt förutsättningarna för likvärdig bedömning i den nya läroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien är vårt intresse för den skoldebatt som under flera år lyft frågor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregående läroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielärare på fyra lika skolor, verksamma inom ämnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de använder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutändan påverkar likvärdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter från utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrågor i samband med Gy 2011. Resultaten från intervjuerna visar på en ökad tilltro till den nya läroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig än den föregående läroplanen Lpf94.

Processen vid översättning av fasta fraser har hittills inte skänkts mycket uppmärksamhet inom den processorienterade översättningsvetenskapen. Denna deskriptiva studie försöker bidra med empiriskt material angående vissa aspekter av översättningsprocessen vid översättning av svenska fasta fraser till tyska. I undersökningen med sex tvåspråkiga försökspersoner, varav tre yrkesverksamma översättare och tre personer utan översättningserfarenhet, användes en kombination av en produktbaserad metod och processinriktade metoder som skrivloggning med Translog och retrospektion för att finna ut vilka översättningsstrategier vid översättningen av idiom och andra fasta fraser som väljs, på vilka vägar försökspersonerna kommer fram till sina slutliga val och om det kan skönjas några skillnader mellan yrkesöversättarna och lekmännen. Resultaten visar bl.a. att det var vanligast att översätta med parafrasering samt med en målspråksfras med liknande betydelse och liknande eller olik form, och att försökspersonerna kom fram till sina slutliga val med enbart få provisoriska skriftliga motsvarigheter, men genom en del längre överväganden kring betydelse och stil.

Läroboken har används en del genom tiden, från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600- talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden.Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov.

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse.

Denna studie undersökte om så kallad ?Single layer centrifugation? (SLC) genom en silanöverdragen silikat kan selektera spermier med bättre kvalitet. SLC är en metod för att separera spermier med bra kvalitet från andra celler och seminalplasma genom att utnyttja deras olika densitet.Egenskaperna hos spermier varierar mellan arter och därför även möjligheterna att spara och förvara spermier. Utvärdering av spermiekvalitet är viktigt för att förutsäga den fertila förmågan och även utvärdera påverkan de olika processerna som spermierna utsätts för. I denna studie har spermiernas morfologi, motilitet, membranintegritet och akrosomintegritet undersöktes.Ejakulat från sex hundar av olika ras och ålder användes.

Läroboken har använts en del genom tiderna. Från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600-talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen.

Att sträva efter att vara en skola för alla innebär en stor variation i klassuppsättningarna och likaså kunskapsnivåerna inom klasserna. Att då som lärare ge eleverna det stöd och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt kan vara en utmaning. Dessutom har provresultat från nationella prov och resultat från PISA-undersökningar visat att elever har svårt med matematik i skolan. Därför har det i denna systematiska litteraturstudie undersökts om öppna och/eller rika matematikuppgifter skulle kunna öka elevernas stimulans och resultat i matematik. De frågeställningar som lades till grund för studien är: Vad bör en matematiklärare tänka på för att konstruera stimulerande öppna matematikuppgifter? Vilka erfarenheter har lärare och elever av att använda öppna respektive rika matematikuppgifter i undervisningen? Studiens resultat visar bl.a.

Syftet med undersökningen var att få en bild av pedagogers och specialpedagogers syn på de tester som utförs under barns första skolår. Vad anser man vara främsta orsakerna till barns läs- och skrivsvårigheter och hur viktiga är testerna för att fånga upp dessa? Min studie består av två parallella undersökningar, en kvantitativ undersökning där elevers sparade resultat från prov och tester från de första skolåren jämförts med resultatet på de nationella proven i femte klass. Därefter har en kvalitativ undersökning gjorts där pedagoger och specialpedagoger fått svara på hur de ser på dessa tester. Tidigare forskning pekar på att 6-8% av eleverna har läs och skrivproblem. Detta kan bero på genetiska problem, svårigheter med avkodningen, ordmobiliseringen, koncentrationsproblem, ovana att läsa och skriva eller att man har annat modersmål.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar.

Vad gör projektledare för uppdragsutbildning vid en utvecklingsavdelning knuten till en högskola? Frågan utgör startpunkten för denna studie kring ledning av processer i spänningsfält.Syftet är att belysa projektlederi och kritiska faktorer knutna till detta projektlederi, genom de uppfattningar som projektledare ger uttryck för i en fokuserad gruppintervju med projektledarnas skriftliga narrativer som stimuleringsmaterial.Undersökningens underliggande och sammanflätade syfte är att finna en metod för att utreda en process, ett tillvägagångssätt som samtidigt kan stödja projektledargruppens individuella och kollektiva lärandeprocesser om sitt projektlederi.Studiens teoretiska ram utgörs av Jean Bartuneks dynamiska modell för kraft och vitalitet i förändringsagentgrupper och i förändringsagentgruppers arbete.Undersökningen visar att projektlederi i spänningsfält handlar om att balansera och kommunicera olika intressentgruppers krav och behov. Projektlederiet i denna studie pågår i en självfinansierande verksamhet, som är beroende av den statsbidragsfinansierade organisation den utgör en del av. Konstruktionen i sig bidrar till att skapa och återskapa spänningsfältet. Undersökningen visar vidare att konstruktionen i praktiken ger projektledare ett dubbelt uppdrag, dvs dels att utveckla intressenternas verksamheter, dels att fånga uppdrag för att finansiera verksamheten.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på eventuella skillnader i Alfombra Rojas sätt att kommunicera i brukstexter med sina kunder i Sverige jämfört med i Spanien, och om möjligt få en uppfattning om vad eventuella skillnader beror på. För att uppnå detta granskar och jämför jag texternas innehåll och kontext enligt Lennart Hellspong och Per Ledins analysmodell. Jag har även använt mig av personliga intervjuer och samtalat med VD:n på Alfombra Roja och byråchefen på Zon Reklambyrå.Slutsatsen av min resultatanalys visar att det finns skillnader. En av dem är att innehållet och syftet med texterna är olika. De spanska berör främst att knyta affärskontakter mellan Sverige och Spanien, medan de svenska inriktar sig på att ordna events för företag i Sverige.